Mona Sahlins utspel om samarbete med enbart miljöpartiet och inte med vänsterpartiet möttes av frän intern kritik från främst de fackliga socialdemokratiska leden. Något som snabbt fått den socialdemokratiska partiledningen att ändra sig.
Det är ett mycket underligt agerande från Mona Sahlin och sosseledningen. Att gå ut med ett s-mp samarbete utan att faktiskt ha stöd i det egna partiet. Det visar på något sätt hur långt ifrån verkligheten den socialdemokratiska ledningen befinner sig. För har man inte en koll på vad medlemmarna tycker så har man knappast koll på vad vanligt folk, arbetarklassen i Sverige, vill ha för politik. Det båder inte gott inför en framtida s-mp-v regering. Jag tvivlar på att en sådan regering kommer att föra något annat än en högerpolitik. En arbetarfientlig politik.
Vänsterpartiet kommer att tvingas gå med på en massa arbetarfientliga saker och kompromisser som kommer att tillintetgöra dem. Det är ett svagt parti, med ett svagt väljarstöd och enbart inriktat på att få regeringsposter i nästa val. Utan egen politik som på något avgörande sätt skiljer sig från socialdemokraternas politik. En medverkan i en s-mp-v-regering med fortsatt krigföring i Afghanistan, FRA-lag (en ny version), privatiseringar, budgettak, nedskärningar etc kommer att radera ut partiets väljarstöd. Precis på samma sätt som hänt med PRC i Italien och med PCF i Frankrike.
Mona Sahlin är en svag partiledare som inte vet vad medlemmarna vill, Lars Ohly vet inte ens vad han själv vill i politiken. Mer än att ha makt för maktens egen skull.
Intressant?
Bloggat: Jinge, LOKE1, LOKE2, Petter,
Borgarmedia: SVD, SDS,
Andra bloggar om: Mona Sahlin, Lars Ohly, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Politik, Samhälle
Relaterat:
Pingback: ... men så vände Mona Sahlin på steken | Arvidfalk.se
Pingback: Den elektroniska polisstaten | Svensson
Pingback: Trottens Betraktelser » Toblerone backar om Vänsterpartiet