Det är nu fler som insett att Per Ström är ute och cyklar i hans ibland rätt korkade ”hata-feminismen” -artiklar. Artiklar där Per Ström tar några förvirrade enstaka feminister som utgångspunkt för en generell kritik mot feminism. Eller ännu värre, för att påstå att det finns mansförtryck. Per Ströms artiklar är naturligtvis i huvudsak trams utan specifikt värde. Men precis som Sigge Eklund i Aftonbladet undrar jag varför han får så stort utrymme i våra stora borgerliga mediedrakar. Något som kanske säger en hel del om tidningarnas otroligt låga kvalitetskrav, både på insända debattartiklar och på sina egna ledarredaktörer.
Och precis som Sigge Eklund känner jag inte igen Per Ströms bild av den svenska feminismen. Man undrar faktiskt vad karln får allting ifrån.
Bloggat: Syrran
Andra bloggar om: Per Ström, Kvinnoförtryck, Mansförtryck, Jämställdhet, Sigge Eklund, Feminism, Politik, Samhälle
Per Ström jobbar ju på tankesmedjan Den Nya Välfärden. De borgerliga tidningarna är ju skyldiga att prioritera allt dravel som kommer från näringslivets alla olika tankesmedjor. Den borgerliga landsortspressen publicerar ju högvis med inlägg från Captus och andra tankesmedjor.
Hur kommer det sig att det är fel av Per Ström att ta ”enstaka feminister” som utgångspunkt när hela den feministiska grundpelaren bygger på att enskilda fall kan generaliseras till en ”patriarkal struktur”; när enskilda män som misshandlar sina kvinnor kan generaliseras till ”mäns våld mot kvinnor”; när Aftonbladet kan publicera en sådan undersökning som de gör idag i anslutning till en artikel som är kritisk till Per Ström?
”Håller du med, skall kvinnor ha samma rättigheter som män?” – underförstått Per Ström menar att så inte är fallet? Bättre illustration av kapitlet om medias förvridna rapportering kunde han inte gjort själv.
Per Ströms bok är provocerande och raljant – Absolut, men det är även utalanden från de ”enstaka” men ledande och av övriga feminister oemotsagda femister, såsom ”Talibaner”, ”Djur och vandrande dildosar”, ”Heterosexuella kvinnor som könsförrädare” mm…
Om vi som inte kallar oss feminister skall förväntas se den goda intentionen mellan de provokativa raderna, då borde man kunna förvänta sig att feministerna också kan det – men reaktionerna hittills pekar på motsatsen!
Och nu gör du det igen…
Du rubriksätter ett inlägg […]Per Ström är ute och cyklar[…] med en länk betitlat ”Så djävla dumt!” som i och för sig om man öppnar den leder till en Wachenfeldsk drapa av sedvanligt snitt. Men bara för den som är tillräckligt nyfiken för att klicka upp den. För övriga så är budskapet att Per Ströms cyklande är det som är det djäkligt dumma.
Du borde jobba på Afgtonbladet om du inte redan gör det.
Det polemiseras här om borgerlig press (som anses dålig) och vänsterorienterad press (som då får anses bra) och man undrar varför Per Ström får utrymme i den förstnämnda pressen. Samtidigt presenterades i veckan en undersökning som visar att de minst kunniga väljarna röstar rött och de mest kunniga i huvudsak röstar på FP och M.
Kan det vara så att vänstermänniskor tycker att borgerlig press med borgerliga åsikter är dålig eftersom de inte håller med om vad som skrivs på ledarsidan?
Man kan också fråga sig om det är så att feminismen som inte är den mest politiskt likriktade ismen men, som jag uppfattar det, är en aning vänstertung är så låst i sina uppfattningar att det enligt deras mening inte kan förekomma situationer där män är i underläge mot kvinnor.
För om det är så låst, framstår ju påståenden om mansförtryck (obs raljant uttryck) som fullständig idiotiska i deras ögon. För inte kan det väl vara så att kvinnor på något sätt är i överläge. Det sabbar ju hela deras världsbild.
Jag är av uppfattningen att vi kommit så långt med jämställdhet att det punktvis slagit över åt andra hållet och att det på dessa punkter måste rullas tillbaks. För det är väl jämställdhet ni är ute efter eller?
Därmed inte sagt att vi ska sluta jobba för att lösa alla de andra sakerna där kvinnor fortfarande är i underläge.
Jag kan inte se att jag skrivit nåt om vänsterorienterad press. Jag har vad jag ser bara nämnt högerorienterad press (borgarmedia som jag brukar skriva) som Aftonbladet, SVD, DN osv. Därmed faller ju lite av din argumentation Stefan.
Argumentationen om väljare etc hör egentligen inte hemma här. Men det är i dessa lägen klassröstande kommer in. Det förklarar det man inte kan förklara med individen som bas.
Nej, kvinnor tjänar inte i snitt mer än män, kvinnor har inte i snitt bättre positioner i samhället än män. Det är inte kvinnor i huvudsak som misshandlar eller våldtar män. Det är faktiskt tvärtom. Män misshandlar och våldtar kvinnor, det är fler män som har maktpositioner än kvinnor och män tjänar mer än kvinnor i snitt. Även när man har samma jobb.
Alltså: Kvinnor som grupp är underordnad män som grupp. Jämställdhet har knappast uppnåtts. Man måste vara blind eller lite dum för att hävda motsatsen.
Bäste Anders,
Jag har inte sagt att vi uppnått jämställdhet i alla delar. Bara att det punktvis slagit över åt andra hållet. Jag har också varit oförskämd nog att ha åsikten att vi i jämställdhetens namn bör rulla tillbaks de punkterna till ett jämviktsläge samtidigt som vi fortsätter att jobba vidare med allt det andra precis som du nämner.
Bara för att vara säker på att du inte kan missförstå:
Kvinnor är på många punkter i underläge mot män. Män är på några få punkter i underläge mot kvinnor. Vi bör rätta till alla punkter där ett kön är i underläge mot det andra könet.
Kan du hålla med mig om det?
Som du märker förnekar jag inte att kvinnor på många punkter är i underläge. Det vore dock trevligt om feminister både manliga och kvinnliga sådana kunde öppna ögonen och se att det finns lägen där män är i underläge mot kvinnor.
Vad gäller politiskt färgad press så låg det inherent i det du skrev att borgerlig press var av låg kvalitet att vänsterpress då är relativt sett bättre. Om du inte syftat på det hade du ju kunnat skriva att det var låg kvalitet på pressen som helhet eller hur? Sen är det en aning off topic men jag skriver det jag vill skriva sen får du låta det du vill vara kvar.
Stefan: Detta kan jag inte hålla med om. Därför att det inte är sant:
”Kvinnor är på många punkter i underläge mot män. Män är på några få punkter i underläge mot kvinnor.”
Detta kan jag hålla med om:
”Vi bör rätta till alla punkter där ett kön är i underläge mot det andra könet.”
Vad gäller pressen så implicerar en ståndpunkt att borgarpressen är dålig inte alls en ståndpunkt om att vänsterpressen är bra. Man kan mycket väl som jag, tycka att bägge är dåliga, var och en på sitt sätt.
Anders
Om jag förstår dig rätt så är ditt påstående att kvinnor alltid är i underläge mot män och att män aldrig är i underläge mot kvinnor.
Dra den mot de män som förnekas rätten att ha en vardag med sina barn pga. en socialtjänst och ett rättsväsende som antar att mamma är bättre på att ta hand om sina barn än vad pappa är.
Dra den mot de pappor som förvägras att vara hemma med sina barn pga. att deras barns mödrar anser sig ha ensamrätt till föräldraledigheten. I förlängningen kan det innebära att de förlorar rätten att umgås med sina barn vid en vårdnadstvist. För pappa har ju inte varit hemma och vårdat sina barn och har således inte samma kontakt med dem som mamma har.
Om man inte inser att det i just den här punkten finns ett maktövertag för kvinnor gentemot män så är man antingen blind eller lite dum.
Kvinnor som grupp betraktat är alltid i underläge gentemot män som grupp. Det är detta som är strukturer.
På det indiviuella planet kan det vara annorlunda. Mend et där med vårdnaden är inte ett sånt exempel. Ett fåtal skilmässor går till vårdnadstvist i rätten. I ett fåtal av dess blir det felaktiga domar. Det är det pris som männen som grupp får finna sig i att betala för att det är huvudskaligen män som misshandlar och begår övergrepp mot barn. Det är tragiskt i det enskilda fallet. Men förändrar inte strukturerna i samhället. I de flesta fall är jag säker på att det dessutom är korrekt att mannen inte ska ha vårdnaden. Rättvist helt enkelt.
Anders_S: Det är sådant som ditt senaste inlägg; ”Det är det pris som männen som grupp får finna sig i att betala för att det är huvudskaligen män som misshandlar och begår övergrepp mot barn.”; som är att betrakta som inget mindre än extremfeminism.
En inriktning som kollektiviserar (ja, jag vet ni har nyspråkat om det till ”struktur”), en inriktning som tillskriver alla män skuld för enskilda mäns avarter. I praktiken har ni infört en ”statistisk diktatur”.
Männen i allmänhet skall ha lägre rättssäkerhet & straffas hårdare för att den manliga minoritet ”som misshandlar och begår övergrepp mot barn” är större än den kvinnliga minoritet som gör detsamma (förneka nu inte att det förekommer, för det vet både du och jag att det gör).
Låt oss säga att vi överför detta på en annan population. Vi sänker beviskraven på brott begågna av invandrare, eftersom statistik visar att andelsmässigt så begås väsentligt fler brott av invandrare än svenskar. ”Det är ett pris invandrarna som grupp får finna sig i att betala för att det är huvudskaligen* invandrare som begår brott.”
* huvudsakligen är precis lika korrekt använt i denna skrivning som i din.
Med ovanstående inlägg så satte du dig på samma bänk som Wachenfeldt; Din åsikt avviker uppenbart inte mycket från hennes. Möjligen har du försökt framföra den mer manipulativt, men du misslyckades grovt ovan.
Man kan inte jämföra vårdnadstvister med brottsmål.Det är helt olika typer av lagar och helt olika typer av rättegångar.
Men ändå: Jag har inte sett ett enda bevis för att beviskraven i vårdnadstvister skulel var lägre. Det handlar om att bedöma vem som är mest lämpad att ha vårdnaden. Det finsn säkert ett antal av de fall som går till rätten där det blir felaktigt utfall. Men så är det med allting. Det blir inte alltid 100% rätt. Det förändrar inte det faktum att männen i mycket högre utstäckning gör sig skyldiga till våld och brott. Inte heller det faktum att det är en bråkdel av skilsmässorna som hamnar i domstol och en liten minoritet av dessa som döms fel. I det stora hela är detta en marginell och ganska oviktig fråga (utom för de individer som drabbas förstås).
Inte heller förändras det viktiga faktumet i det här med underordnad och överordnad. Att män har fler maktpositioner, det är fler män på högbetalda jobb och på samma jobb tjänar oftast män mer.
Jag kallar mig inte feminist. Av den enkla anledningen att jag finner det svårt att leva upp till jämställdhet på ett privat plan.
Per Ström överdriver ju naturligtvis och hans ovilja att se strukturella samband i de här frågorna är beklaglig. Samtidigt så uppfattar jag hans kritik som att det stora problemet är att frågor där män som grupp kan hamna i kläm inte tas upp till diskussion. Och där kan jag delvis hålla med honom.
För det finns ju ett område i samhället där individer av manligt kön är i underläge och där den frågan diskuteras skamligt lite i Sverige i jämförelse med andra länder och det är pojkars situation i skolan. Jag har själv jobbat inom skolan och har sett hur pojkar, framför allt de från arbetarklassen och de med invandrarbakgrund, har svårt att finna sin plats i skolan och därmed får sämre betyg, går ut skolan med sämre kunskaper och, faktiskt, i längden får sämre möjligheter att avancera i samhället (man tjänar trots allt bättre som kvinnlig läkare än manlig byggnadsarbetare).
Det råder ju inte heller någon tvekan om att det är ovillighet från forskarsamhället och från politiskt håll som den här tystnaden har uppstått. Det har varit helt okej att diskutera ämnen där flickor har haft svårt att hävda sig men betydligt svårare att få något uttrymme för att diskutera pojkars problem. Pojkar har setts som lata typer som ”litar på kuken”, som en vänsteblogg uttryckte det, och vars enda värde i forskningen har varit som störande element för flickorna. Hur mycket tror ni inte den här frågan hade diskuterats om 70 procent av lärarna i skolan hade varit män (över 90 procent i förskolan)och flickor endast hade kommit upp till 90 procent av pojkarnas betyg? Det kanske är dags att se till att det behövs ett perspektivskifte i vissa frågor.
Läs t ex
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barnunga/artikel_304790.svd – 162k
Till skillnad från Per Ström så anser jag att det enda sättet som den här frågan kan diskuteras konstruktivt är genom en könsrollsdebatt där man diskuterar mansrollsideal och och försöker få pojkar att se på skolan och samhället med nya ögon. Men det kräver ju naturligtvis att den här frågan år uppmärksamhet.
Jag noterar att du nu försöker slingra dig bort från ditt ”Det är det pris som männen som grupp får finna sig i att betala för att det är huvudskaligen män som misshandlar och begår övergrepp mot barn.” med nån form av amatörjuridisk analys av civilrätt kontra bråttmål.
Det är fullkomligt ointressant då min punkt var att tydliggöra din kollektivisering.
Noterar nu också att du INTE kallar dig feminist för ”finner det svårt att leva upp till jämställdhet på ett privat plan.”
Ja du, du har inte funderat på om det är så att ribban ligger för högt? Att ”förklaringsmodellen” rentav lider av små imperfektioner, ja t o m att det kan finnas andra vyer på verkligheten som också tjänar till att ge ytterligare information om systemet ”samhället” med dess invånare, kvinnor, män, barn…
Extremfeminister – ja de som bekänner sig dit eller de som bara uttrycker åsikterna av tillkämpad politisk korrekthet – skulle kunna vinna på att acceptera att det finns mer än en vy på verkligheten än den genusteoretiska. Jag skulle kunna svära i ”kyrkan” och prata om biologiska skillnader, men eftersom det skynket är så uppenbart rött så låter jag bli.
MEN likt varje fundamentalistisk trossats så får den teorin inte ifrågasättas, istället lyfts enbart exempel som bekräftar den fram medan andra undertrycks.
Lövet, jag tror inte vi kommer längre. Jag vet att du har fel grunden. Du är övertygad om att jag har fel. Jag tror vi får nöja oss med detta och avsluta debatten.
Anders, du verkar inte veta något alls om mansförtryck. Jag hoppas du hade varit lite yngre med yngre barn och råkat ut för en vårdnadstvist där dina barns mamma beskyllt dig för allahanda saker och sen fått se dina barn allt mer fjärmas från dig för att social o tingsrätt trodde på dina barns mammas lögnaktiga berättelse. Då skulle du inte hållt på att förkasta Per Ström som du gör!
Och kom inte och säg att det finns män som misshandla barn och kvinnor för att dra det som en parallell att kvinnor ska få företräde till sina barn. Det är lika illa som att säga att det finns utlänningar som begår brott i Sverige och därför…. bla bla bla… Det kan du räkna ut själv Anders!
US: Jag har en god vän som råkade ut precis för det. Så jag känner till problematiken. Det förändrar inte min grundläggande ståndpunkt.
Din grundläggande ståndpunkt är att eftersom män är män och att det mestadels är män som misshandlar barn så ska man generellt pga detta döma enskild vårdnad till kvinnan?
Du känner till problematiken men tycker egentligen inte att det är en problematik.
Hoppas du förklarade för din gode vän att han förlorade sina barn pga att ett fåtal andra män slår sina barn och att detta är rättvist både mot honom och framförallt hans barn.
Min grundläggande ståndpunkt är att kvinnor som grupp är underordnad män som grupp. Vilket bevisas av att kvinnor har lägre lön för samma jobb, det finns färre kvinnor på höga poster och fler män på jobb med högre betalning.
Han förlorade inte.
Och på grund av din grundläggande åsikt så är det inte konstigt att barn straffas och görs faderslösa pga av att mammorna och samhället vill detta?
Du kanske är bekant med nya vårdnadslagstiftningen. Där räcker det för en mamma att åberopa samarbetssvårigheter så får hon ensam vårdnad om barnen. Tycker du detta är bra? Är detta som ett plåster på såret gentemot kvinnan för att hon har lägre lön och inte får de höga poster i arbetslivet som hon egentligen är berättigad till?
Skall barnen drabbas på grund av detta?
Anser du fortfarande att män i allmänhet är sämre vårdnadshavare än kvinnor och att män i allmänhet är sämre föräldrar än kvinnor? Är du Anders sämre förälder än dina barns mamma?
Anders, det finns statistik som säger att de flesta som sitter i fängelse är män med utländsk härkomst. Ska alla män med utländsk härkomst behandlas utifrån dessa faktum?
På samma sätt säger du att det finns belägg för att män slår, män förtrycker kvinnor och barn. Skall man då utgå från att män överlag är sämre föräldrar och att det är rättvist att barn förlorar sin pappa som vårdnadshavare på grund av detta?
US:
1.Sluta pådyvla mig åsikter jag aldrig gett uttryck frö och inte heller har. Det känns meningslöst att diskutera med en person som är så fördsomfull om mig som du är.
2. Stämmer så vitt jag vet inte. Om det är så är det inte bra.
3. Pådyvla mig inte åsikter jag inte har!
4. Nej. Barn ska inte behöva drabbas.
5. Nej, män är inte generellt (som grupp) sämre vårdnadshavare. Sluta återigen att pådyvla mig åsikter jag inte har och aldrig har gett uttryck för!
6. Ja, min fru är en bättre förälder än vad jag är.
En åsikt du har är (appropå att barnen berövas sina fäder) att: ”Det är det pris som männen som grupp får finna sig i att betala för att det är huvudskaligen män som misshandlar och begår övergrepp mot barn.”
Det är ditt citat, ingen annans – ingen ”pådyvlar dig” den åsikten – du har skrivit ner den helt själv!
I de flesta fall när barn förlorar sina fäder beror det på fäderna. Naturligtvis för jävligt. I ett extremt litet antal fall så förlorar barn sina biologiska fäder i rättsapparaten. Dessa fall är så få att de inte kan ligga till grund för bedömningar av förtryck och underordning i samhället.
Det är alltså betydligt fler barn som förlorar sina biologiska fäder därför att dessa ”fäder” skiter i barnen än barn som som förlorar sina biologiska fäder i en rättsprocess. (många barn som förlorar kontakt med sina biologiska fäder får nya fäder i form av styvfäder etc)
Och alldeles oavsett detta är det på det hela ett obetydligt skitproblem (utom för de få drabbade.
Kvinnors lägre löner och sämre chanser är ett betydligt större och viktigare problem. Vad har Lövet och US för synpunkter på hur detta ska lösas?
Anders, jag vill ha lika lön för lika arbete. Jag vill att den bästa ska sättas på högre tjänster oavsett vilket kön denna har. Jag vill att föräldrar delar lika på föräldrarledighet. Jag vill att barn ska ha rätt till båda sina föräldrar. Jag vill att barn till föräldrar som inte är gifta automatiskt ska ha både sina mödrar och fäder som vårdnadshavare.
Jag vill ha ett 50/50 samhället dvs ett könslöst samhälle där ALLA behandlas lika och jämställs.
”I ett extremt litet antal fall så förlorar barn sina biologiska fäder i rättsapparaten.”
Har du belägg för att det är ett ”extremt litet antal”?
Det är ett extremt fåtal människor som blir mördade varje år i Sverige också. Det berättigar inte mord. För de drabbade är det en stor tragedig. På samma sätt är det en stor tragedi både för de pappor och barn som drabbas av att samhället diskriminerar fäder i vårdnadstvister.
1. Ja. Läs statistiken. Hur många skilsmässor finns det? Hur många slutar i vårdnadstvister i rätten. Hur många av dessa fall får en dom där fadern inte får träffa sign barn? Alldeles oavsett i att det förmodligen är korrekt i de flesta fall så är det väldigt få fall det handlar om.
Jämföra vårdnadstvister med mord? Nu får du väl ge dig!
Och ja det är tragiskt nrä det blir fel. men fösök förstå att det inte är huvudproblemet i smahället nrä det gälelr jämställdhet. Det kan var huvudproblemet för enstaka människor. Men det är inte ett väsentligt och viktigt samhällsproblem.
Om ni inte klarar av att skilja på stora samhällsproblem och små indiviuella problem så tror jag att vi faktiskt bör avsluta debatten. Det finns inga förutsättningar för oss att nå fram till nåt gemensamt.
Det räcker att ett barn förlorar sin fader orättfärdigt så är det fel. Nu är det många fler barn än så som drabbas och det är idag ca 150 tusen barn som växer upp med ringa eller obefintlig kontakt med sina fäder. Många av dem har pappor som struntar i dem men det finns även många pappor som inte vill något annat än att dela lika och ta del av sina barns liv men får inte göra det. Det faktum kommer du aldrig från!
För ett barn som växer upp utan sin ena hälft kan tragadin vara likastor som att få en nära anhörig mördad. En förlust är en förlust.
Jag är fullt medveten om att samhället är ojämställt, kvinnor i arbetslivet osv men du kan inte bagatellisera problemet med barn som misster sina pappor. Det är inte korrekt när det sker på bekostnad av barnen.
Ett tips är att läsa om Bo Edvardssons teser
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=531&a=589000
Vidare kan du läsa:
”AnnBritt Gr?ºnewald uppmärksammade redan för ett tjugotal år sedan att de manliga internerna på fängelset där hon var chef verkade ha en sak gemensamt ‚Äì de saknade alla en närvarande far under sin uppväxt. Narkotikan hade jag nog gissat som största gemensam nämnare. Men enligt AnnBritt Gr?ºnewald var faderslösheten vanligare.”
http://www.situationsthlm.se/sv/Containers/Sthlm-Debatt/Narvarande-pappor-hindrar-sjalvmord/
Så nu inser jag att du resonerar enligt principen ”You can’t make an omelette without breaking some eggs” när det gäller tillämpningen av vårdnadslagstiftningen. Intressant – sådan rättsfundamentalism hittar man annars vanligen t ex ibland den amerikanska högern…
(Vilket väl bara visar att om du snurrar tillräckligt långt åt vänster så kommer du tillbaks från höger…)
Din ideologiska enkelspårighet är skrämmande – allt, percis allt, som talar för att män som grupp har problem endera förkastas ELLER används som (ofta biologistiskt anstrukna) argument för att stötta trossatsen om den ”Patriarkaaaala struktuuuren”.
Dina hänvisningar till nån antydd sk ”statistik” och det skenbara ”bönräknande” av rättsfall som du svepande hävisar till i ett försök att verka vederhäftig summerar bara till en sak: En första klassens försök till ”förminskning” av meningsmotståndaren. Härskartekniskt rätt tänkt men tafligt utfört!
”Kvinnor som grupp betraktat är alltid i underläge gentemot män som grupp. Det är detta som är strukturer.”
”Ofta”, javisst(och det skall givetvis motarbetas), men ”alltid” är rent nys…
Och det är just detta som är grunden i problemet, du anser (i likhet med många tokfeminister) att det ”alltid” är en sak, därför så händer aldrig motsatsen och det är därmed onödigt att ta upp sådant som inte är politiskt korrekt(se vårdnadstvister mm.)
Och då kommer man in på det vanliga ”eftersom kvinnor är diskriminerade i fler fall än män, så skall männen stå ut med diskriminering mot dom och skämmas för vad andra män gör/gjort (många exempel/orättvisor brukar vara från 1800-kallt/tidigt 1900-tal som man som man skall betala för nu, eller diskriminering som händer i andra länder…)”
Det de flesta verkar missa, inklusive Per Ström (eller?) är att med ”underläge” signalerar man att könen är precis likadana och om ngt kön är i underläge så beror det på någon slags strukturfel. Det finns en oerhörd mängd psykologisk och biologisk forskning som dock visar att könen inte alls är likadana. En av dessa skillnader är att i stort sett oavsett vilket test man använder sig så kommer några män att prestera sämst och nägra män att prestera bäst. Män uppvisar alltså större spridning i sina färdigheter än vad kvinnor gör. Vi såg t ex för en månad sedan att Expressen publicerade namnen på de fem personer som under alla dessa år lyckats få alla rätt på högskoleprovet, och alla fem var män. Skulle man publicera de fem sämsta skulle man säkert också finna män. Sedan har vi då skillnader i olika förmågor och test efter test visar att kvinnor, som grupp, bla presterar bättre vid språkliga tester och män bla presterar bättre vid logisk problemlösning. Så det där med underläge är rena nyset om man inte analyserat vad skillnaderna kan tänkas bero på.
Anders_S: ”Män misshandlar och våldtar kvinnor, det är fler män som har maktpositioner än kvinnor och män tjänar mer än kvinnor i snitt. Även när man har samma jobb. Alltså: Kvinnor som grupp är underordnad män som grupp. Jämställdhet har knappast uppnåtts. Man måste vara blind eller lite dum för att hävda motsatsen.”
Du vinner inget retorikpris med dessa slutsatser! Dels är det en liten grupp män som misshandlar och på vilket sätt dessa mäns våld mot kvinnor skulle göra alla män till överordnade är rena struntpratet. Du blandar alltså ihop äpplen och päron (våldsmän med ekonomi). Varför blandar du isåfall inte uin vårdnadstvister också medan du för denna diffusa argumentation?
Sedan gör du samma fel som många andra, du antar (naturligtvis utan fog) att könen är likadana när all forskning som inte utförs av feministiska genusvetare visat att det är så. Sedan handklar det naturligtvis om livsval. Kan du möjligen tänka dig att fler kvinnor än män värdesätter familjen högre, och därför väljer bort toppjobben där arbetsbördan är mycket hög?
Till sist har du tydligen inte heller läst den senaste statistiken som visar att skillnaden i lön vid samma anställningsform är närmast obefintlig (1-2 %). Men baserat på det jag skrivit tidigare så skulle även en stor löneskillnad kunna förklaras med att kvinnor väljer att vara hemma med barnen, att killar, som grupp, och att gruoppen män och gruppen kvinnor presterar olika. Så dina brösttoner är allt annat än underbyggda vare sig vetenskapligt eller med logiska argument, snarare betecknar de samma floskler som feminister nämnt sedan dess dem utgjorde en realitet men det stämmer inte idag.
Olle: ”Per Ström överdriver ju naturligtvis och hans ovilja att se strukturella samband i de här frågorna är beklaglig.”
Utan att ha läst psykologisk- eller biologisk forskning om skillnader mellan könen tycker jag du inte alls ska beklaga dig om vad Per Ström anser, eller inte anser. Det är minst lika beklagligt att du utgår från att könen är likadana, dvs prestera likadant, gör samma val osv. Tycker du inte själv att det är lite oigenomtänkt att endast förutsätta att de samhällsmässiga skillnader som könen uppvisar måste bero på strukturella skillnader? Namnet för detta är cirkelresonemang. Genusvetare gör ofta samma misstag, de analyserar t ex hur förskolelärare beter sig mot killar och tjejer. Om nu killar och tjejer beter sig olika redan från början så är det klart som tusan att lärarna rättar sig efter det. I det här fallet har forskare funnit skillnader bland manliga och kvinnliga spädbarn som visar att killarna, som grupp, fokuserar mer på föremål och tjejerna mer på ansikten och att killarna uppvisar ett mer aggressivt beteende.
intressant i sammanhanget
http://www.fhi.se/templates/page____12776.aspx