Grundorsaken är förstås all snö och den kalla vintern. Men ett kollektivtrafiksystem värt namnet ska klara sådant väder. Men det gör inte det svenska systemet, varken lokalt med spårvagnar och tunnelbana eller nationellt på järnvägarna. Orsaken till detta är upphandlingsystme och privatsieringar som gjort att underhåll inkluisve sådant som snöröjning blivit ineffektivt. Privata företag har tagit över delar av underhållet med kortsiktiga profitintressen som viktigaste drivkraft. Sådant leder till bristande underhåll, då satsningar på lång sikt inte blir intressanta. Eftersatt underhåll över tid leder till att rullande material, kontaktledningar efter ett antal år börjar gå sönder och inte fungera. Det ser vi reultatet av nu.
Också sböröjning fungerar dåligt. Upphandling på detta område leder till att privata bolag inte vill göra mer än vad som stipuleras i kontrakt. Det innebär att det i situationer som den nuvarande, kallt och med mycket snö innebär att snöröjning inte sköts ordentligt. Förr fans det också speciella plogtåg, men dessa används inte längre och de flesta är skrotade. Rent allmänt har vi alltså sett en försämring av funtionaliteten i vårt kollektivtransportsystem när det utsätts för påfrestningar. Detta är ett resultat av privatiseringar, upphandlingssystem och de konsekvenser som detta fått.
Det enda vettiga är att förstatliga hela järnvägssystemet och järnvägstrafiken igen samt åter göra kollektivtrafiken till en gemensamt ägd angelägenhet.
Intressant?
Bloggat: Ekonomikommmentarer, Röda Malmö, Kaj Raving,
Borgarmedia: SVD1, 2, 3, 4, GP1, 2, 3, 4, DN1, 2, 3, 4, 5,
Läs även andra bloggares åsikter om Tågtrafik, Snö, Tågkaos, Kollektivtrafik, Privatisering, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Beror nog snarare på folket som skött upphandlingen och vitalt missat olika bestämmelser. Det händer hela tiden så man kan ju ifrågasätta kompetensen där.
Järnvägarna däremot, underhåll och utbyggnad borde ligga via skattepengarna, sen vilket/vilka bolag som kör på dem är en helt annan femma.
Precis som jag sa i förra kommentaren, är detta den absolut vettigaste lösningen. Om någon skulle hävda att det bryter mot någon knäpp EU-lag så är det bara att bryta emot lagen precis som de flesta andra EU-länder gör ständigt. Vi har ju redan brutit emot en EU-lag i och med vargjakten så varför inte bryta mot något som faktiskt för något gott med sig istället?
Hmm… statligt/kommunalt ägande står inte i någon som helst motsättning till upphandlingar och entreprenader. SL ägs av Stockholms landsting som låter diverse bolag göra jobbet.
Det är inte ägandet som är problemet, det är utförandet. Eftersom man har skilt på det uppstår hela tiden en massa ansvarsflykt – av handikapprörelsen kallad svartepetter – där användarna, medborgarna, får sitta emellan. Det går inte ens att rikta ilskan mot någon bestämd eftersom han alltid kan skylla ifrån sig. Och det är väl det som är poängen.
Redan under välfärdsstatens glansperiod på 60-talet visste alla att entreprenader ledde till att entreprenörerna lurade skjortan av beställaren. I det fallet oftast byggbolag som byggde åt kommunala bostadsbolag. Det är nämligen bokstavligen omöjligt att i ett upphandlingskontrakt förutse allt som möjligen kan hända. I skarven finns alltid möjlighet att både smita från ansvar och sno åt sig fördelar utan att någon kan säga att man utifrån kontraktet har gjort fel.
Så lösningen på problemet är att den offentliga förvaltningen arbetar i egen regi med ansvar från början till slut. Då gör det för ont att fuska.