Genom den politik som en rad socialdemokratiska och borgerliga regeringar fört har förmögenheterna i Sverige omfördelats på ett närmast otroligt sätt. Man har genom politiska beslut överfört enorma summor från fattiga till rika, från offentlig sektor till privatrikedomar.
Två nationalekonomer som genomfört en undersökning har visat att den officiella statistiken i Sverige inte är korrekt och att de rika är mycket rikare än man tidigare trott. Enligt SCB äger den rikaste 1 procenten av befolkningen 19% av de privata förmögenheterna. Men enligt de två nationalekonomerna äger den rikaste 1 procenten förmodligen betydligt större andel av de privata förmögenheterna. Andelen kan vara så hög som 32%. Tar man också med svenskar som bor utomland och har ägande i Sverige stiger siffran till 40%.
Detta är en lika ojämn fördelning av förmögenheterna som USA har. Där äger den rikaste 1 procenten 35% av de privata förmögenheterna. Forskarna menar dock att den sistnämnda siffran förmodligen är för låg då osäkerheten i den amerikanska siffran är mycket större. Men i stort menar de ändå att deras slutsatser stämmer. Sverige är ett av de land där de rikaste är rikast.
Samtidigt visar andra siffror att Sverige som land tycks bli fattigare. Man kan naturligtvis ha invändningar mot att använda BNP som ett välståndsmått. Men det framgår klart att Sverige under de årtionden (sen 1985) som det förts en privatiserings- och nedskärningspolitik har ramlat i välståndsligan. Trots att Sverige haft en högre ekonomisk tillväxt än genomsnittet i EU och OECD sen 1990 så har alltså Sverige blivit fattigare.
Ojämlikare fördelning av välståndet kanske inte är så bra. Nedskärningar och privatiseringar kanske inte är så bra. Samtidigt som de rikare blivit rikare har de fattiga blivit fattigare. Samtidigt som de rika och de stora företagen blivit rikare har offentlig sektor blivit fattigare. Det är kanske inte att undra på att den nyliberala politiken är impopulär.
Sverige blir allt ojämlikare. Allt orättvisare. Den nuvarande regeringen vill fortsätta föra en politik som understryker detta. En politik som fortsätter i samma riktning. Med omfördelning från fattig till rik. Inte undra på att regeringen är impopulär. Fast DN har förstås inte fattat orsak och verkan. De vill ha mer av omfördelningspolitik från fattig till rik. Precis som om det skulle göra alliansen populärare. Eller göra Sverige jämlikare. Fast DN kanske vill ha ett allt ojämlikare Sverige.
Och ska vi tro Pär Nuder är inflationen på väg upp, investeringstillväxten och produktivitetstillväxten ner. På grund av borgarregeringens politik. Det ser inte bra ut för de fattigare delarna av Sveriges befolkning.
Så man kan verkligen också fråga sig vilka det är som konsumerar så förbannat mycket. Eller om det i så fall verkligen beror på avundsjuka. Det verkar vara en billig snabbköpsförklaring faktiskt. De som blivit allt fattigare är med all sannolikhet inte de som överkonsumerar i alla fall.
Intressant?
Bloggat: Hanna Löfqvist
Andra bloggar om: Rikedom, Förmögenheter, Elit, Borgarklass, Alliansen, BNP, Klass, Regeringen, Socialdemokraterna, Välfärd, Politik, Samhälle
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Så menar du då att Ingvar Kamprad överkonsumerar ?
Om du har rätt i att det är politiska beslut som medfört dessa förmögenhetsöverföringar är det beklämmande. En mindre stat som inte lägger sig i hur folk tjänar sitt uppehålle och hur de spenderar det i kombination med ett starkare konstitutionellt äganderättsskydd vore önskvärt och rättvisa i ordets rätta bemärkelse (dvs. inte i den betydelsen vänstern valt att lägga i ordet).
Men det är förmodligen inte alls vad du avser med det här inlägget.
Jens: Din lösning är ingen lösning som jags erdet. Utan medför ytterligare ökad ojämlikhet. Politiska beslut kan medföra att vi minskar klyftorna. Det handlar om vilka beslut vi tar.
Att skydda äganderätten strakare hjälper knappast (patent och upphovsrätt enligt gamla normer är idag ett problem). Det behövs snarare motsatsen, en uppluckring av sådant som en anpassnign till mdoern teknik och en modern värld.
Ni har haft borgelig regering i 1¬? år och (s) regering i evigheter och de senaste tolv åren med hjälp av kommunister och skogsmullar. Jag tror att alla dessa ”rika” var rika även under den socialdemokratiska eran.
Jag tillhör en av de där förhatliga utlandssvenskarna och anledningen är mycket enkel: Jag ogillar de kalla och mörka svenska vintrarna och de osäkra somrarna. Min pension är i den storleksordningen att jag knappt skulle ha råd att bo i Sverige med samma standard som när jag arbetade.
F.ö. betalar jag 25% ”SINK-skatt” i Sverige på min folkpension och för de pengarna får jag absolut ingenting förutom en oavlönad svensk honorärkonsul. Skulle jag bli sjuk om och när jag besöker Sverige så får landet jag bor i betala sjukvården.
Förresten, definiera rättvisa ! Enligt (s) så är rättvisa att en som bor i ett Myresjöhus i Djursholm skall betala mångfalt mer i fastighetsskatt än en som bor i ett exakt likadant hus i Rakvattnet. Jag kan inte direkt påstå att jag saknar Sverige.
Enslingen på skäret: har du glömt bort svenskan? Du läser ju inte vad jag skriver. Jag skriver att alla de senaste regeringerna sen 1985 har bidragit till detta. Dvs flera sosseregeringar och flera högerregeringar.
Min dotter betalar omkring 30% skatt i New York. För det får hon skolor, polis, brandkår och sophämtning.
Jag betalar omkring 30% skatt i Göteborg. För det får jag förskolor, skolor, polis, brandkår, sophämtning, sjukvård och en hel del till.
Vad är det för förhatligt med att bo i utlandet som svensk? Tycker du det själv? eftersom du tar uppdet? Eller skäms du på nåt sätt? Vad menar du? Jag kan inte se nåt problem med det.
Du har rätt i en sak. De svenska pensionerna är usla. Det är konsekvenser av nedskärningar (eller brist på uppjutseringar) de senaste 20 åren. Dvs det beror på politiska beslut från både borgerliga och socialdemokratiska regeringar.
Om man ska utgå från konsekvensen hela tiden för att bedöma rättvisa blir det väldigt märkligt. Omfördelning med hjälp av politiska diktat och skatt är stöld, något annat kan det inte vara. Det spelar ingen roll om en majoritet av befolkningen sanktionerar denna stöld, något som tas från någon mot dennes vilja är stöld. Sedan spelar det ingen roll vad man får för det. Frivillig skatt torde vara den enda rättvisa lösningen. Det du missar i jämförelsen med New York är svenska marginalskatter, höga konsumtionsskatter, absurda arbetsgivaravgifter och flertalet punktskatter. USA har ett skattetryck runt 28%, Sverige runt 50. Fortfarande alldeles för mycket i USA såklart, men en bra bit på väg.
Jonas. Helt riktig. I USA har man lägre moms, lägre bensinskatt etc (även om det är ganska oviktigt i New York) så min jämförelse är lite orättvis.
Men i motsats till dig anser jag att världen ska styras demokratiskt. Inte efter hur mycket pengar och ägodelar man har. Jag anser att vi kollektivt, genom politiska beslut i demokratisk anda, kan besluta vad vi vill om användandet av samhällets resurser. Om vi ska ge resurserna till ett litet fåtal. Eller om vi ska ge dem till alla genom en jämlikare fördelning.
De rikaste svenskarna är inte rikare än de rikaste amerikanerna utan resten av den amerikanska befolkningen är rikare än motsvarande grupp för den svenska gruppen. De socialistiska lösningarna, höga skatter och s.k omfördelning, leder bara till en cementering av samhällets rikedom. Då det inte går att arbeta sig rik i Sverige blir allt som blir kvar att de som har och har och de som inte har inte har, alternativt vinna på lotto eller spekulera sig rik genom att råka äga fastighet på rätt ställe.
När ska vänstern vakna upp och inse att de som vänstern säger sig företrädda, låginkomstagare och marginaliserade grupper, är de som drabbast hårdast av vänsterns politik?
Driver du med mig Kalle? Helt otroligt ologiskt är i alla fall ditt resonemang. Försök med ditt resonemang förklara varför Sverige var så rikt på 1970-talet så inser du vad jag menar. Då var Sverige ett av de allra rikaste landen i världen.
Först är de rikaste amerikanerna rikare än de rikaste svenskarna. Vilket ju är korrekt. Sen är alla amerikaner rikare än alla svenskar. Vilket ju som alla vet, inte är korrekt. I snitt kan de vara det, men eftersom…
…klyftorna i USA är mycket större än klyftorna i Sverige så är det inte så i verkligheten. Det visar all statistik. Det finns folk som måste 2 eller 3 jobb i USA för att klara sig.
Och menar du verkligen att det förts vänsterpolitik i Sverige de senaste 20 åren? I så fall menar du antagligen att Reinfeldt och Bildt är vänster också? Eller så vet du inte vad du pratar om.
Jag har aldrig förstått varför vänsterpartier säger sig företräda de lågavlönade. De höga skatterna slår hårdast mot den som minst har. Även om det såklart är orättfärdigt att man ska straffas med en procentuellt sett högre skatt som höginkomsttagare (gränsen för vad en höginkomsttagare är i Sverige enligt sossarna verkar för övrigt bara sjunka, här har Reinfeldt en poäng), har dessa grupper trots allt råd att betala. Det har inte en låginkomsttagare som tjänar tio tusen i månaden. Följden blir att man jobbar mer än heltid och gärna så mycket som möjligt svart. Det är enda sättet att överleva. Jag vet, jag har själv levt så under ganska lång tid. Jag föredrar att få mer pengar över av min lön varje månad i stället för att bli proffs på att söka bidrag för att få ekonomin att gå ihop. Sänkta skatter för låginkomsstagare är väldigt, väldigt viktigt för att fler människor ska kunna leva under drägliga villkor och slippa jobba 29 dagar i månaden. Det är många människor som lever fårn lön till lön. Det är inte frihet.
Jag är inte säker på vad du menar med ologiskt. Anledningen till att vi Sverige var så rikt under 70-talet var att vi hade framgångsrika rika företag som skapade resurser i hela ekonomin varför alla blev rikare. Staten kan aldrig skapa resurser eller rikedom, möjligen omfördela dem.
Efter det har höga skatter på arbete och kapital kraftigt försämrat ekonomin. Höga kapitalskatter har strypt nyföretagande och höga arbetsskatter (bla sociala avgifter 30%) har raderat ut tjänstesekorn, och därmed stängt dörren på arbetsmarknaden för de lågprduktiva, vilket resulterat i
massarbetslöshet.
Ja, jag tycker att vi fört vänster poltik de senaste 30 åren och för det idag. Vanliga svenskar människor är idag mer beroende av vad politker beslutar om för bidragsnivåer än vad de själva gör, som ett resultat av bidrags och skattesituationen, och jag tycker att det är skrämmande. Det visar vilken otrolig liten egenmakt svenska befolkningen har och är ett resultat av en socialistisk poltik som betraktat privat ägande som något suspekt och något som allra helst ska regleras.
Så länge vi har ett skattetryck att över 50% tycker jag att det är rimligt att fråga sig om staten är till för människan eller om människan är till för staten.
Jag har levt i ”nyliberal” ekonomi i Hong Kong. Där finns ingen moms, de sociala avgifterna är 10%, platt inkomstskatt 19% med 100 000 sek som grundavdrag. Universitet och sjukvärd är statligt subventionerade, om än inte lika kraftigt som här. Jag låter läsarna bedöma vem som inte vad man pratar om.
Självklart är demokratin mycket viktig, men jag anser inte att man kan rösta om allting. Vissa saker bör vara okränkbara, såsom det jag betraktar som rättigheter. Man kan inte rösta om en människas liv, egendom, åsikter eller dylikt. Vissa saker är individens, och ingen annans. De resurserna du talar om är liksom inget som ges till ett fåtal eller till till ett flertal, de skapas. Detta leder självklart till klyftor, men hur motiverar det att man stjäl produkten av någons egna arbete?
Jag undrar när någon fick rätt att kräva någon annans egendom. När i historien fick en grupp människor (en majoritet i en demokrati) rätt att med hjälp av ett våldsmonopol tvinga till sig resurser från andra? Från början fanns ju inget att fördela.
När de som hade arbetat ihop egendomen visade sig skita i om folk dog eller svalt utan istället vältrade sig i lyx och överflöd? När de valde bort andra människors mänskliga rättigheter för sin egen egendom och kapitals skull?
Då anser jag att man har rätt att ta en del ifrån dem, om de skulle vägra skänka sin andel. Dvs, skatt. Skatten får gärna bli högre och högre ju mer man tjänar, eftersom de fortfarande får mer över än de som tjänar lite. En person som tjänar 20.000 i månaden och betalar 50% i skatt får ut 10.000. En person som tjänar 100.000 i månaden och betalar 60% i skatt får ut 40.000. Fullt rimligt för min del, och jag betalar gärna själv mer skatt än vad jag gör idag för mitt arbete, så länge det går till att garantera välfärd för även de som inte kan arbeta eller de som vill studera, utbilda sig, slippa jobba efter 65 etc, samt lika sjukvård etc. för alla. Om folk bara var redo att ge lite mer och vara mindre egoistiska så skulle det funka betydligt bättre, men kapitalet och lyxen har under århundraden visat sin enorma attraktionskraft som får människor att indirekt mörda de fattiga och utsugna folken.
Z: Jag tror som du att människor är väldigt solidariska och medkännande, men att denna mänskliga sida helt enkelt förtrycks i och med att statsmakten legitimerar utövandet av våld och stöld mot medborgare. Således har vi glömt bort välgörenhet, civilsamhälle, stiftelser och donationer. Människor kommer alltid att organisera sig för att nå fördelar, i fack, företag, föreningar och liknande. Jag tror att människor bäst löser sina problem på egen hand, gemensamt. Således kan inte staten kväva denna möjlighet.
Vad du menar med att man kan väljer bort andra människor mänskliga rättigheter vet jag inte. Ingen, eller inga, kan enligt mig välja bort andra människors rättigheter. Jag tror dock att vi har lite olika definitioner av rättigheter. För mig är rättigheter något som kommer till oss från naturen därför att vi är människor, och alltså något som alltid har funnits, långt innan vi kom på det själva. Utbildning, sjukvård och annat som tillkommit genom historien kan aldrig vara rättigheter, då dessa kräver en kränkning av annans egendom, och rätten till egendom är naturrättslig.
Således, att inte respektera rätten till egendom är det samma som att inte respektera rätten till liv. Kan man rösta om någons egna ansträngningar, kan man väl lika gärna rösta om dennes kropp och arbete? Vad är skillnaden? Människan är ju ändå inget självändamål enligt socialismen. Således kan vi i konsekvensens namn förslava andra hur vi vill, bara en majoritet står bakom det? Att tvinga någon att jobba för någon annan ÄR slaveri, den måste vara den gängse definitionen. Således är skatt stöld och gör oss till slavar.
Detta gäller oavsett vad man får för skatten. Jag tycker att vi får mycket bra saker, och det tror jag de flesta ställer upp på. Så, vad är problemet? Kan vi inte ha frivillig beskattning då? Jag betalar gärna skatt, och du med uppenbarligen?
Kalle och Jonas avslöjar sig själva som fascister. Som anhängare av ett samhälle för de rika och starka.
De får gärna ha såna åsikter. Men jag håller inte med. Och diskussioen blir ganska poänglös. Vi tycker olika. Vi kommer att tycka olika.
Jag anser inte att äganderätten är en mänsklig rättighet på samma sätt som yttrandefrihet, föreningsfrihet, religionsfrihet osv. Äganderätten är ett ideologisk påfund (som jag i en viss utsträcknign accepterar, men inte fullt ut,den diskussionen får emellertid tas nån annan stans än här).
Resurser anser jag är allas. Som vi genom demokratiska belsut kan fördela. Att några blir rika på andras arbete som fallet är i ett kapitalistiskt samhälle är inte okej. (ja, vi har säkert olika åsikt om det också, ni behöver inte upprepa era trossatser igen).
Hans har rätt i att vi får för dåligt betalt när vi arbetar. Företagen måste tvingas höja lönerna för vanliga arbetare. Det är bättre än att sänka skatten. För det går inte ut över sjukvården, omsorgen och skolorna osv.
”Sverige är ett av de land där de rikaste är rikast.”
Hur menar du? Rikaste av de rikaste i världen? Säkerligen inte. Rikast i Sverige? Ja, annars skulle de ju inte räknas till Sveriges 1% rikaste.
Och att Sverige skulle bli fattigare, vad grundar du det på? Sveriges BNP växer visserligen inte lika snabbt som andra länders, men den växer ju. Hur tillväxt kan göra oss fattigare förstår jag inte.
Är den nyliberala politiken opopulär torde vara din högst personliga uppfattning och inget faktum.
”Och ska vi tro Pär Nuder är inflationen på väg upp, investeringstillväxten och produktivitetstillväxten ner. På grund av borgarregeringens politik.”
Så du menar att på grund av Sveriges borgerliga politik växer större delar av den europeiska och amerikanska marknaden med allt långsammare takt? Eller är det kanske så att Sverige påverkas av en global stagnerande tillväxt och att det i själva verket inte har särskilt mycket med regeringen att göra?
”Så man kan verkligen också fråga sig vilka det är som konsumerar så förbannat mycket.”
Ja, det är väl bara att titta på vilka företag som det går bra för just nu. Teknik, datorer.
Och vad gäller Sveriges rikedom på 70-talet så tror jag att det berodde på att Sverige fortfarande njöt av frukterna av att vara ett av få europeiska länder som inte deltagit i två världskrig inom loppet av 50 år, Vietnamkriget samt att några av världens idag största exportörer (Indien, Kina) inte var särskilt stora marknader för 30 år sedan.
Re: Anders
Det är säkert sant som du säger att vi tycker olika och kommer att fortsätta tycka olika. Men det är därför man kan argumentera och resonera och att bara angripa någon med personangrepp som ”fascist” är typexempel hur man förstör en debatt.
”Som anhängare av ett samhälle för de rika och starka.” Har du överhuvudtaget läst vad jag skrivit? Jag vill skapa ett starkt samhälle som kan inkludera alla
Grunden för vårat ”rationella” samhälle är en öppen debatt där man kan argumentera, bryta argument mot varandra och därmed nå mer kunskap. Annars skulle utvecklingen aldrig gå framåt och dogmer skulle förbli just dogmer, som Gud finns och att jorden är platt.
Men, kalle, allt du förslår och skriver skapar ju motsatsen. Dvs ett samhälle som det amerikanska. Ett samhälle för de rika. Det är ju verkligheten. Allt annat är ju fantasier. Vill man ha det som i USA är man definitivt ute efter att skapa ett ännu mer ojämlikhet samhälle.
Allt du föreslår är ju åtgärder för att gynna de rika, de som redan har det bra, de starka. Det är högerpolitik.
Anser man att Bildt och Reinfeldt är vänster så måste man stå till höger om dem. Då är man fascist i min föreställningsvärld i alla fall. Såvida man inte också är rasist. Då är man nämligen nazist istället. Men rasist verkar du ju inte vara.
Anders förstår inte riktigt. Om företagen betalar ut högre och högre löner betyder det samtidigt att vi får betala mer och mer i skatt. Vi kommer likafullt att vara beroende av olika bidrag för vår överlevnad. Varför ta en omväg via staten när det är enklare att låta oss behålla mer pengar från första början? Att slippa vara beroende av politiken för att överleva, är du rädd för det? Du vet säkert lika väl som alla andra att sjukvården, skolan och omsorgen bara är en del av den stora skattekakan. Det mesta går till annat. Jag begriper inte varför vissa är övertygade om att en skattesänkning ska drabba just dessa områden när det finns så mycket annat att dra in på? Det är samma skrämselpropaganda som vänstern alltid kör med.
Att du vill sätta dig i politikernas knä och låta dem bestämma över dig är helt OK. Det jag har svårt att acceptera är att du även vill tvinga mig till detsamma. ”Demokratiskt fattade beslut” låter säkert fint. Det brukar också sägas att beslut ska fattas så nära människorna som möjligt. Det håller jag med om. Det är nämligen vi själva, inte gubbar och gummor i ett hus i Stockholm, som ska fatta besluten över våra egna liv. Att ställa våra liv under ”demokratisk kontroll” är inget annat än förtryck. Den politiska makten ska minimeras till förmån för vårt eget individuella självbestämmande.
Tycker Anders på allvar att ”till höger om Reinfeldt” är fascism, står det nog inte rätt till uppe på torpet. Hört talas om libertarianism? Det skulle jag kalla till höger om Reinfeldt och Bildt. Det har inget med fascism att göra. Fascism har sin grundidé i ledarprincipen, vilket är något helt annat. Rasism har inget med höger eller vänstern att göra, lika lite som nationalsocialism har det. Nationalsocialism är ett hopkok av idéer från både höger och vänster och ska inte kallas ”högerextremism”. Jag brukar benämna nazister såsom tillhörande en rasideologisk gruppering. Därtill är de förstås antisemiter. Men höger? Nej. Fascism används som en samlingsterm för att beteckna generisk fascism, som omfattar italiensk fascism, tysk nationalsocialism och andra typer av mellankrigstida fascism. Att samla alla dessa under begreppet ”till höger om Reinfeldt” skulle nog underkännas av rätt många forskare…
Nu var det detta med begrepp igen. Jag använder begrepp så som vanligt folk uppfattar dem. Mina gamla jobbarkompisar på Pååls (numera Pågens) eller Saab exempelvis. Jag använder inte begreppen så som filosofer och tänkare kanske använder dem. För jag skriver inte för dessa människor. Jag skriver för mina gamla kompisar på olika fabriker. Inte för såna som Hans Engnell (eller Lennart Regebro för den delen). Ni får försöka förlika er med det.
Nazism är högerextremt för de flesta människor. Så också för mig. Precis som fascism och högeranarkister(libertarianer). De senare är i mina och de flestas ögon jämförbara med fascister (eller för de flesta av mina gamla jobbarkompisar skulle de nog framstå som skitknäppa och skitkonstiga). Folk som faktiskt kallar sig själva fascister finns väl bara i Italien. Jag vet faktiskt inte om de skulle vara överens med Hans E om det med ”ledare”.
Nä, varför ska man kalla saker för vad de är?! Äpple som päron, liksom.
Att du hittar på egna betydelser för vissa begrepp gör att det förmodligen inte är så stor mening att föra seriösa diskussioner på den här bloggen. Vill du VETA mer om fascism och inte bara TYCKA, kan du börja hos både Lena Berggren och Eric Wärenstam, till exempel. Men det är ganska tydligt att du inte är intresserad av att veta, bara av att tycka. Då blir resultatet därefter.
Jag håller inte med Anders på punkterna att libertarianer är fascister eller att ni skrivit fascistiska åsikter här, å andra sidan menar jag att era åsikter leder till ett värre förtryck än många idiotiska diktaturer, nämligen ett förtryck som är inskrivet i systemet och som inte har en person som styr allting utan istället ett ”oskyldigt” kapital. Ni tar bort alla spärrar på ett sätt som t.o.m Milton Friedman har erkänt är fullständigt katastrofalt för folket. Jag har inte sett ett enda historiskt exempel på att libertarianism skulle leda till ett bra samhälle – för det är praktiskt omöjligt att genomföra.
Och äganderätten är fanimej ingen naturrätt. Vart har du hamnat, 1700-talets förvirrade filosofer? Inte för att jag tycker att man bör ta bort den, men ändå.
Och jag håller med på en punkt – jag föredrar att använda begrepp som stämmer. I just detta fallet kan jag inte stödja Svenssons användande av dem, och tycker inte det borde användas i fallet. Dock vill nog inte Svensson heller ägna sig åt seriösa diskussioner med massa åsiktsmaskiner på sin egen blogg som inte håller med honom, eftersom det tar en jädra tid att sitta och svara på samma saker i inlägg efter inlägg.
Anders, vad menar du med ”styras demokratiskt”? Betyder det att alla skall rösta om vad du inte bara skall göra utan vad ”demokratin” anser att du har äganderätt till? Kan en sådan majoritet ta bort det du anser dig äga – hus, mark, fabrik etc.?
David: Som jag skrev i ett inlägg ovan. Detta är inte platsen att utveckla diskussionen om äganderätten.
Anders: Farligt nära Goodwins lag med fascistliknelserna. Jag vill dock bara påpeka att jag själv fick ompröva en och annan föreställning då jag insåg att äganderätten inte kan skiljas från min rätt att leva eller säga min åsikt. Insåg, ja, för äganderätten är inget påhitt utan en högst verklig företeelse som man förstår genom strikt logik. Den är ingen egen företeelse utan en del av rätten till liv.
Hur som helst. Att stå till höger om Reinfeldt gör väl varenda frihetsvän. Reinfeldt står mycket långt till vänster. Det var ju lite så han vann valet, den svenska politiska diskursen är som ni kanske vet tämligen vänsterorienterad.
För övrigt slutar jag nog här. Det där fascistpåhoppet var riktigt sunkigt och onödigt. Jag tror på ett samhälle som utgår från den mänskliga naturen, inte ett samhälle som utgår från ett samhälle, och därefter formar människan enligt givna önskemål. Om du anser att jag är fascist för det så är det ditt problem, och väldigt tråkigt för dig att inte försöka förstå den kärlek till livet, människan, skapandet och friheten som liberalism innebär. Du behöver inte hålla med, men det vore trevligt att bli respekterad som en värdig och givande samtalspartner.
PS Libertarianism och högeranarkism (anarkokapitalism) är två vitt skilda begrepp. För libertarianer är en stats existens (nattväktarstaten) lika naturlig som rättigheters existens. Anarkokapitalister tror inte på rättigheter och står lika långt ifrån mig politiskt (jag kallar mig libertarian) som kommunister eller fascister.
Den dagen högerextrema debattörer och tyckare skiljer på olika vänsterextrema ideologier då kan jag tänka mig att börja skilja på olika högerextrema ideologier. Förutom nazism, som jag redan nu skiljer ut. Detta på grund av den rasism som finns i den ideologin.