Arbetarbarn missgynnas av nytt studiemedelsförslag

Det nya förslaget om studiemedel från den studiesociala utredningen kommer att missgynna barn från studieovana miljöer, dvs barn från arbetarklassen, fattiga, vissa invandrargrupper. Det är en konsekvens av att man inriktar sig på att ge mer studiemedel till den som redan från början vet vad den vill bli. Det som då kommer att hända är att färre ur fattiga och arbetarmiljöer kommer att söka in till högskolan överhuvudtaget. Istället kommer man att försöka ta ett jobb och om det inte går leva på socialhjälp eller föräldrar. Kanske blir det aldrig några studier därefter då man redan fått ett jobb.

Samma slutsats som jag kommit till har också en grupp företrädare för olika studentorganisationer dragit i en debattartikel i SVD:

En mycket trolig effekt är att studenter som inte är säkra på sitt studieval skjuter upp sin studiestart då de vet att det första valet av utbildning blir långt viktigare för möjligheten att läsa vidare.

Inlåsningseffekterna när studenter stannar kvar på utbildningar de egentligen inte vill gå klart drabbar främst de studenter som inte tidigt vet vad de vill studera och därför först valde ”fel”.

Att studenter på längre programutbildningar som avklaras snabbt får rätt till mer studiemedel kommer troligtvis att gynna barn från akademikerhem som tidigt vet vad de vill läsa och studenter på prestigeutbildningar (läkare, jurister osv)

En möjlig effekt är att studier avbryts till förmån för arbete om studenten känner sig osäker på sitt yrkesval.

Sammantaget gör förändringen att några terminers ”sökande” inom utbildningssystemet omöjliggörs, att rekryteringsarbetet för att få in högskoleovana grupper försvåras och att tröskeln in till högskolan höjs mest för dem som är mest osäkra.

Borgarna är alltså fast beslutna om att fortsätta bygga ett samhälle med ökade klassklyftor.

Intressant?
Borgarmedia: SDS1, 2, 3, AB1, 2, 3,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

6 svar på “Arbetarbarn missgynnas av nytt studiemedelsförslag”

  1. De förändringar av studiemedlen och den nonchalans för studenters situation som härskat senaste decenniet har stadigt ökat social snedrekrytering. Med dagens studiemedel hade det aldrig blivit något av mig. Jag har undervisat en hel del och noterat att arbetarungdommar och invandrarungdommar ofta har det väldigt tufft, de måste arbeta parallellt med studierna för att klara sig. Det är ganska enkelt att klara av att arbeta parallellt på sådana utbildningar politiker har läst, men på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar blir det mycket svårt. På de utbildningarna håller vi kvar studenterna i labb till kl 18 varannan dag, föreläsningar varje dag och vi kräver ungefär 100 lästa och förstådda sidor per poäng. De avhopp man ser i dessa grupper är oftare orsakade av en brist på tid och ork än nån brist i begåvning eller intresse. Politikerna har medvetet ökat den sociala snedrekryteringen sedan 90-talet.

    Det är bittert att medan vi inom studentkåren diskuterade vad man kan göra för att minska den sociala snedrekryteringen till universiteten så började socialdemokraterna och borgarna med det rakt motsatta. På den tiden var vi studenter alldeles för tama och gjorde inget motstånd när politikerna försämrade villkoren.

    90-talet var märkligt, alla skulle studera på högskola och antalet platser ökades stadigt, samtidigt som man började genomföra försämringar för studenter. Idag står universiteten med tomma platser, de lägger ned utbildning inom hela vetenskapsgrenar. Platserna lär förbli tomma, risken med att ta studielån har blivit för hög.

  2. Inte bara arbetarbarn missgynnas. Många unga är lite vilsna i början …och när ska man få lov att känna sig vilsen om inte i ungdomen…och vi mognar i olika takt

    Många som är vilsna i början hittar sig själva och utvecklas till känsliga, empatiska, dugliga medborgare….med mera tolerans inför det som inte är main-stream än de tvärsäkra….

  3. Det som nästan är ännu värre är att Leijonborg inte vill gå med på att höja studiemedlen. Vilket innebär att de flesta studenter fortsatt måste jobba vid sidan om. Det är en skitsituation ekonomiskt och det enda borgarna vill göra är att låta studenterna jobba ännu mer, istället för att höja studiemedlen, så att vi kan göra just det som det är meningen att göra, dvs studera.

    Idag går väldigt mycket tid åt att oroa sig över ekonomi, jobb och studier istället för att bara kunna plugga i lugn och ro.

    10 000 kronor i månaden i studieBIDRAG hade förändrat hela min tillvaro.

  4. Det är faktiskt ganska bra att jobba lite vid sidan av studierna. Men bara lite. Visst ska det gå att leva på studiemedlet, och det borde naturligtvis ha höjts i takt med inflationen. Jag tycker personligen också att det borde lösas på kommunal nivå, så att studiemedlet blir olika högt på olika orter.

    Men att man begränsar tiden man kan studera ser jag bara som något bra. Ska man fundera över vad man vill göra så har man ju faktiskt ett år på sig på högskola, och sedan kan man ju gärna jobba och resa etc. tills man vet vad man ska satsa på. Det är knappast någon katastrof.

    Att arbetarbarn skulle vara så mycket veligare än rika barn har jag inte märkt särskilt mycket av. Och om det ska lösas med att man velar omkring på universiteten i flera år så blir leder ju detta också till lägre livsinkomst. Då är det väl bättre med förbättrat gymnasium med mer omfattande praktik och studievägledning?!

  5. Som student vid Tekniska Högskolan ser jag behovet till förändring. Det är inte rimligt att vi använder studiebidraget som förtäckt socialbidrag, något som regeringen Persson var väldigt måna om att göra. Men reformen sker på fel sätt. Högskolans största problem är den förbannade jämlikheten. Staten bör se utbildningen av studenterna som en inveastering, man bör med andra ord låta utbildningar och studenter som kommer att bidra till framtida skatteintäkter kosta mer än studenter som inte kommer att göra det. Ett bra sätt att göra det på är att låta anslagen både till högskolan och studiemedlen till studenterna basera sig på skatteintäkterna yrkesgruppen genererar. Detta kommer då skapa ett själjusterande system. Läkare och Ingenjörer som sammhället har en grav brist på kommer då ge bättre anslag och högre studiemedel, dvs större incitament än utbildningar innom exempelvis arkeologi eller konst som då är mer av nöjjeskaraktär. På det sättet får även studenten vänja sig vid det liv studierna kommer att leda till. Väljer man ett liv där det finns gott om jobb behöver man inte lära sig att vända på varje krona vilket man behöver om man väljer något ”intressantare” men med mindre möjlighet att få ett jobb.
    Ett annat problem politiker har svårt att se är att det är skillnad på utbildning och utbildning, Litteraturhistoria är ett ämne som förändras väldigt lite, medans Civilingenjörsutbildningen i princip behöver bli sexårig då teknikutvecklingen gör att sammhället ständigt blir mer komplex, det är frågan om sex år räcker, utbildningen skulle behöva få tillbaka den praktik som fanns på -70 -80 talet, men då skulle utbildningstiden sannolikt växa ännu mer.
    Slutsats: Hela utbildningssystemet i Sverige behöver reformeras, eller snarare göras om från början. När KTH hette Tekniska Institutet, dvs i högskolans barndom, då skapades utbildningen för att Sverige behövde ingenjörer för att lyfta oss till statusen av I-land från att tidigare ha varit ett potatisland. Sedan dess har behovet av utbildning skuggats av politik att man har tappat greppet om vad som faktiskt är nyttan med utbildningen.

  6. Höja studiemedlen för alla studenter är inte rätt väg att gå.

    Studenter har väldigt olika ekonomi beroende på hur mycket de hinner arbeta och hur mycket hjälp de får från sina föräldrar. Varför inte införa försörjningsplikt och inkomstbepröva föräldrarna som man gör i t.ex. Tyskland?

    En omarbetning av poängsystemet hade vart välkommen. 5 hp kräver olika mycket plugg beroende på vart och vad man läser. Nuvarande system ger dåligt med incitament att ta sig igenom en svår utbildningar om du redan i grundläget har dålig studievana och ekonomi därför att möjligheten till att hinna med extrajobb blir mycket mindre.

Kommentarer är stängda.