Förvaltnings AB Hasselfors – bruk och börsnoterat fideikommiss

Förvaltnings AB Hasselfors var ett speciellt bolag. Ägt till huvudelen av olika adelsmän som det var. Ursprunget till bolaget var Hasselfors bruk i södra delen av Närke, i det som idag är Laxå kommun. Henrik Falkenberg erhöll år 1603 Hasselfors- och Tångeråsaområdena i förläning av hertig Karl. Melker Falkenberg, Henriks son, fick år 1671 privilegium att uppföra en stångjärnshammare, vilket var början till Hasselfors industriella verksamhet. Henriette Falkenberg Wachtmeister (1769–1858) samlade ägandet till Hasselfors på en hand. Många av hennes ättlingar med namn som Wachtmeister, de Geer, Hamilton, von Steyern, Ramel, Lagerfelt, Douglas, Tiselius, Berg och Colliander ingick fortfarande i Hasselfors ägarkrets på 1970-talet, dvs mer än 100 år senare. Under 1700-talet byggdes herrgården Bålby upp som hjärtat i verksamheten.

I mitten av 1800-talet byggdes en tackjärnshytta och man blev nu självförsörjande på råvaran till smidet. I slutet på detta sekel uppförs även en såg för att förädla den råvara som denna högproduktiva skogsmark erbjuder. 1874 omvandlades bruket till ett aktiebolag av en Wachtmeister som fick 17 barn. 1890 lät Fabian de Geer, disponent 1886-1906 uppföra en av landets första torvfabriker i Porla följt av ytterligare en i Stockås i södra delen av den väldiga Skagershultsmossen. Fabian de Geer blev senare landshövding för Skaraborgs län 1906-17. Ytterligare en verksamhet hade nu startat – torvindustrin hade fötts. Vid sekelskiftet byggdes även brukets lantbruk ut blev också en viktig del av brukets totala verksamhet. Under tidigt 1900-tal lades dock järnhanteringen ned och brukets verksamhet koncentrerades mera på skogsbruk och torvhantering.

Mellan 1907 och 1979 leddes Hasselfors av Werner Risberg och hans son Bo Risberg.

1912 köpte Hasselfors ett närliggande bruk, AB Svartå Bruk som hade grundats 1658 och som blev aktiebolag 1894. Smidet i Svartå lades ner 1947. Träkolshyttan i Svartå drevs dock vidare ända till 1966 då den till slut stängdes. Alla hyttans byggnader revs. 1917 köptes AB Ramnäs Bruk upp. Ramnäs sålde år 1943 igen.

1921 drev företaget sågverk, hyvleri, lådfabrik och vattenkraftverk i Hasselfors, järnverk i Svartå, torvfabriker i Porla och Stockås. Totalt fanns i moderbolaget inklusive Svartå 800 anställda. Vid Ramnäs Bruk fanns 300 anställda i järnverks och sågverksverksamhet.

Pengarna man fick vid försäljningen av Ramnäs investerades i en aktieportfölj som kom att utgöra en finansiell bas i företaget under lång tid. Moderbolaget blev ett förvaltningsbolag (investmentbolag) med flera dotterbolag som exempelvis Hasselfors Bruks AB. Det enda större företag man tycks ha skaffade sig en dominerande ägarposition i var Coronaverken AB i vilket bolag Hasselfors kontrollerade 18% av rösterna år 1972. Man ägde dock en stor del av aktierna redan på 1960-talet vad jag kan förstå och Bo Risberg satt i Coronaverkens styrelse 1969. Coronaverken bedrev under 1960-talet en verksamhet som i praktiken var att jämföra med ett så kallat utvecklingsbolag, vilket var en slags investment och riskkapitalbolag. KF var 1972 näst största ägare i Coronaverken med en ägarandel som var ungefär hälften så stor som Hasselfors andel. Coronaverken hade 1964 2 700 anställda, 1968 4 200 och 4 700 år 1972.

Torvströfabriken Ryttaren AB, grundad 1908, övertogs av Hasselfors år 1964 och lades ner 1998. Idag är fabriken ett museum. 1966 köpte man också upp Skyllbergs Bruk, men man vill stycka företaget vilket var i strid med avtalet med de gamla ägarna, familjen Svensson, som därför köpte tillbaka företaget ganska omedelbart.

Udner 1970- och 1980-talen genomgick Hasselfors en rad förändringar som kanske inte alltid var till det bästa. Enligt Stig Ramel i boken Pojken i dörren,  som kom in i företagets verksamhet redan på 1950-talet genom att hag gift in sig i släkten Wachtmeister så ledde bolagets inhopp i finansbolagbranschen på 1980-talet till stora förluster då man kom i lag med vad han kallar svindlare. Länge hade också Hasselfors karaktären av ett familjeföretag, visserligen med 100-tals ägare, alla släkt med varandra, och bolagsstämmorna var som familjefester på 1950- och 1960-talen enligt Ramel. Detta förändrades under slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet börsnoterades bolaget på OTC-listan.

1975 köpte Hasselfors upp ammunitionsföretaget Norma i Åmotfors i Värmland, men fyra år senare såldes det igen. Till Förenade Fabriksverken. Efter börsnoteringen så skaffade sig finansmannen Sven Hagströmer en stor aktiepost i Hasselfors efter att Munksjö försökt köpa upp bolaget år 1985. 1986 kontrollerade han 15,8% av rösterna i bolaget. Övriga större aktieägare var i huvudsak fortfarande olika arvtagare till urspungsägaren. Sålunda ägde släkten Gösta Lagerfelt 9,2%, Ramel med Stig Ramel i spetsen 8,8%, fam. Douglas 4,7% (Gustaf Douglas faster Margareta, född Lagerfelt, gift med Archibald Douglas), olika grenar av släkten Wachtmeister 5,6%, 3,9% (Trolle-Wachtmeister, nära släkt med Stig Ramel), 3,9% (Arvid W), 2,0% (C. W på Tistad) , 2,0% (Tom W) resp. 1,4% (C. W på Pilsåker). Hasselfors självt ägde en rad mindre poster i ett tiotal börsföretag. Enligt Ramel kallades bolaget på grund av alla adliga delägare av en del börsmäklare för ”ett börsnoterat fideikommiss” och den ägarstrid som ledde fram till försäljning och avnotering av bolaget kallades för ”grevefejden”.

Koncernen omfattade 1992 industrirörelse, skogs-, aktie-, och kapitalförvaltning samt intressebolag. Samma år accepterade styrelsen ett uppköpsbud från Wallenbergs Export-Invest. Man hade då drygt 600 anställda och omsatte drygt 670 miljoner kronor. AssiDomän AB övertog 1995 Förvaltnings AB Hasselfors med skogstillgångar och industrirörelse. 1994 ägde Hasselfors fortfarande  27 000 hektar mark, huvudsakligen skogsmark. Idag ingår trädgårdsdelen av Hasselfors, Hasselfors Garden, i den statskontrollerade finska koncernen Vapo, Hasselfors trävaruindustrier ingår i Setra och skogarna i Sveaskog. Setras största ägare är Sveaskog.

Andra källor:
Svensk Industrikalender 1921
Svensk Industrikalender 1974
Aktieägarens Uppslagsbok 1969
Forsgren & Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1972
Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1976
Stig Ramel, Pojken i dörren, 1994
Sven-Ivan Sundqvist, Ägarna och makten i Sveriges börsföretag 1986
Veckans Affärer, 1972

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Werner Risberg, , , , , , , , , ,
Technorati Tags:
, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

2 svar på “Förvaltnings AB Hasselfors – bruk och börsnoterat fideikommiss”

Kommentarer är stängda.