Det blir allt orättvisare och ojämlikare i skolan och har så blivit sen 1990-talets början. Samtidigt har också resultaten i skolan försämrats. Det finns all anledning att koppla resultaförsämringarna tillde förändringar som skett i skolan sen 1990-talets början. Dvs först omfattande nedskärningar med resursbrist som resultat. Något som alla kan räkna ut har lett till sämre undervisning och en sämre skola.
Därefter har vi fått en omfattande privatisering med åtskillnad av elever som en följd. Den borgerliga satsningen på elitklasser, utsortering och repression i skolan har försämrat läget ytterligare. För det är nämligen så att blandade klasser ger bättre resultat i skolan. Dvs den motsatta vägen till den som Jan Björklund slagit in på är det som leder till en bättre skola och bättre resultat i skolan. Elitklasser, segregation av elever (en konsekvens av privatiseringen), målrelaterade betyg, kommunaliseringar och andra förändringar i skolan sen 1990-talet har inneburit sämre skolresultat enligt en rapport som Skolverket lagt fram:
Skolverket (2006a) har i en studie närmare analyserat likvärdighetsaspekter. Där framgår att skolsegregationen med avseende på föräldrarnas socioekonomiska bakgrund har ökat med 10 procent mellan åren 1998 och 2004. I rapporten görs en åtskillnad mellan den synliga segregationen, som är mätbar utifrån bakgrundsfaktorer som social bakgrund, kön och etnicitet och den osynliga segregationen. Skolverket menar, i likhet med andra forskare, att det även kan ha skett en ökning av den osynliga segregationen inom grupperna, som innebär att mer studiemotiverade elever inom varje grupp söker sig till skolor där en hög andel av eleverna har svenska föräldrar med hög utbildningsbakgrund.
I samma rapport konstaterar Skolverket även att skillnaderna mellan skolor har ökat mellan 1998 och 2004 när det gäller elevernas genomsnittliga meritvärde. Analyser av PISA-resultat6 visar också att variationen mellan skolor har ökat mellan åren 2000–2006 för samtliga kompetensområden (naturvetenskap, läsförståelse och matematik). Att resultatskillnaderna har ökat mellan skolor under 90-talet bekräftas i kapitlet Resultatförändringar. Detta gäller i synnerhet från år 1998 då de första eleverna med målrelaterade betyg lämnade skolan. I kapitlet framgår att föräldrarnas utbildningsnivå är den faktor som starkast påverkar betygsutfallen och har ungefär dubbelt så stort förklaringsvärde som kön och etnicitet. Analyserna visar på markant ökade gruppskillnader i betygen, framför allt utifrån föräldrarnas utbildningsnivå.
Sammanfattningsvis kan man säg att de förändringar och reformer som genomförts i skolan sen 199o-talets början avsevärt försämrat den svenska skolan. Resultaten har generellt blivit sämre, arbetarklassbarn har försämrat sina resultat mer än andra och de sociala klyftorna har alltså ökat. Den borgerliga regeringens politik fortsätter tyvärr på samma väg. Det är en väg mot ett hårdare klassamhälle, mer segregation och sämre skolprestationer.
Intressant?
Bloggat: Utsikt från höjden,
Borgarmedia: DN1, 2, 3, AB,
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Ojämlikhet, Orättvisa, Jan Björklund, Försämringar, Skolpolitik, Utbildning, Privatisering, Social rättvisa, Samhälle
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Den mest uppenbara skillnaden, den mellan hur tjejer och killar behandlas, den glömde du…
…fast den beror någ på killars antipluggkultur och motiverar säkert inte en ”Märklig satsning på killar i skolan”!
”För det är nämligen så att blandade klasser ger bättre resultat i skolan.”
Ja det ganska ger bättre resultat i genomsnitt men det som faktiskt sker är ju att de bra eleverna drar upp de dåliga lite men de dåliga eleverna drar ner de bra. Kommer själv ihåg hur det var i skolan, var man duktig och skötsam ”belönades” man med att få sitta bredvid någon stökig för att hålla den lugn. Nej tack till att se individer som känslolösa brickor i ett sådant spel.
Peter: Du kanske ska ta och läsa undersökningen. Det handlar inte om resultatet i enstaka klasser. Det handlar om resultaten i hela skolan som blir bättre om man har blandade klasser.
…utom för killarna.
…men de får klara sig själva för på dagens arbetsmarknad har gårdagens manliga elever högre löner än gårdagens kvinnliga elever.
Dvs, dagens skolpojkar skall betala för den diskriminering som jag och Svensson ägnar oss åt mot våra kvinnliga kolleger.
Ja, dagens skolpojkar ska få betala med att få högre löner för sämre kunskape.