Sociala medier som går att förstå. Cecilia Verdinelli har i Göteborgs-Posten skrivit en mycket bra debattartikel om sociala medier som handlar om hur sociala mediers algoritmer förstör förståelsen av verkligheten. Algoritmerna belönar känslomässighet och förstärker känslobaserade uppfattningar. Det har gått så långt att fakta och riktigt kunniga personer nonchaleras och hånas:
Sakta men säkert leder den konsekventa tillämpningen av indignations-algoritmer till att känslor är på väg att ersätta sanning som den dominerande valutan inom opinionsbildningen.
Före algoritm-styrningen på sociala medier var det självklart att sanning hade den högsta statusen. Någon kunde komma med en kul och fyndig hypotes och få uppskattning för den, någon kunde vara retoriskt skicklig och få uppskattning för det, men den som kunde lägga fram det som närmade sig en sanning, kanske genom att visa upp data från SCB eller en studie, fick automatiskt högst prioritet.
Detta var något så självklart att det var osynligt. Det behövde ingen regel, det behövde knappt sägas. Och det är detta, sanningens självklara företräde, som eroderar. Det märks, bland mycket annat, i fenomenet att expertis numera tenderar att diskvalificera en debattör på sociala medier.
[…]
Gustav Martner, i grunden reklamare, idag klimataktivist med sin bas i Greenpeace, intervjuas i P3 Dystopia-avsnittet. Han beskriver på goda grunder det stundvis förhånade och illa ansedda Flashback som det svenska nätets sista demokratiska plattform, demokratiskt i den meningen att inläggen kommer i rak kronologisk ordning, utan manipulation eller känsloekonomisk rangordning, och därmed en plattform som användaren har en chans att förstå.
Flashback är inte ensamt om kronologisk ordning på inläggen. Det finns mängder med sociala medier som fungerar på detta sätt, De har dessutom blivit vanligare och mer använda. Dessutom är det så fiffigt ordnat att många av dem kan prata med varandra genom ett gemensamt språk eller protokoll som heter ActivityPub. Detta decentraliserade och federerade sociala nätverk kallas Fediversum. Det är ett socialt nätverk där fakta regerar, där ingen styrs av storföretagens profitjakt och algoritmer som gynnar hat. De kändaste programvarorna i detta nätverk är Mastodon och Pixelfed men det finns många fler.
Socialt medium, programvara att byta till
- Facebook – Friendica, Hubzilla
- Facebook Events, Mobilizon, Gancio
- X och Threads – Mastodon, Akkoma, Sharkey, Mitra
- Instagram – Pixelfed, Vernissage, Frequency
- TikTok – Loops, Vidzy
- Youtube och Twitch – Peertube
- Spotify och Youtube – Funkwhale, Owncast, Bandwagon,
- Flashback och Reddit – Lemmy, Piefed
- Goodreads, BookWyrm, NeoDB
- Blogspot och Substack, WordPress, WriteFreely, Ghost
Som synes är valen många och det finns ytterligare en stor mängd progrmavaror och sociala medier som ingår i Fediversum. Dessutom kan Fediversums sociala medier kommunicera med andra decentraliserad social medier som saknar algoritmstyrning såsom Nostr och Bluesky.
Nostr och Bluesky
Nostr saknar helt möjlighet till moderering och är bitvis ett tillhåll för kriminella, hatgrupper och högerextremister. Det är idag främst ett paradis för bticoinspekulanter och profitörer samt bedragare. Det är delvis också som ett världsomspännande Flashback.
Bluesky är finansierat på samma sätt som X, Facebook och andra traditionella sociala medier. et betyder att de riskkapitalbolag som är ägare förr eller senare kommer att kräva vinst och utdelning på investeringen. Idag har Bluesky ett kronologiskt flöde men det kommer med stor sannolikt att förändras till ett algoritmstyrt flöde när kraven på utdelning på investeringarna kommer. Och Bluesky kommer därmed att förvandlas till ett nytt X (Twitter) som det ju dessutom är en kopia på när det gäller användarupplevelse och funktionalitet. Dessutom finns där redan algoritmstyrda flöden med tips.
Fediversum
I Fediversum finns det 10 000-tals företag, kooperativ, myndigheter, universitet, föreningar och privatpersoner som driver sajter (instanser kallas de) med en mängd olika programvaror som alla kan prata med varandra. Ingen kan dock kontrollera helheten och ingen kan styra över det en användare ser i sitt flöde förutom användaren själv. Det är socialt medium där användarna styr och där inga företag kan styra. Ett socialt medium där fakta smäller högst och där känslomässighet accepteras men inte belönas.
Finansiering i Fediversum sker på en mängd sätt. Det finns instanser med rekam, instanser som finansieras genom insamlingar, genom medlemavgifter eller offentlig finansiering. Även programutvecklingen sker i huvudsak genom insamling av privata medel även om det också finns företag som utvecklar programvara, föreningar som finansierar med medlemsavgifter och myndigheter som ger bidrag.
Fediversum är sociala medier där allt går att förstå, Det går att följa logiska resonemang och allt presenteras kronologiskt. Känslomässiga reaktioner kan inet ta över och tar inte över. Det är funktionsmässigt släkt med mejl, bloggar och gammaldags diskussionsforum som Flashback. förståelsen av verkligheten ökar genom det sociala nätverket Fediversum.
Bli en del av Fediversum, skaffa ett konto på någon eller några av dessa instanser:
- Social.spejset.org (Spejset)
- Aggregatet.org
- Organisera.org
- Mastodon.nu
- Mastodonsweden.se
- Fikaverse.club
- Toots.nu
- Feddit.nu
- Pixelfedsweden.se
- Pixelfed.global
Läs mer:
- Fediversum och aktiviteten
- Fediversum och decentraliseringen
- Alternativen till de stora sociala medierna
- Fediversum och driftsäkerheten
- Fediversum och användbarheten
- Om fediversum och teknikfixeringen
- Fediversums långsamma tillväxt
- Kurerade flöden i Fediversum
- Tips för de som vill lämna X, Instagram och Facebook
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Etablissemanget lever i den här känslovärlden sen länge. I deras värld får man goda vibbar av ”valfrihet” och ”marknad”, helt oavsett hur det yttrar sig i verkligheten, och helt oavsett att en stor majoritet är mycket mer skeptisk.
Så jag undrar om sociala medier går i spetsen för en utveckling som artikelförfattaren menar, eller om de bara följer efter.
Jag tror att de följer efter eller är en del i en större utvecklingstrend.