Laglöst land, hanterare och infiltratörer

Två böcker som behandlar affärerna kring polisen Olle Liljegren, hans chefer Leif Jennekvist, Ali Lindholm och Carin Götblad har kommit ut. Den ena Infiltratören av DN-journalisten Lasse Wierup, som dessutom är en av männen bakom sajten Svensk Maffia. Den andra är Hanteraren av Dick Sundevall.

Infiltratören handlar främst om Max Åström, en informatör (tjallare, golare) som Olle Liljegren var hanterare för. Den andra boken handlar om Liljegren själv och om underliga polisärenden som främst handlar om informatören och infiltratören Peter Rätz, också kallad Bandidosmannen.

Wierups bok om Max Åström bygge främst på uppgifter från just Åström och detta har kritiserats av Dick Sundevall, som skrivit den andra boken:

Wierups bok byggerpå påståenden från den före detta informatören Max Åström, som var en kriminellt aktiv narkoman när han värvades av Stockholmspolisen som informatör. När han greps, och sedermera dömdes för ett stort antal grova vapenbrott och grovt narkotikabrott, försökte han göra gällande att all tung kriminalitet han varit inblandad i, var på uppdrag av polisen.

Jag påvisar i min bok ”Hanteraren” att Max Åström betraktas som en mytoman av såväl gamla hederliga vänner som kriminella vänner inom Brödraskapet mc. Även Svea hovrätt avvisade mycket skarpt Åströms motsägande anklagelser mot Liljegren, som frikändes. Kontrollera det kontrollerbara, Wierup. Och framför allt – inse att läsarna av våra respektive böcker är kapabla att göra precis det.

Sundevalls bok bygger i sin tur på vad främst Liljegren säger och det gör väl inte den mer trovärdig än Infiltratören. För min del skiter jag i vilken version som är mest trovärdig. Det är nämligen uppenbart när man läser de två böckerna och mängden tidningsartiklar om det hela, att alla inblandade bryter mot lagen, är kriminella och förmodligen alla lite av mytomaner. Det gäller Olle Liljegren, Max Åström, Peter Rätz och många fler. Det går helt enkelt inte att lita på vad folk som gjort en mängd grova brott säger. Inte ens om de är poliser eller före detta poliser. Inte heller blir Sundevall mer trovärdig av att han varit inblandad i affärerna kring den avskedade och skandalomsusade journalisten Trond Sefastsson. Hans långvariga samarbete med Olle Liljegren kring olika projekt och hans egen uppenbara oärlighet eller misskötsamhet bidrar inte heller till någon större trovärdighet:

Kriminaljournalisten Dick Sundevall och Olle Liljegren ska ha samarbetat kring filmen, som hållits topphemlig och bland annat klippts i lokaler utanför TV4. Samtidigt som de arbetat med dokumentären åt TV4 har de båda tagit fram materialet om Trond Sefastssons arbetsmetoder. De har försökt sälja detta material till TV4 för en miljon kronor.När TV4 vägrade betala, gick budet till Aftonbladet och Strix television. De båda medieföretagen antas ha betalat sexsiffriga belopp för materialet om Trond Sefastsson.

Dick Sundevall försattes i våras i personlig konkurs vid Nacka tingsrätt. Han har 155 mål hos kronofogden och ett skuldsaldo på 790 884 kronor.

Lasse Wierup har förstås också kritiserat Sundevalls bok och menar att Sundevall kommer med svepande anklagelser mot den svenska polisen om inte kan ledas i bevis. Förutom i de fall som rör just den för några mindre brott dömde och också avskedade polisen Liljegren. Han menar att det är inom Stockholmspolisen, runt Leif Jennekvist, Carin Götblad och Olle Liljegren som alla nämnvärda fel finns att återfinna:

Undantaget är alltså Stockholmspolisen. Där struntade poliser och chefer i att samla stödbevisning. I stället gavs informatörer och infiltratörer i uppdrag att uppvakta misstänkta och erbjuda sig att fixa vapen, köpa narkotikapartier och på andra sätt provocera fram brott som annars inte skulle ha blivit begångna.

En ganska sjabblig polisutredning gjorde att Olle Liljegren bara dömdes för en bråkdel av de brott han åtalades för. Exempelvis slapp han straff för att ha försett hemliga medhjälpare med skjutvapen som sattes i händerna på personer som Stockholmspolisen ville ha bort från gatan. Minst lika allvarligt är att Liljegrens överordnade verkade ha straffimmunitet. Det spelade ingen roll att de applåderat Liljegrens resultat – internutredarna ville inte söka ansvaret uppåt. Inte ens när länspolismästare Carin Götblad i Högsta domstolen förnekade att hon känt till Liljegrens verksamhet, trots att dokument pekade på motsatsen, ville Riksåklagarens företrädare agera.

Ett av de tillslag som Peter Rätz var inblandad i var bland annat det stora tillslaget mot X-team i Falun där flera stycken greps med vapen. Enligt X-teams medlemmar så var det Rätz som gav dem vapnen. Enligt Rätz faller detta på sin egen orimlighet. Ett annat fall var första och enda gången som heroin hittats på Gotland. En operation som uppenbarligen planerades av Carin Götblad och med henne allierade poliser som Dan Andersson och Olle Liljegren för att stoppa nedskärningar inom Gotlandspolisen. Det lyckade också. Dessutom kunde Götblad använda sig av fallet för att snabbare kunna göra karriär. Det är osannolikt att hon idag skulle varit polismästare i Stockholm utan Gotlands enda och fejkade heroinbeslag. Peter Rätz har dessutom varit delaktig i en hel del olagliga och konstiga vapenaffärer som den svenska polisen sysslat med.

Efter att ha läst både Infiltratören och Hanteraren är det för mig inte konstigt att Olle Liljegren blev åtalad i härvan kring informatören/infiltratören Max Åström. Det konstiga är att inte Leif Jennekvist och Ali Lindholm (då chef för informatörsverksamheten direkt under Jennekvist) inte blev det. I härvan runt Peter Rätz är det också förvånande att inte Leif Jennekvist blivit åtalad. Även Carin Götblad och Dan Andersson borde ha blivit åtalade för de brott som begicks i samband med heroinet på Gotland. Istället blev det så att regeringen och justitieministern vid den tidpunkten, Thomas Bodström, gick in och mildrade straffet för Peter Rätz och lade locket på för vidare utredningar. Som jag ser det är Stockholmspolisens många grova olagligheter i samband med informatörsverksamheten ett allvarligt rättssäkerhetsproblem i Sverige. Det handlar om korruption och brottslighet utövad av poliser.

Läs mer:
Lite av varje: EX1, EX2, EX3, EX4, EX5, EX6, EX7, EX8, EX9, AB1, AB2, DM, DN1, DT, Resumé, SR, AB3, EX10, DN2, DN3, SDS, DN4, DN5,
DN:s artikelserie om Gotland, Peter Rätz och rättegången mot Liljegren
Mer artiklar om Liljegren, Max Åström och rättegången mot Liljegren i DN och artiklar i SVD.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Blogged with the Flock Browser

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,