Den 2 juli åtalades en man för grovt artskyddsbrott och smugglingsbrott, misstänkt för att ha bedrivit omfattande illegal handel av sällsynta eller särskilt skyddsvärda reptiler. Polisens artskydds- och kulturarvsbrottsgrupp har utrett ärendet sedan hösten 2017.
– Det finns få tidigare fall av grovt artskyddsbrott, och praxis på området är i det närmaste obefintligt, vilket gör varje dom i den här typen av ärenden viktig, säger kriminalinspektör Anna Bergquist vid artskydds- och kulturarvsbrott på polisens utredningssektion på nationella operativa avdelningen, Noa, i ett pressmeddelande.
Polisen har en nationell utredningsgrupp som enbart utreder artskydds- och kulturarvsbrott. Artskyddsbrott innebär brott mot någon av de regler och lagar som finns till skydd för vilda djur och växter. Det kan till exempel handla om att importera, köpa eller sälja sådana arter som är skyddade enligt internationella regler, bland annat CITES-konventionen (Convention of International Trade in Endangered Species).
I Sverige regleras artskyddsbrott i miljöbalken och artskyddsförordningen. Inom EU styrs artskyddsbrotten i första hand av rådets förordning (EG) 338/97. Länsstyrelserna i Sverige är de som har ansvar för att kontrollera de som handlar med hotade arter och som har tillsyn exempelvis i naturreservat.
Mannen som åtalats vid Borås tingsrätt misstänks ha köpt och sålt upp emot 1 000 exemplar av sällsynta eller särskilt skyddsvärda reptiler, bland annat ormar, under åren 2016–2017.
– Vi ser att det finns både nationella och internationella nätverk som i stor omfattning bedriver illegal handel med reptiler på internet och andra sociala chattplattformar, säger Anna Bergquist.
