Larsson och Tamas har fel om NTU och brottsligheten

Petter Larsson i Aftonbladet kritiserar Gellert Tamas för att den senare använder anmälningsstatistiken för att visa på att brottsligheten minskar. Istället menar han att uppgifterna från Nationella Trygghetsundersökningen, NTU, ska användas. De visar en ökande utsatthet för brott mellan 2016 och 2017. Däremot visar de inte en ökning över längre tid. I sak har Larsson rätt, NTU är bättre än anmälningsstatistiken. Men …

Eftersom NTU främst lämpar sig för långtidsjämförelser har Larsson fel när han hävdar att NTU visar ökande brottslighet. Det går helt enkelt inte att använda NTU för jämförelser mellan två enstaka år i följd beroende på felmarginaler, svarsfrekvens med mera. Tillfälligheter och politiska händelser kan göra att vissa plötsligt uppger att de är mer utsatta för vissa brott. På samma sätt har Tamas fel när han håller med Larsson om att NTU visar en ökning(ex. vis #metoo när det gäller sexualbrott).

Över tid så är brottsligheten i Sverige minskande. Den har minskat sen 1990-talets början och den har minskat sen 2005. Oavsett vilka källor vi använder och vilka uppgifter vi väljer att använda.

NTU tar dessutom bara upp brottslighet mot person och inte brottslighet generellt. Det går därför inte heller av detta skäl att använda NTU för att se om brottsligheten ökar eller inte ökar.

Oron för brottslighet har också ökat de senaste åren, men inte ökat alls om vi jämför med 2005. Utvecklingen över lång tid är att all brottslighet minskar förutom sexualbrott (om de verkligen ökar är mycket osäkert även om NTU visar det), bedrägerier, hot och trakasserier. Detta är tydligt om vi jämför över lite längre tid:

Brottsutvecklingen sen 2005

Samtidigt är Petter Larsson och Gellert Tamas överens om att det inte finns nån exploderande brottslighet. Jag är också helt överens med dem om detta.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements