1918 började Ruben Andersson (1895-1983) på SLT (senare Esselte) i Helsingborg, 1919 fick han dock ett stipendium för studier i USA, men återvände redan redan året efter till Sverige då han fick ett erbjudande om att bli chef för några dotterbolag i SLT-koncernen. Han gifte sig 1921 och bytte då namn till Rausing efter hemsocknen Raus.
1929 lämnade Ruben Rausing SLT och försökte köpa förlaget Åhlén & Åkerlund, men snuvades på kapet av familjen Bonnier. Istället kom han att bli kompanjon med Erik Åkerlund i ett förpackningsföretag som den senare köpt. Han fick genom ett lån från Erik Åkerlund möjlighet att köpa halva företaget från densamme. Företaget fick namnet Åkerlund & Rausing. 1932 köpte Ruben Rausing ut Åkerlund då denna behövde få loss kapital för andra affärer. Han betalade 50 000 kontant och resten skulle betalas med företagets egna vinster. Dessa 50 000 var de enda pengar Ruben Rausing någonsin satsade i det som numera är ett mångmiljardimperium.
Åkerlund & Rausing anställde år 1943 en ny ingenjör vid namn Erik Wallenberg (1915-99). Denne kom att uppfinna den förpackning som vi alla lite äldre känner som den klassiska tetrapacken. En pyramidformad så kallad tetraeder. Erik Wallanberg som inte tillhör finansfamiljen med samma efternamn blev inte rik på sin uppfinning. Det skulle däremot Ruben Rausing och hans ättlingar bli. Den senare tog nämligen ut en rad patent på den ny förpackningen i sitt eget namn. Dessutom styrde han företagets ekonomi med järnhand. Visserligen med lite hjälp av den VD som anställdes 1946, Holger Crafoord (1908-82). Crafoord blev också delägare i Åkerlund & Rausing AB med 25% av aktierna. När utvecklingen och produktionen av den nya förpackningen knoppades av i ett nytt företag, Tetra Pak AB, år 1951 fick han även 25% i detta företag.
Först 1963 lanserades så slutligen den produkt som skulle göra Tetra Pak till ett världsföretag, Den mjölkförpackning som används än idag, Tetra Brik, av många svenska mejerier (andra använder konkurrenten Pure Paks förpackning)
Ruben Rausing hade tre barn med sin fru Lisa som avled redan 1946. Tre söner, Gad Rausing (1922-2000), Hans Rausing (1926-?) och Sven Rausing (1928-2003). Sven Rausing tog aldrig del i företagets verksamhet. Gad Rausing började arbeta i Åkerlund & Rausing 1949. Hans Rausing blev redan vid starten av Tetra Pak VD för detta bolag. Verksamheten i Tetra Pak fick med stora förluster och finansierades med lån från Åkerlund & Rausing samt från Wallenbergs Bank, Stockholms Enskilda Bank. 1965 var dock Tetra Pak konkursfärdigt och därför såldes Åkerlund & Rausing till Wallenbergs STAB. I samband med detta avgick Holger Crafoord som VD i Åkerlund & Rausing. Han fick dessutom loss ett stort kapital vid försäljningen av sin andel.
Ruben Rausing vill också bli av med minoritetsaktieägarna i Tetra Pak, köpte ut Holger Crafoord med 15 miljoner och de andra, exempelvis Erik Wallenberg, med småsummor. Holger Crafoord satsade istället sina pengar i företaget Gambro som han grundat år 1964. När Brik-förpackningen kommit ut på makrnaden började Tetra Pak tjäna stora pengar. En stor del av dessa inkomster hamnade i de schweiziska företag som Rasuing grundat med hjälp av företagets jurister. Dessa företag, Sté Outremer och Cordotex blev ägare till patent och liknande och fick en provision på allt som Tetra Pak sålde. Ruben Rausing ägde personligen bägge företagen. För att själv undgå skatt flyttade han 1969 till Italien.
Ägandet i företagen flyttades till två stiftelser i Liechtenstein, Hansra (Hans Rausing) och Gadsra (Gad Rausing). Tetra Paks moderbolag fanns dock kvar i Sverige. 1982 gjordes därför en enorm utdelning på aktierna i Tetra Pak, alla aktier i alla utländska dotterbolag överfördes i familjen ägo genom att dessa aktier togs som utdelning. Värdet var 78 miljoner. En ökning av utdelningen jämfört med året innan på hela 73 miljoner. Ruben Rausing flyttade till Schweiz (från Italien), sönerna Hans Rausing och Gad Rausing flyttade till London, livrädda för löntagarfonderna. Hans slutade som VD och blev istället styrelseordförande I Tetra Pak. Pengarna fortsatte strömma till stiftelserna i Schweiz och bröderna Rausing blev allt rikare.
När familjen Wallenberg kring 1990 beslöt släppa kontrollen i vissa bolag var ett av bolagen Alfa-Laval. Tetra Pak köpte företaget för 16,25 miljarder och de två fusionerades till företaget Tetra Laval BV med säte i Nederländerna. Detta företaga delades snart i tre, Tetra Pak, Alfa-Laval och Alfa-Laval Agri. Det senare företaget heter idag DeLaval och Alfa-Laval ingår inte längre i Tetra Laval utan är ett börsnoterat svenskt bolag där Tetra Laval BV är största aktieägare med 26,1% av aktiekapital och röster.
1993 lämnade Hans Rausing sin post som styrelseordförande och sålde 1995 sin hälft av företaget. Gad Rausing köpte sin brors andel för 40,5 miljarder SEK. Pengarna överfördes till broderns stiftelse Hansra. Idag är det Gad Rausings s barn, Kirsten Rausing (1952-), Finn Rausing (1955-) och Jörn Rausing (1960-) som via faderns stiftelse Gadsra kontrollerar och leder koncernen. De sitter alla tre i koncernens styrelse. Kirsten Rausing och Jörn Rausing bor i England medan Finn Rausing bor och verkar i Sverige. Bröderna är också medlemmar i Alfa-Lavals styrelse. Jörn Rausing är den som den danska terroristgruppen Blekingegadeligen skulle kidnappa.
Det franska förpackningsföretaget Sidel köptes av Tetra Laval år 2003 och utgör idag familjeimperiets fjärde ben och Tetra Lavalkoncernens tredje dotterbolag. Tetra Pak har omkring 22 000 anställda, Sidel 5 300 och DeLaval 4 800. I övrigt finns omkring 300 anställda i Tetra-Lavalgruppen vilket sammanlagt innebär lite över 32 000 anställda. Huvudkontoret för Tetra Pak, Sidel och DeLaval finns idag i Schweiz. Alfa-Laval som har huvudkontor i Sverige har 16 000 anställda.
Finn Rausing är också engagerad i Swede Ship Marine AB, ett litet varv i Djupvik på Tjörn med 60-talet anställda. Förutom Finn Rausing sitter en lång rad kända kapitalister och företagare i styrelsen för det lilla bolaget. Jörn Rausing har också investerat i andra företag, bland annat webbhandelsföretaget Ocado.Kirtsen Rausing är hästuppfödare.
Hans Rausings släktgren är inte verksamma i företaget då de sålt sin andel. Av barnen till Hans Rausing är Lisbet Rausing (1960-) doktor i vetenskapshistoria, Sigrid Rausing (1962-) äger förlaget Granta och ägnar sig åt en massa välgörenhet och konstnärliga verksamheter, bl.a via stiftelsen Sigrid Rausing Trust. Även Lisbet Rausing har en egen stiftelse för välgörande ändamål, Arcadia. För sonen Hans-Kristian Rausing (1963-) har det inte gått så bra.
Hans Rausing har investerat en del pengar i andra företag, exempelvis förpackningsföretaget Ecolean i Helsingborg med 100-talet anställda. Inte förvånande har företaget dock inte sitt moderbolag i Sverige.
Mer: VA1, 2, 3, 4, 5, Mail Online, SVD1, 2, AV1, 2, Standard, Resumé, AB1, 2, HD1, 2, RT, EX1, 2, CNN, Guardian, Forbes, Independent, Virgin, Cambridge News,
Andra källor:
Göran Hägg, Svenska förmögenheter, 2013
Peter Øvid Knudsen, Blekingegadeligen 2. Den hårda kärnan, 2007
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Rausing, Ruben Rausing, Åkerlund & Rausing, Tetra Pak, Gad Rausing, Hans Rausing, Kirsten Rausing, Finn Rausing, Jörn Rausing, Erik Wallenberg, Holger Crafoord, Sven Rausing, Hansra, Gadsra, Tetra-Laval, Alfa-Laval, DeLaval, Sidel, Swede Ship Marine AB, Lisbet Rausing, Sigrid Rausing, Hans Kristian Rausing, Ocado, Ecolean, Granta, Arcadia, Lund, Ekonomi, Schweiz, Liechtenstein, Storbritannien, England, Historia
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.