En försenad kommentar om ”granskningen” av Researchgruppen

Tidskriften Fokus ville inte publicera en granskning av Researchgruppen som journalisten Ola Sandstig gjort. Det skrev jag om den 10 mars. Tre månader senare hörde Sandstig av sig om mitt inlägg. Det har jag skrivit i om i ett separat inlägg som jag dock inte publicerat ännu. I samband med detta insåg jag att hans granskning av Researchgruppen faktiskt publiceratsPå en sajt vid namn Dagens Samhälle den 19 mars. Jag missade det på grund av personliga omständigheter som upptog min tid.

Ola Sandstig

Ola Sandstig

Nu har jag läst Ola Sandstigs granskning. Den fokuserar på två av de personer som startade Researchgruppen, Mathias Wåg och Martin Fredriksson. Detta då de två tidigare varit med i Antifascistisk Aktion (AFA), en autonom vänstergrupp. De har också varit involverade i andra vänstergrupper i nutid, däribland Allt åt alla, en grupp som på inget sätt är att anse som någon våldsam vänstergrupp även om den förvirrade säkerhetspolisen fått för sig nåt annat i den mycket kritiserade regeringsrapporten Våldsbejakande extremism från 2014.

Granskningen i sig innehåller egentligen inget nytt. Alla som finns i den om Martin Fredriksson och Mathias Wåg är känt sen länge. Ingen av dem har heller hållt något av det som finns i granskningen hemligt. Det förekommer inga avslöjanden och inget direkt upprörande. De har varit med i AFA, de anser inte att allt som AFA gjort alltid har varit bra. De har arbetat med Researchgruppen, de har gjort vissa misstag också i det arbetet, de ser inga problem med att de avslöjar nazister på nätet. Det gör däremot Sandstig. Afst det är förtså fel att Fredriksson kodat en stor del av vänstern sajter. Fredriksson har varit med och kodat några vänstersajter, men det finns och har funnits över 100 sajter. Att Fredriksson varit med och kodat en 4-5 av dem gör honom inte speciellt viktig i sammanhanget

Dagens Samhälle som publicerat Sandstigs artikel har dock fått en del saker om bakfoten. Det finns inga kriminella vänsterorganisationer. Inte ens Säpo anser det och även om Säpo är förvirrade vad det gäller vänstern så har de nog lite bättre koll än vad Dagens Samhälle har. Det finns ingen koppling mellan Researchgruppen och våld mer än att två tidigare medlemmar i Researchgruppen ännu tidigare varit medlemmar i AFA vars verksamhet omfattade en del våld.

Jag kan inte direkt se några problem med Sandstigs påståenden och bristen på källor som tidskriften Fokus uppgav var en del av problemen med granskningen tycker jag inte att jag kan hitta. Kvaliten på granskningen är inte speciellt överväldigande och det mesta hade jag kunnat skriva ur minnet (förutom intervjubitarna) så arbetet med det hela kan inte ha varit speciellt omfattande. Kanske var det snarare detta som fick Fokus att backa ur. Sandstigs granskning var helt enkelt inte en granskning utan en upprepning av redan kända saker.

Martin Fredriksson

Martin Fredriksson

Därför förstår jag inte heller Martin Fredrikssons upprördhet över Sandstigs artikel. Den är helt enkelt inte värd den upprördheten. Det finns inget uppseendeväckande i den och inget att bli upprörd över. Sandstig återkommande rader om åsiktsregister har dock inget fog för sig. Vad jag förstår är det inte möjligt att skapa ett åsiktsregister från det material som Researchgruppen har tillgång till.

Det som dock framgår av publiceringen i Dagens Samhälle är att Ola Sandstig anser att artikeln i Fokus stoppades på grund av ett drev på Twitter och i andra sociala medier. Detta motsägs dock av Martin Ahlquist, chefredaktör på Fokus:

Fokus ställer extrema krav på källkvalitet, intellektuell hederlighet, journalistisk verkshöjd och språklig kvalitet. De jobb som klarar de kraven publicerar vi och skiter högaktningsfullt i om folk blir upprörda”, skriver han på Twitter och fortsätter:

Ilskna attacker och hot är något vi är vana vid. Mindre smickrande omdömen om enskilda personer på redaktionen och hot om rättsliga åtgärder har vi lärt oss leva med som en naturlig del av jobbet. Med samma logik och konsekvensneutralitet ställer vi texter som inte klarar kraven”.

Sen tror jag nog vi alla kan vara överens om att den beskrivning Sandstig gör av Ayman Osman visar upp en osympatisk person och de källor han visar upp på Ayman Osmans uttalanden och hets mot enskilda journalister inte är trevliga. Ayman Osman går uppenbarligen över gränsen flera gånger.  Han verkar dock aldrig haft något med Researchgruppen i sig att göra även om han satt i styrelsen för Seppuku Media som helt klart hade kopplingar till Researchgruppen.

Att folk  begått brott i sitt liv diskvalificerar dem inte heller för all framtid. Varken från forskning, journalistiskt arbete eller nåt annat. En gång dömd för brott innebär inte med nödvändighet att en person är olämplig som journalist eller researcher. Att hävda det är att hävda det orimliga och det är tyvärr lite av den bärande tråden i Ola Sandstigs ”granskning”. Bara för att två av Researchgruppens grundare tidigare varit med i AFA ska vi fördöma Researchgruppen. Det är verkligen en orimlig hållning och jag undrar om Ola Sandstig verkligen tycker så. Men det är den enda slutsats som går att dra av hans artikel om Researchgruppen (vars hemsida förresten verkar vara nere).

Intressant?
Mer: Polimasaren,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads