Marcus Birro är en skam för andra kristna, en skam för andra män

Jag känner många kristna. De flesta är liberala, många är vänster, en hel del är socialister. Alla är humanister, de flesta är vänliga, trevliga och radikal människor på i stort sett alla livets områden. Det finns egentligen ingen skillnad på dem och på oss som är ateister. Mer än att de tror att någon from av gud finns medan jag inte gör det. I de flesta vardagliga sammanhang en ointressant och ovidkommande fråga.

Marcus BirroMen Marcus Birro är inte som de kristna jag känner. Han är bigott, reaktionär, konservativ. I familjefrågor. När det gäller jämställdhet. Alla människors lika värde oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning eller religion. Möjligen är han rätt normal när det gäller förhållandet till etnicitet. Dvs han är inte rasist. Men i övrigt är han som jag ser det, i mångt och mycket en skam för alla som kallar sig kristna och en skam för alla som kallar sig män.

De senaste dagarna har han uppmärksammats för en krönika där han ger sig på vissa feminister, men samtidigt faktiskt försvarar jämställdhet. Även om han sannolikt överdriver sin gen förmåga till jämställt liv (det brukar vi män alltid göra, det är svårt att se sina gena tillkortakommanden). Birro skriver bland annat:

Den aggressiva avarten av feminismen ägnar sig ofta åt att skuldbelägga alla män. De ser system och strukturer överallt.

[…]

Dessutom diskvalificerar många feminister stora grupper av män från att alls ha åsikter och känslor i vissa frågor. Den värsta sortens människa är en vit, medelålders heterosexuell man.

[…]

Många feminister siktar in sig på fel saker. De väljer godtyckligt sina fiender. De skövlar runt i ett sorts ständigt skyttegravskrig där ingen vinner.

Det största problemet med detta är att de verkliga striderna aldrig tas. Medan namnkunniga kvinnliga kulturarbetare hånar marginaliserade manliga debattörer, och under tiden som en icke-fråga som kvotering i bolagsstyrelser rasar runt i ingenmansland, blir flera viktiga frågor liggande.

Dit hör människohandeln. Kvinnor från hela världen säljs som slavar i Sverige. Det talas ibland om världens äldsta yrke. Här har vi män som aldrig köpt en människa och aldrig skulle komma på tanken att göra det heller, faktiskt ett ansvar att tydligt ta avstånd.

Dessa meningar, främst den första vad det verkar, har retat upp diverse feministiska debattörer och kvinnor. Inte för att jag begriper riktigt vilken feminism Birro menar med ”feministiska avarter”, men de radikalaste feministerna tycker jag sällan gör det som Birro hävdar, diskvalificerar män från att ha åsikter i jämställdhetsfrågor eller siktar in sig på fel frågor.

Jag har dock stött på en del kvinnor, men aldrig de som jag upplever är riktigt radikala feminister och jämställdhetsapostlar, som behandlar alla vita heterosexuella män som skurkar och skitstövlar rent generellt. Utan istället är det ofta kvinnor som faktiskt inte själva är så radikala eller medvetna, men anser att de minsann är värsta feministerna och därför måsta vara extra observanta och klanka ner på allt som vita heterosexuella män gör. Det är faktiskt riktigt jobbigt i vissa sammanhang och får ibland allvarliga konsekvenser och följder.

Så på ett sätt ger jag Marcus Birro rätt även om hans vilda rallarsvingar slår åt alla håll och kanter. Och därmed missar målet. Men det är ju en konsekvens av Marcus Birros okunnighet, arrogans och manliga besserwisserstil. Fast det förstår han nog inte själv (det är inte lätt att göra det som jag redan skrivit). Marcus Birro gör alltså själv det han anklagar feminister för. Slår mot fel saker.

My VingrenMen det gör också de som blivit sura på hans krönika. Exempelvis My Vingren som skrivit en krönika som faktiskt är rätt svårbegriplig. Hon klagar igen på alla män för vissa mäns brott. Hon slår mot alla män, drar alla över en kam sov. Vilket är totalt vansinnigt. Det är män som begår majoriteten av alla brott. Men majoriteten av män begår inga brott och övergrepp över huvud taget. Men det tycks My Vingren (som dessutom anser att hon är en av de som Birro mena, hur hon nu kan veta det) anse:

Jag är väl medveten om bristen på charmighetspoäng. Ingen vill höra om det senaste våldtäktsdomen jag läste på tunnelbanan till skolan, det är inte socialt accepterat att på en dejt småprata om sexuella trakasserier, diskriminering, stressrelaterade kvinnosjukdomar, statistik från BRÅ och SCB om vilka som slår, vilka som våldtar, vilka som har högre lön, chefspositionerna. Du hör ju själv, den här skyttegraven gör mig till en socialt inkapabel varelse.

Faktum är att en liten minoritet, huvudsakligen män, begår majoriteten av alla brott. Det handlar om 24 342 personer av vilka 93% är män. Dessa begår 63% av alla våldsbrott. Ytterligare tre procent av befolkningen står för resten av våldsbrotten. Även här handlar det i huvudsak om män. Det finns ingen anledning att vi andra, 4,5 miljoner män ska behöva känna oss ansvariga för vad 20 000 män gör eller har gjort. Ingen anledning till att jag eller Birro ska känna skuld för dem. My Vingren skriver helt enkelt skit.

Det är inte sociala konstruktioner som leder till att 20 000 män begår huvuddelen av alla brott. Det handlar om helt andra saker. Sannolikt mer om biologi och sjukdomar än om strukturer och social konstruktioner. Att snacka om sociala konstruktioner förändrar ingenting i det sammanhanget.

Det är däremot med all sannolikhet sociala konstruktioner, strukturer, som gör att jag är så usel på att laga mat. Naturligtvis i kombination med min egen svårighet att ta itu med problemet. Så förutom att det har med struktur att göra är det också ett individuellt problem.

Det är med hundraprocentig säkerhet sociala konstruktioner, strukturer, som leder till olika lön för män och kvinnor. Men självklart också medveten diskriminering och fördomar om kvinnor. Kvotering är sannolikt en av flera åtgärder som kan åtgärda just det problemet när det gäller beslutande positioner, styrelseposter osv. Detta oavsett Birros utfalla mot kvotering. Han vet helt enkelt inte vad han dillar om, vad han snackar om.

Och vad har det med saken att göra om huruvida Birro pratat med en våldtagen 13-åring (det är nog förresten bra att han sannolikt inte gjort det) eller inte? Inte heller begriper jag varför My Vingren blir så in i helvete upprörd över Birros krönika. Det är ju för att vara Birro, en rätt balanserad sak. fast jag begriper inte heller vad vingren menar i många stycken och meningar. Resonemanget om skyttegravar och löpgravar förefaller faktiskt mer än lovligt obegripligt och förvirrat. Det är möjligt att jag inte begriper för att jag är man eller för att jag inte vet nåt om krig. My Vingren hatar inte män, det är jag säker på, men varför försöker hon då kollektivt skuldbelägga män för saker som 20 000 män gör?

En kvinna från Feministiskt Initiativ, Linnea Bruno, reagerar mer sansat än My Vingren. Bättre och klokare. Ger inte Birro mer vatten på sin kvarn (vilket Vingren gör) och backar inte i frågan om jämställdhet. Hennes invändningar mot Birros text är betydligt mer relevanta:

En av de tretton skuggmotioner som vi lämnade in till riksdagen i oktober yrkade just på ett inrättande av ett nationellt resurs- och kunskapscentrum, som en del i att höja ambitionsnivån i arbetet mot alla former av våld. Män och kvinnor som vill lämna prostitutionen ska få hjälp, förövare ska lagföras och exploateringen förebyggas mer effektivt. I Göteborg driver Fi och S-kvinnorna ett gemensamt projekt mot sexköp. Sveriges Kvinnolobby, paraplyorganisation för de flesta av Sveriges feministiska organisationer, arbetar också mycket aktivt med frågan, i Sverige såväl som internationellt.

Jag vet inte vilka feminister du syftar på som missat denna fråga, för att i stället prioritera kvotering till bolagsstyrelser? Jag kan inte komma på en enda. Jag har heller inte träffat en enda feminist som hatar män, eller skulle anse att just vita heterosexuella medelålders män är en sämre sorts människor.

Inte för att det hör hit, men jag är själv gift med en sådan man. Har du någonsin sett en enda kommentar eller hört talas om ett enda hot om misshandel, våldtäkt eller mord från en enda feminist? Jag kan inte erinra mig något i den vägen förutom det skönlitterära, absurda Scum-manifestet. Men dagligen tar jag del av berättelser om hot och våld mot de som står upp för mänskliga rättigheter.

Mest hat och de grövsta hoten får de som både är kvinnor, har synlig utländsk bakgrund (eller snarare är rasifierade, som vi brukar säga), tar upp asylsökandes rättigheter eller våld mot kvinnor. Som de säger på kvinnojourerna ”Vi hatar ingen och har inte tid att hata. Vi har fullt upp med att dygnet runt ta hand om konsekvenserna av mäns hat mot kvinnor”.

Även Doris Film har skrivit ett inlägg med relevanta formuleringar även om jag kanske inte håller med om. Bättre än Vingrens inlägg är det i alla fall. Liksom det också finns de som är värre än Birro. Birro har själv dessutom skrivit mycket värre krönikor om feminism och jämställdhet än den hör diskuterade.

Läs också:

Intressant?
Mer om Birro och usla krönikor: Maniac Media, Susanna Varis, Forskarfeministen, A sorta mission, Linna Johansson, Galahad, Skogsdrömmar, Intersektionell solidaritet,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

About these ads