Dödligt våld i gängmiljöer har ökat kraftigt de senaste åren

Efter en längre tids nedåtgående trend har det dödliga våldet i Sverige ökat under de senaste åren. Den typ av dödligt våld som främst står för ökningen är den som sker i den kriminella miljön. Vid denna typ av dödligt våld har såväl offer som gärnings­personer blivit yngre, och automatvapen och andra skjutvapen används oftare jämfört med tidigare.

Brå har insamlad data om dödligt våld sedan 90-talet. Även om det dödliga våldet totalt sett har ökat de senaste åren, är det ändå lägre nivåer i dag jämfört med 90-talet

Under åren 2014–2017 utgjorde dödligt våld vid konflikter i den kriminella miljön en dryg fjärdedel av det dödliga våldet i Sverige (27 %). Det motsvarar omkring 30 fall per år. För tio år sedan (2004–2007) låg nivån på omkring 10 fall per år. Det visar Brås rapport Dödligt våld i den kriminella miljön.

– Dödligt våld i den kriminella miljön sker främst i storstäderna, och det handlar nästan uteslutande om mäns våld mot andra män. Rapporten utgör en samlad beskrivning av den här typen av dödligt våld, och mot bakgrund av nyhetsrapporteringen är studiens resultat ungefär som man skulle förväntat sig, säger Jonas Öberg, utredare på Brå, i ett pressmeddelande.

Det ökande antalet fall av dödligt våld i den kriminella miljön under de senaste åren rör främst unga män, företrädesvis mellan 18 och 24 år. Det visar sig också i att det är vanligare i dag att de inblandade bor hemma hos sina föräldrar, och att de är arbetslösa eller studerar, till skillnad mot tidigare när det var vanligare att de yrkesarbetade eller hade sjukersättning eller sjukpension.

Den mest använda våldsmetoden vid dödligt våld generellt i Sverige är kniv, men användningen av skjutvapen har ökat stadigt sedan mitten av 00-talet och är i dag nästan lika vanligt som kniv. Ökningen kan kopplas till konflikter i den kriminella miljön. Automatvapen förekom i stort sett inte alls fram till 2012, men förekommer i nära en fjärdedel av fallen i den kriminella miljön under den senare delen av perioden som Brå studerat.

– Ökningen av denna typ av dödligt våld är mycket allvarlig, och det är en utveckling som det är viktigt att bryta. I ett kortare perspektiv behöver polisen resurser för att kunna hantera parallella förundersökningar utan att det inskränker för mycket på annat utredningsarbete. I ett längre perspektiv behöver också olika krafter i samhället samordnas för att bryta rekryteringen till den kriminella miljön, och samtidigt arbeta för att få personer som redan är etablerade i miljön att lämna den, säger Jonas Öberg.

Noterbart är att antalet döda i gängrelaterat våld i storstäderna har fortsatt minska under 2018 och 2019 vilket inte syns i Brå:s undersökning. Minskningen berör dock endast polisregion Väst och Syd och är särskilt kraftig i region Väst. Istället har det skett en ökning i framförallt polisregion Mitt med städer som Uppsala, Västerås och Gävle. Detta syns tydligt i den rapport om det dödliga våldet 2019 som Brå också publicerat. I tabellen nedan är alla som dödats med skjutvapen med, inte bara de som dött i gängrelaterat våld.

Sett på lite längre sikt så är det dödliga våldet idag som helhet lägre än på 1970-talet, 1980-talet, 1990-talet samt i samma nivå som 2000-talet. Det visar Maria Robsahm tydligt i en artikel i Magasinet Paragraf varifrån nedanstående illustration hämtats.

Läs mer:

 

Advertisements