En undersökning som Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) gjort visar att brottsligheten är högre i storstäderna. Föga förvånande. Brottslighet är högre bland arbetarklass, i miljöer med sämre social kontroll och där det finns ett upplevt utanförskap. Etnicitet har däremot en marginell betydelse.
Det verkar var mest problematiskt i Skåne, när man jämför olika svenska län. Det som främst skiljer Skåne från resten av landet är att där finns en större andel bondebefolkning och att man där röstar betydligt mer högervridet än i resten av landet. Återigen bekräftas alltså att det verkar finnas ett samband mellan högerextremistiska miljöer och brott.
Mest oroliga för att bli utsatt för brott är man företrädesvis också i Skåne och Blekinge samt enstaka kommuner på andra håll, som Botkyrka och Trollhättan. Trollhätan är en kommune med övergivan industriområden, med ständigt nedläggningshot hängande över den störts indutrin. Det är som gjort för att folk ska vara oroliga och känna utanförskap. Något som direkt är förknippat med brottslighet och rädsla för brottslighet.
Minst oroliga är folk i Norrland och en del förortskommuner som exempelvis Mölndal utanför Göteborg, en kommun med expansiva industrier och växande befolkning utan rädsla för framtiden. Den sociala sammansättningen i Mölndal och Trollhättan skiljer sig däremot inte så mycket och de borde därför likna varandra mer. Det enda som kan förklara skillnaden är det jag redogjort för, graden av upplevt utanförskap mellan en kommun på dekis och en kommun på uppgång.
Undersökningen visar också att det är extremt få människor som faktiskt utsätts för brott. Exempelvis gäller följande för brott mot person:
De vanligaste brotten mot person är hot och trakasserier. Omkring 5 procent uppger att de har utsatts för sådana händelser under år 2006. Därefter följer utsatthet för misshandel (närmare 3 procent) medan sexualbrott och personrån uppges i minst utsträckning (omkring 1 procent).
Det är alltså inte ens 3% av alla männsikor som uppger att de utsatts för misshandel och endast 1% som uppger att de utsatts för sexualbrott. Det är faktiskt ingenting. Pyttelite.
Vidare visas att det främst är unga människor som utsätts för brott mot person. När det gäller misshandel så är det främst unga män som utsätts.
När det gäller egendomsbrott är dessa också mycket ovanliga:
Det vanligaste brottet mot egendom är cykelstöld, vilket cirka 7 procent
av hushållen uppges ha utsatts för. Därefter följer stöld ur eller från
fordon (5 procent). De ovanligaste brotten mot egendom är bostadsinbrott
och bilstöld, vilket uppges ha drabbat cirka en procent av hushållen
i befolkningen. Däremellan kommer bedrägerier (2,5 procent), men
för denna brottstyp efterfrågas endast den egna utsattheten i stället för
hushållet.
För att återgå till upplevd otrygghet är de grupper i samhället som känner sig mest otrygga, invandrare och kvinnor. Dvs grupper som är underordnade i samhället. Underordning skapar alltså rädsla och otrygghet. Ingen nyhet direkt, men bra att det blir bekräftat.
Alltså, folk i södra Sverige, speciellt Skåne, utsätts för mer brott och upplever en större otrygghet än vad folk gör längre norrut. Nåt samband mellan många invandrare och upplevd otrygghet går inte att hitta mer än att invandrare som grupp känner sig mer otrygga än andra. Däremot finns det ett samband mellan klass och upplevd otrygghet. Skillnaden mellan Lund (liten otrygghet) och Malmö (stor otrygghet) anses beror på detta.
Intressant?
Borgarmedia: DN1, DN2, DN3, SVD
Andra bloggar om: Skåne, Malmö, Lund, Trollhättan, Mölndal, Brott, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
en större andel bondebefolkning ?
I början av 2000-talet arbetade 27000 personer helt eller delvis i skånsk jordbruksproduktion, 12000 hade det som sin huvudsakliga sysselsättning. På vilket sätt har dessa 12 till 27 tusen ett avgörande inflytande på högre andel brottslighet i Skåne? Det fanns 10 tusen lantbruksföretag då, både antalet företag och sysselsatta lär ha minskat sen dess i vart fall var prognosen sådan då.
I Vellinge nere på Näset röstar mellan 80-90% på M. Det finns säkert ett okänt mörkertal av ekonomisk brottslighet på Näset men troligen bor där inte många av de som är de vanliga brottslingarna i det som statistiken talar om.
Tabell 6A. Andel som utsatts för brott mot person under 2005‚Äì2006 enligt NTU2006/2007. Särredovisning efter län och vissa kommuner.
Malmö Brott mot person17* Brott mot egendom 29
Hässleholm Brott mot person 21* Brott mot egendom 26*
Iofs är Hässleholm en aning högervridet men hur högervridet är Malmö?
Finns det mer brott pga högervridningen eller är det så att där det finns mer brott är högervridningen större?
Avviker graden av otrygghet från hur stor del som utsatts för brottslighet?
Känner sig invandrare otryggare för att det förekommer mer brottslighet där de bor eller känner de sig otrygga endast pga av utanförskapet.
När mina flickor boende i Malmö var i 20 års åldern kände de av en reell otrygghet när de skulle ut på olika saker kvällstid, de utsattes ofta för olika trakasserier från just invandrargrabbar. I vilken utsträckning de som utsätter invandrare för brott anser att offren är underordnade vet jag inte men att det finns män som anser att kvinnor är underordnade och tycker sig kunna trakassera kvinnor är ett reellt problem för kvinnor.
Annars är det väl knappast nåt nytt att risken att utsättas för brott är störst i socialt utsatta områden där brottslingar också bor, men är dessa områden speciellt högervridna och bonniga?
Att den här typen av problem har socioekonomiska orsaker är väl ingen stor nyhet och om man vill göra nåt åt det borde den främsta prioriteten vara att bedriva en ekonomisk politik som syftar till full sysselsättning. Men det finns det väl knappast något riksdagsparti av betydelse som är intresserad av. Då hade ju också integrationsproblem blivit betydligt mindre och ingen stor fråga.
”Högre andel bondebefolkning i Skåne”? Hmm, Skånes län är ett av de mest urbana länen i Sverige. Jordbruken, eller enheterna som man kanske skall säga, är bland de största i hela Sverige och relativt sett är det få av Skånes 1,2 miljoner invånare som är bönder.
Däremot finns det gott om småborgare och folk som ”tröttnat på att inget händer”. Sjöbo som jag har varit mycket i har fortfarande en väl bevarad storgata med ett butiksutbud som försvunnit på många andra jämnstora orter (flera små kaféer, tre bensinmackar, ett par urmakerier, klädesaffärer m.m. som alltså inte tillhör någon kedja utan är fristående handlare längs en och samma gata), med andra ord så som många svenska orter såg ut kring 1960. Många av affärsinnehavarna överlever bara precis eller gör endast en liten profit på sina verksamheter. Dessa röstade i stor utsträckning på Centern förr men går mer och mer över till SD. En struktur som jag tror knappt finns kvar i övriga landet, i alla fall inte så välbevarad med många småaffärer längs en stor gata som fortfarande finns kvar och inte lagts ned skapar en helt annan inställning än i en gammal bruksort där allt utom systemet, ICA/Konsum och Försäkringskassan lagts ned och befolkningen antingen jobbar på enda bruket på orten eller har gjort det.
De gånger jag själv har råkat ut för brott (rånad, misshandlad, bestulen) har f.ö. varit i Lund och då har jag varit till 50-50 i Lund och Malmö.
Vill tillägga att om man studerar Malmös kommunalval för de senaste 23 åren (1985 års kommunalval var historiskt ett trendskifte i Malmö. För första gången på 66 år förlorade SAP makten över fullmäktige och de borgeliga i staden bildade en koalition med Skånepartiet, som har ungefär samma dagordning som nuvarande SD, i spetsen) så ser man att andelen missnöjesröstare ökade till 2002 års val, då SPI, SD och Skånepartiet fick sammanlagt sju mandat. I det senaste valet ökade SD med fyra mandat, men SkP och SPI tappade alla sina fyra mandat. SPIs, SDs och SkPs väljarbas är i princip identiska, så någon avgörande skillnad var det inte att SD ökade på bekostnad av de andra partiernas platser.
När det gäller Näset så finns det helt klart ett enormt mörkertal av ekonomisk brottslighet och ”skyddade pengar” som man inte vill skall synas. Kolla in Maria Borelius ”sommarvilla” som hon hade glömt bort i Falsterbo, värd ca 12 miljoner på marknaden. Och Finn Pålsson, vd för Pågens, försökte undgå Länsstyrelsens miljöskyddsplanering när han nu kämpar för att bygga hästgård i ett naturreservat, ivrigt påhejad av Göran Holm.