Är valsystemet i USA demokratiskt?

Det får man nog säga. Även om det finns begränsningar och underligheter. Registreringssystemet är en sådan begränsning. Det är dock inget USA är ensam om. Men det är en begränsing av demokratin. Bestämmer man sig veckan innan valet att man faktiskt vill rösta kan man inte det. För man har inte registrerat sig. Det är en begränsning av demokratin. Att den begränsingen också finns i andra länder också förändrar inte detta.

I själva förfarandet för att utse en kandidat till presidentvalet, dvs primärvalen, finns det många underligheter. Exempelvis är det så omskrivna primärvalen i Iowa en helt odemokratisk affär. Den går till så att man samlas i olika möteslokaler och väljer ut kandidat med hjälp av ett system som liknar leken ”Hela havet stormar”.

Jag vet ingen som påstår att det amerikanska valsystemet som sådant är odemokratiskt och det gör inte heller Åsa Linderborg. Fast det anser Göran Skytte att hon säger. Därför att hon visar på att valen och nomineringarna i USA är i händerna på de rika. I händerna på eliten. Hon har ju mage att påstå ”politikens villkor inte stipuleras av demokratin utan av kapitalet” . Ett sånt påstående retar förstås upp en person som Göran Skytte, eftersom han vill att det ska vara så. Kapitalet ska bestämma dagordningen är han åsikt, men man ska inte prata om det.

Att kapitalet så tydligt bestämmer och sätter dagordningen vissar på en klar begränsing av demokratin i USA. Var är de fattigas röst? Hur når arbetarklassens åsikter fram? Svaret är att den inte syns alls, inte når fram på något sätt och detta leder till att valdeltagandet i USA är mycket begränsat. Något som i sig är ett demokratiskt problem.

I presidentvalet deltar numer omkring 50% och i valen till representanthuset deltar cirka 40%. Dessa siffror beräknas på den uppskattade rösträttsberättigade populationen (USA har ingen folkräkning och vet inte hur många som lever i landet). Alla miljoner människor som lever illegalt i USA räknas då inte in och inte heller de som sitter i fängelse för de saknar rösträtt. (siffror och uppgifter tagna från Utländska politiska system, red Rutger Lindahl, SNS Förlag). Såna siffror visar ju att demokratin så som den ser ut i USA endast berör en minoritet av befolkningen. Det betyder att det finns stora brister i demokratin i USA.

Nu ska här också sägas att min syn på demokrati gör att jag anser att demokratin är mycket begränsad så länge den inte omfattar allt i samhället, dvs inklusiver storföretag, ekonomi osv. Det betyder att jag inte anser att något kapitalistiskt land egentligen är fullt demokratiskt.

Intressant?
Borgarmedia: SVD1, SVD2, SVD3, DN1, DN2, SDS
Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

20 svar på “Är valsystemet i USA demokratiskt?”

  1. Jack: Lite off-topic, men ändå: Barack Obama eller Hilary Clinton är trots allt att föredra framför någon av de republikanska kandidaterna. Personligen anser jag dock att de två bästa demokratiska kandidaterna är Edwards och Kucinich.

    Jag tror att Obama eller Clinton vinner ett val mot Romney eller McCain men förlorar ett val mot Huckabee. I det senare fallet tror jag Clinton har en bättre chans än Obama.

    Men i det stora hela spelar det ingen jättestor roll. USA kommer att få en president som för de rikas talan.

  2. Att USA:s valsystem är odemokratiskt är det ingen tvekan om. Men det finns många som tror att det är bättre med demokrater i Vita Huset.Det finns i själva verket ingen skillnad mellan Republikaner och Demokrater. De är två sidor av samma mynt.USA styrs först och främst av de stora finansjättarna på Wall street och den skygga makteliten med säte i fraternitetsklubbar och sällskap som frimurarna.Dessa ger pengar till och genomsyrar båda partiapparaterna. En kritiker vid namn Jon Rapoport tycker att det vore bäst om så få som möjligt (helst inga) amerikaner röstade, eftersom att det skulle kunna visa på det meningslösa i att rösta i USA.Röster om valfusk har hörts i samband med varje amerikanskt val, och det har inte blivit bättre med den moderna tidsålderns datoriserade röstningssystem som är öppet för manipulation av tillverkaren.

    Det är synd att USA styr så mycket i världen just nu.Även om det kan leda till finansiell kris så tror jag att världens övriga länder måste bli mer självförsörjande och försöka vrida sig ur dollar-järngreppet.

    Tack för mig.

    PS: Bra bok just nu: Naomi Klein ”Chockdoktrinen”

  3. Valsystemet i USA är viserligen fullt demokratiskt – bara det att utan kampanjkapital kommer kandidaten ingen vart. Det kostar astronomiska summor att vinna bäst mediatid. Det är lika i alla moderna krig. Utan luftherravälde ingen fdramgång. Nu finns det ett antal besynnerliga myter om detta amerikanska luftherraväldeskrig. Den mest anmärkningsvärda frambars av nyligen bortgångne Bobby Fischer’s stämma: Det amerikanska kapitalet organiserat till Israelvänlig expansionistisk extremism. Jag hade anledning att göra lite detektivarbete i Californien på 1990-talet och underkundigades redan då om besläktade åsikter i folkdjupen (öseuropeiska krigsflyktingar, exjugoslaviska bilhandlare, sådant folk). Ett gott tips är vore att utreda hur styrelserummen då till stora mediabolag och tidningar verkligen är sammansatta. Trots att denne hyperintelligente särlingen Bobby Fischer av president Nixon hyllades som den fria västvärldens hjälte 1972, ledde sedan den kalla freden efter 1989 till stor schism mellan hjälten och fäderneslandet – ’The Nation’ som amerikanerna falskeligen kallar sig själva – de är snarare en hopplös röra av incompatibla etniska grupper och alls ingen enhetlig nation med något ’du gamla du fria’ – shism till den grad att han vid eventuellt återvändande hem – för sina oförlåtliga uttalanden och sitt antiamerikanska levernes skull fått sona 10 år i något ’all American penitentiary’. Mycket känsligt ämne – vad som inte glittrar på ytan i USA!

  4. Hej!

    Jag tror att du faktiskt har missuppfattat en stor del av hur det amerikanska valsystemet fungerar. För det första, men måste INTE vara registrerad väljare för att få rösta i presidentvalet.

    Däremot måste man vara registrerad om man vill rösta fram demokraternas och republikanernas kandidat för presidentposten. Om vi här gör jämförelsen med hur det ser ut i Sverige, hur många var med och röstade fram Mona Sahlin som partiledare? Drygt 0,4%. Jämför det med de 10-30% som brukar dela i primärvalen i USA. Är inte DET om något demokrati? Att folket, inte några kostymklädda partitoppar som här hemma i Sverige, själv kan rösta fram kandidaten för partierna?

    Du frågar även, ’var är de fattigas röst?’. Ja, de röstar precis som alla andra, helt på lika villkor.

    Jag förväntar mig att du i fortsättningen inte uttalar dig om ämnen du inte kan någonting om.

    Mvh

    Filip

  5. Filip, jo man måste vara registrerad för att få rösta i presidentvalet (det står också klart i den bok jag hänvisar till, skriven av en borgerlig skribent). Min dotter bor dessutom i USA. Jag vet. (Så frågan är vem som inte ska uttala sig?)

    Vad det gäller primärvalen. Det är olika från delstat till stat. I New Hampshire behöver man inte vara registrerad på ett visst parti för att få rösta. I primärvalet i Iowa deltog cirka 300 000 människor i ett slags Kalle Anka-val.

    Partiledare i Sverige röstas fram på samma sätt som alla ledare i svenska organisationer röstas fram. Jag tvivlar på att fler än du anser att representativ demokrati är odemokratiskt.

  6. Jo Anders, det ligger mycket i vad Filip säger. Huruvida registrering krävs för det slutliga presidentvalet vet jag visserligen inte (kan någon ta reda på det?)men jag tycker inte registreringskravet är avgörande.
    Men vad gäller framröstandet av resp. kandidat så är väl jämförelsen med Sverige mycket relevant. I USA är det mycket större engagemang på den nivån. USA har en mycket längre tradition av demokrati än Sverige (som var rent feodalt till dess ståndsriksdagen avskaffades 1866).
    När man jämför USA med Sverige ska man betänka att det rör sig om två vitt skilda stater. En jättestor federation och en liten nationalstat.

  7. Att man har registrering i ett land som saknar folkbokföring tycker jag dock inte är konstigt. Det är nästan nödvändigt för att kunna genomfröa ett demokratiskt val. Men man bör ha klart för sig att det minskar valdeltagandet.

  8. Lasse: Som sagt vad. Uppgiften om registrering finns att läsa i boken jag hänvisar till i inlägget (Utländska politiska system). Så jag har så att säga redan tagit reda på det. Där framförs också att det minskar valdeltagandet. USA är inte heller ensamt om ett registreringssystem.

    Nu har jag inte heller jämfört USA och Sverige. Sverige har ett parlamentariskt politiskt system. Det har inte USA (enligt samma bok som jag hänvisar till ovan). USA har en annan typ av demokratsikt system som väl brukar kallas maktfördelningsssystem. Det finns fördelar och nackdelar med bägge. Men Sverige demokratiska valsystem får vi diskutera nån annan stans.

  9. Angaende registrering sa maste man vara registrerad for att rosta i presidentvalet. Men det ar inte sant att man maste registrera sig en vecka fore valet. Man kan i manga delstater registrera sig pa valdagen. Och om det ar nagra tveksamheter gallande registreringen sa kan man avge en ”provisional ballot”, vilket innebar att man kan rosta pa valdagen och att valmyndigheten senare bekraftar valjarens giltighet.

    Huruvida systemet ar demokratiskt ar en absurd diskussion. Det skiljer sig en del fran det system som vi ar vana vid, men grundprincipen (i stort sett) en man, en rost galler. I vissa avseenden ar det amerikanska systemet betydligt mer demokratiskt an i Sverige. I Sverige kan man rosta fyra ganger i en valcykel (kommun, landsting, riksdag, EU-parlament). I USA kan en amerikan rosta runt 40 ganger. De har ratt att valja allt fran den lokala skolstyrelsen, sheriff, borgmastare, och aklagare till senatorer, representanter och president. Dessutom ar folkomrostningar betydligt vanligare. I vissa delstater maste skattehojningar godkannas i folkomrostning.

    Problemet som jag ser det ar att en amerikan, om han valjer att delta i den demokratiska processen, maste rosta sa manga ganger. Det ar i allmanhet valdag en gang var sjatte manad. Forst primarval och sedan ”general election”. Med andra ord sa maste man vara valdigt politiskt aktiv och intresserad for att kunna delta i alla dessa val.

  10. rikard: Jag misstänkte att det var olika i olika delstater. Men har inte orkat kolla upp det och har därför uppenbarligen förstått fel på en punkt. Och så är det väl så att man inte behöver registrera sig igen för varje val? Utan den gamla registreringen gäller.

    Jag anser att systemet i USA är demokratiskt. Precis som Sveriges system är demkratiskt. De är bara olika.

    Lokalt kan man nog kanske säga att det amerikanska systemet är mer likt det som jag skulle vilja ha. Men centralt tycker jag det svenska systemet är att föredra.

    Den jämförelse du gör är intressant, med antalet val. Men den är inte riktigt rättvis. För att den ska bli rättvis måste man nog också beakta alla val som sker inom det svenska partisystemet. För att utse ledningar och kandidater etc. I dessa val deltar ju inte majoriteten av det svenska folket.

  11. Registreringen kan narmast jamforas med var man ar skriven i Sverige. Du behover inte omregistrera dig forutom om du flyttar. Och det ar ratt logiskt. Om du flyttar till en ny kommun eller delstat sa befinner du dig i en ny jurisdiktion, och har ratt att valja andra representanter.

    Svenskar i allmanhet forstar inte hur ett federalt system fungerar. I Sverige ar det sjalvklart att samma lagar galler i hela landet. I USA har stader, lan, delstater samma lagstiftande makt som den federala kongressen. T.ex. har delstaterna i nordostra USA infort ett liknande cap-and-trade med vaxthusgaser som EU har gjort, och de kan gora det oberoende av vad de federala myndigheterna sager.

    Det var lite intressant nar centerpartiet for nagot ar sedan insag att deras argument med decentralisering faktiskt innebar att de ar for federalism.

    En annan mycket viktig poang med det amerikanska systemt ar att partierna som orgainsationer ar oerhort svaga. Nar konstitutionen skrevs ville de inte ha ett partisystem over huvudtaget. Partierna vaxte fram valdigt langsamt. Det far till foljd att det ofta inte racker att titta pa en kandidats partifarg for att avgora om det ar en kandidat man vill rotsta pa. Schwarzenegger, Republikan i Kalifornien, star i manga fragor langre till vanster an Demokrater fran delstater som Kentucky, och Kansas. Individualismens triumf over kollektivism ar nog det koncept som varderas hogre en nagot annat i USA.

    Lite off-topic, men ni tycker det sakert ar intressant anda.

  12. En del intressanta synpunkter. Jag tror tillexempel att Rikard har en po?¶ng n?¶r han skriver att svenskar inte f??rstår feodalism. Jag f??rstår det i teorin, men ogillar det skarpt!

    Sedan ?¶r det ju så att demokrati inte ?¶r antingen eller, utan grader som jag ser det. Saudiarabien och Nordkorea ligger t.ex. i ena ?¶nden av skalan och de nordiska l?¶nderna (minus finland) har traditionellt återfunnits i andra ?¶nden. Det finns sedan kalla krigets dagar två definitioner av m?¶nskliga r?¶ttigheter avseende demokrati- en som handlar om fria val och liknande och en som handlar om r?¶tt till jobb, mat och husrum. Mig veterligen ?¶r de skandinaviska l?¶nderna de som kommit n?¶rmast att klara av b?¶gge.

    F??r att fylla i USA;s problem:
    – Inte nog med att de som sitter i f?¶ngelse inte har r??str?¶tt (det finns det fler l?¶nder som har), i många delstater har du inte ens r??str?¶tt EFTER AVTJ?ÜNAT straff, vilket ?¶r fullst?¶ndigt horibelt. Sonat ditt brott som det brukar heta…

    – Maktdelningen. Många borgare gillar tanken på f??rvaltningsdomstol, flera kammare och så vidare. Jag gillar den raka modellen d?¶r regeringen måste ha st??d i parlamentet och d?¶r det folkliga inflytandet ?¶r mer direkt. Att abortr?¶tten avg??rs av vilka som sitter i h??gsta domstolen ?¶r inte s?¶rskilt charmigt, eller demokratiskt. Folkets f??retr?¶dare best?¶mmer och tj?¶nstem?¶n verkst?¶ller!

    – Avsaknaden av ett proportionellt valsystem. Majoritetsvalkretsar anser jag vara mindre demokratiskt ?¶n proportionella val eftersom det dels inneb?¶r att man strukturellt motarbetar f??r?¶ndring, eftersom nya politiska krafter inte kan m?¶ta sin attraktionskraft fullt ut, utan folk r??star på det minst dåliga alternativet. Dessutom undergr?¶ver det principen om ”en man en r??st” eftersom ytterligare en demokrat i Massachusas ?¶r mindre v?¶rd ?¶n en demokrat i Ohio. Det inneb?¶r också att den kandidat som får flest r??ster inte beh??ver vinna t.ex. ett presidentval.

    – Till sist så kan jag f??rstå h??gerns gl?¶dje ??ver individualism och avsaknad av partistyrka. Det finns ett ganska tydligt samband mellan partistyrka och representation. J?¶mf??r t.ex. Sverige, Frankrike och USA. Tre l?¶nder i sluttande skala n?¶r det g?¶ller partistyrka j?¶mf??rt med individuell politik. Vilket land har flest arbetare (motsv. LO) i sitt parlament? ?Üven om man plockar bort de falska arbetarna (Handelsanslutna ombudsm?¶n) från den svenska riksdagen så slår vi tydligt de l?¶nderna d?¶r individen ?¶r viktigare. F??r några val sedan hade Nationalf??rsamlingen EN ledamot med motsvarande LO-bakgrund. Jag tror heller knappast att du hittar en fransman i EU-parlamentet som har två årig yrkeslinje som enda officiella utbildning (Jonas Sj??stedt). Ej heller tror jag du hittar en borgm?¶stare med Psoriasis eller annan f??rfulande sjukdom i dessa l?¶nder. Inte f??r att G??ran Johansson ?¶r min favoritpolitiker, men han ?¶r ett exempel på den svenska modellen.

    Det påverkar också innehållet i politiken. Republikanernas kritik mot demokraterna f??r elitism ?¶r inte helt obefogad. Gång på gång g??r demokraterna misstaget att hamna i en lång diskussion om religion eller hbt. Missf??rstå mig inte- viktiga frågor, men det ?¶r republikanernas hemmaplan! Sydstatsdemokraterna f??rstår detta. T.ex. Edwards fokuserade mycket på ekonomi, utan att f??r den skull vara emot abort eller andra klassiska demokratfrågor.

    ?Üven i sverige borde vi l?¶ra oss av detta. Vi vinner inte v?¶ljare på vår rabiata milj??politik, utan på vår v?¶lf?¶rdspolitik. Alltså ska vi lyfta fram plånboksfrågorna och låta de frågor som många inom v?¶nstern tycker ?¶r så viktiga (irak, palestina, kultur, milj??, osv) finnas med i valplattformen, men inte som prioriterat utåtriktat.

    Urs?¶kta l?¶ngden och de norska bokst?¶verna…

    /Edwardian i Longyearbyen.

Kommentarer är stängda.