Svenskt torskfiske

Del 3 av 6 i serien Svenskt fiske II

Torskfisket är jämte det pelagiska fisket efter sill, skarpsill, makrill och tobis det viktigaste svenska fisket. Idag bedrivs svenskt fiske efter torsk nästan enbart i Östersjön. Ett begränsat antal stora fiskebåtar står för huvuddelen av fångsten. Dessa båtar är i allmänhet medlemmar i Sveriges Torskfiskares Producentorganisation (STPO).

De allra största torskfiskebåtarna, namn, bruttoton, hemmahamn, ägare,

GG 50 Runafjord, 382, Fiskebäck, Bryngeld Fiskeri AB
VG 562 Randi, 324, Träslövsläge, Håkan Olofsson och Bengt Olofsson
VG 59 Lipton, 308, Träslövsläge, Svante Carlsson och Göran Gunnarsson
GG 44 Runavik, 273, Fiskebäck, Bryngeld Fiskeri AB
GG 359 Westerö av Hönö, 272, Hönö, AMJ Supply AB
VY 62 Cornelis av Slite, 233, Slite, Thomas Larsson och AMJ Supply AB
GG 201 Bravik, 225, Styrsö, Bravik Fiskeri AB
VG 95 Stjärnvik, 195, Träslövsläge, Lars, Mats och Inge Johansson
GG 500 Vingaskär, 192, Styrsö, Vingaskär Fiskeri AB
GG 352 Veronica, 185, Fiskebäck, Fiskeri AB Ginneton
KA 156 Karlsö, 184, Hasslö, f/f Karlsö AB

Torskfiskebåtar är i allmänhet mindre än pelagiska fiskebåtar för storjsöfiske. Pelagiska båtar för kustfiske är i samma storleksklass som ovan nämnda torskfiskebåtar.

Familjen Johansson i Träslövsläge äger också VG 24 Marie av Träslövsläge på 146 ton. Thomas Larsson är hemmahörande på Hönö, Håkan och Bengt Olofsson på Fotö. Westerö ägdes tidigare av Thomas Larsson. Som centrum för torskfisket framstår alltså Hönö tillsammans med Fiskebäck och Träslövsläge. Tre av de största båtarna hör hemma på eller ägs av folk från Hönö och ytterligare en (Randi) ägs av folk från Fotö som ligger strax söder om Hönö i Göteborgs norra skärgård. Utöver nämnda båtar så hör också GG 370 Mercy (Arvid och Carl-Olof Olofsson) på 83 ton (en del källor säger 106 ton) hemma på Hönö och VG 392 Strannefjord på 199 ton ägs sannolikt delvis av folk på Öckerö (ägare till sistnämnda båt är Johan Börjeson och Jonas Nilsson). I Fiskebäck hör tre större båtar hemma och i Träslövsläge 5 båtar över 100 ton varav minst en (Randi) ägs av personer som inte hör hemma på orten.

En del av den torsk som fångas i Östersjön av båtar som tillhör STPO är MSC-märkt vilket betyder att fisket är ekologiskt hållbart.

Utöver båtarna som är medlemmar i STPO finns det förstås fler båtar som fiskar torsk. Några är sannolikt VG 25 Almy West på 143 ton, hemmahörande i Bua och ägd av Almy West AB (Bernt Henrik Torkelsson), VG 106 Theseus på 139 ton, hemmahörande i Träslövsläge och ägd av Martin & Lena Torkelsson och GG 19 Clinton  på 133 ton (Jonas Henry Klingander, sannolikt i huvudsak räkbåt).

I Kivik hör en båt som är större än 100 ton hemma, SIN 33 Anny av Kivik på 113 ton. Den ägs av Sin 33 AB (Håkan Hjelm, Krister Persson). Anny av Kivik är medlem i STPO. I Gävle återfinns den tidigare Hönöbåten Sette Mari på 352 ton, nu med nummer GE 49. Denna båt ägs av Rederi AB Engesberg och är utrustad för både bottentrålning och flyttrålning. Sannolikt fiskar den i huvudsak pelagisk fisk i Östersjön. Dessutom finns en rad mindre torskfiskebåtar på olika håll i Sverige.

GG 149 Kenya på 257 ton är sannolikt också i huvudsak en torskfiskebåt eftersom dess utrustning endast är bottentrål. Kenya hör hemma på Styrsö och ägs av Fiskeri AB Kenya som i sin tur ägs av Niclas och Manne Pettersson.

AMJ Supply AB ägs av danskarna Anders Toft Andersen, Morten Lynge Mortensen och Jimmy Tinggaard, Bryngeld Fiskeri AB av familjen Bryngeld, Fiskeri AB Ginneton av familjen Claesson, Bravik Fiskeri AB av familjen Tullock (på Shetlandsöarna finns en fiskarfamilj med samma namn) och Vingaskär Fiskeri AB sannolikt av Mats Johansson.

Fiske efter torsk bedrivs i huvudsak med bottentrål och på listan över båtar med bottentrål (bottom otter trawl)  så kan man utgå från att de flesta båtar hemmahörande i Halland och södra delen av Österjsöområdet sysslar med torskfiske medan båtarna som hör hemma i Bohuslän och Göteborgs norra skärgård i hvudsak sysslar med räkfiske. Många båtar är också kräftfiskebåtar och dessa får en del torsk som bifångst. Endast två svenska båtar är utrustade för att fiska med snurrevad (danish seine), en av dem är GG 181 Västerland på 228 ton som är en av Sveriges större räktrålare, men som också fiskar torsk och plattfisk. Snurrevad anses vara skonsammare mot bottnarna än bottentrål. I Sverige fiskar också en del båtar med garn (set gillnets) och backor (longlines, krok, långrev) och under vissa tider fiskar de stora trålarna också med flyttrål. Karlsö, Randi, Vingaskär, Cornelis såväl som Westerö har utrustning för flyttrål enligt EU:s register på fiskebåtar. Åtminstone Vingaskär ägnar sig också åt pelagiskt fiske.

I Öresund är trålfiske och fiske med snurrevad förbjudet vilket betyder att granfiske är det vanliga. Detta har lett till att Öresund har en livskraftig torskstam, detta i motsats till Kattegatt där bottentrålning med all sannolikhet har inneburit att torsken i stort sett utrotats. Ett partiellt torskfiskeförbud sen 2009 har dock lett till en viss begränsad återhämtning.

Intressant?
Läs mer: SNF, Yrkesfiskarna, DN, Sydsvenskan, Havet.nu,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by Qumana

Series Navigation<< Svenskt fiskeRäkfisket i Sverige >>
Advertisements