Butiksrån och stölder i butik har inte blivit vanligare

I en rapport från Svenskt Näringsliv om brottslighet som gjorts av HUI Research framställs det som om butiksstölder och butiksrån blivit vanligare. Påståendet är felaktigt. I den rapport om brottslighetens utveckling sen 2005 till 2015 som Brå gav ut 2017 visas det tydligt att ingen ökning av brottsligheten mot butiker skett. Låt oss börja med det mindre allvarliga brottet snatteri.

Snatteri är en form av brott som är relativt vanlig bland ungdomar, och då främst bland elever i årskurs nio, jämfört med gymnasieelever. Sett över tid visar statistik från Stockholmsenkäten att andelen elever som uppger att de snattat någon gång under de senaste tolv månaderna ökade under perioden 2002–2010. Ökningen skedde både bland tjejer och killar, och både bland elever i årskurs nio och bland elever i gymnasiets år 2.

Sedan 2010 har andelen elever som uppger att de snattat dock minskat. För tjejer i årskurs nio och killar i gymnasiets år 2 ligger nivåerna nu på ungefär samma som de gjorde när mätningarna startade 2002. För killar i årskurs nio har andelen dock fortsatt sjunka, och ligger nu på den lägsta nivån hittills. När det gäller tjejer i gymnasiets år 2 minskade andelen som uppgav sig ha snattat mellan 2010–2014, för att därefter öka något i den senaste mätningen 2016.

Sedan 2000 har i genomsnitt 846 butiksrån anmälts per år. Nivån är ungefär densamma i slutet och början av perioden. År 2009 nådde butiksrånen emellertid en topp, för att sedan återgå till en lägre nivå. Möjligen kan ökningen kring 2009 i viss utsträckning hänga samman med att antalet ungdomar i åldern 15–20 år då ökade, för att sedan minska, och att unga i den åldern är överrepresenterade bland misstänkta för butiksrån, i förhållande till sin andel av befolkningen. Under de senaste fem åren har antalet anmälda butiksrån legat kring 780 per år. Om antalet butiksrån inte ökar betyder det att denna typ av brottslighet blir ovanligare i förhållande till befolkningsstorleken eftersom befolkningen sen 2005 ökat rejält.

Vid butiksrån är det förhållandevis vanligt att gärningspersonerna har skjutvapen. Under 2000-talet har andelen butiksrån med skjutvapen enligt anmälningsstatistiken varierat mellan 28 och 44 procent av butiksrånen. År 2015 förekom skjutvapen i 39 procent av dessa rån. Vid butiksrån är också knivar vanligt förekommande, medan tillhyggen som yxor, slagträn/batonger eller pepparsprej är mindre vanliga.

Även om de anmälda butiksrånen legat på en relativt stabil nivå under senare år, finns tecken på att det skett förändringar i vilka typer av butiker som vanligen utsätts. Ett exempel på detta är en ökad utsatthet bland livsmedelsbutiker i områden med en förhöjd otrygghet i det offentliga rummet.

De som oftast drabbas av butiksrån är anställda i livsmedelsbutiker, följt av kiosker, tobakshandlar och bensinstationer. Tidigare fanns också videbutiker med på den listan med sådana finns ju inte längre. Studien visade också att risken att drabbas är högst för videobutiker, och att risken hade mer än dubblerats 2008 jämfört med 2000, för videobutiker, varuhus och stormarknader samt guld- och juvelerarbutiker. Livsmedel,
guld, bensin, kiosk, tobak och spel och servicebutiker är sex traditionella högriskbranscher för rån, om man ser till antalet rån i absoluta tal. Cirka 17 procent av butiksrånen 2014 resulterade i en eller flera fysiska skador.

År 2015 misstänktes 347 personer för butiksrån, varav de flesta var män (95 procent). Andelen unga gärningspersoner är relativt stor vid butiksrån. Nästan hälften (47 procent) av de misstänkta för butiksrån 2015 var 15–20 år, medan ytterligare 16 procent var 21–24 år.

Den bild av ökande brottslighet mot näringslivet som Svensk Näringsliv med sin undersökning försöker föra fram är helt enkelt falsk. De ljuger med bas i handlares fördomar och uppgivna verklighetsupplevelse. Den typen av undersökningar är kända för att ge felaktiga resultat som baseras på känslor istället för hård fakta. Känslor och upplevd verklighet påverkas kraftigt av mediarapportering och där blir det ju bara värre och värre. Men verkligheten i Sverige är att brottsligheten minskar.

När det gäller brottslighet så, påverkar fastigheter och fastighetsägare har det också varit en minskning. Läs mitt inlägg om inbrott.

Läs mer:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!