Östergötlands Enskilda Bank

Öst-Götha Bank (även kallad Öst-Götha Privatbank) bildades 1837 i Linköping. En av grundarna var André Oscar Wallenberg från familjen Wallenberg. En annan var biskop Johan Jacob Hedrén som också blev bankens förste direktör. Bankens viktigaste uppgift var till en början att ge ut sedlar. Men 1904 blev sedelutgivningen riksbankens angelägenhet.

Östgöta Enskilda Bank blev snabbt de östgötska jordbrukarnas bank. Det allmänna ekonomiska uppsvinget på 1870-talet, Linköpings tillväxt och utbyggnaden av landets järnvägsnät ökade behovet av krediter och banken blev en av landets mer betydelsefulla provinsbanker och stod bakom en del av utlåningen till järnvägsbolaget MÖJ.

Bankens kontor i Linköping är känt för att ha blivit utsatt för ett av Sveriges största bankrån:

Natten till den 25 mars 1854 utsattes Östgöta Enskilda Bank för ett rån som räknas som ett av de största bankrånen i historien. I kontorsrummet finns C F Ridderstads berättelse om hur korpralen Nils Strid, smeden Lars Ekström och landsfiskalen Johan Isaksson stal 250 000 Riksdaler i påskrivna sedlar och 600 000 Riksdaler i icke påskrivna sedlar.

År 1846 ändrades namnet till Östgötha Enskilda Bank och 1856 till Östergötlands Enskilda Bank.

Under årens lopp köpte banken upp en rad andra banker, 1879 Vadstena Enskilda Bank, 1889 Stockholms Enskilda Banks kontor i Linköping, 1920 Bank AB Mellersta Sverige och 1921 Motala Enskilda Bank. Slutligen fusionerade man 1927 med Norrköpings Enskilda Bank som i sin tur köpt upp Enskilda Industribanken i Norrköping år 1868. Norrköpings Enskilda Bank bildades ursprungligen 1856. 1934 ombildades banken från solidariskt bankbolag till aktiebolag och fick då namnet Östergötlands Enskilda Bank AB.

1969 bestod styrelsen i banken av Gunnar Ericsson, Erik Rundquist, Lennart Torstensson, Erik Orrenius, Bror Carlsson, Nils-Magnus von Arbin, Rolf Nordéus och John Nylén. Gunnar Ericsson var huvudägare i Facit-koncernen (Åtvidabergs Industrier). Tillsammans med familjen Svenfelt (Cloetta) kan man säga att familjen Ericsson hade ägarkontroll i banken. Enligt Statliga koncentrationsutredningen (SOU 1968:7) ägde Ericsson via Åtvidabergs Industrier 7% av aktierna i banken år 1963. 1972 ägde man fortfarande 7% och familjen Svenfelt ägde 8,2%. Ingen annan ägare hade mer än 3,4% (AB Custos).

Fram till år 1976, då banken också bytt namn till Östgötabanken, hade dock situationen ändrat sig rejält och AB Custos hade då skaffat sig kontroll över banken. Custos var intimt sammanknippat med Skandinaviska Banken som var huvudbank i en de stora ägargrupperna inom svenska näringsliv mellan 1920-talet och 1960-talet. 1972 hade dock Stockholms Enskilda Bank och Skandinaviska Banken gått samman och den nya banken kontrollerades av familjen Wallenberg. AB Custos blev en egen ägargrupp tillsammans med systerbolaget Säfveån och 1977 kontrollerade man 15% av aktierna och rösterna i Östgötabanken. Familjen Ericsson och Facit AB hade kommit i ekonomiskt trångmål på 1970-talet och varit tvungna att sälja sitt aktieinnehav i banken. Även familjen Svenfelt hade avyttrat större delen av sin aktier. Som nya ägare i den mindre skalan märktes dock en byggmästarfamilj från Norrköping, Lundberg.

Tio år senare var Lundbergs den dominerande ägaren i Östgötabanken med mer än 50% av aktierna och rösterna i företaget. Även i Skaraborgsbanken hade familjen Lundberg skaffat sig ett avgörande inflytande med nästan 50% av aktierna och rösterna via Östgöta Holding AB. Östgötabanken förblev i Lundbergs kontroll fram till 1997 då den såldes till Den Danske Bank. Under början av 1990-talet drabbades banken hårt av finanskrisen och Lundbergföretagen fick ta stor ansvar för bankens överlevnda vilket kostade på. Kapitaltillskotten i banken finansierades delvis genom försäljning av andra aktieinnehav som försäljningen av Alfa-Laval till Tetra Pak och försäljning av alla aktier Lundbergs ägde i utvecklingsbolaget Incentive.

Läs mer: NT, Finspong, AB, Corren1, 2,

Andra källor:
Veckans Affärer 1977-1983
Koncentrationsutredningen SOU 1968:7
Ägandet i det privata näringslivet SIND 1980:5
Sven-Ivan Sundqvist, Ägarna och makten i Sveriges börsföretag 1986
Sven-Ivan Sundqvist, Ägarna och makten i Sveriges börsföretag 1987
Aktieägarens uppslagsbok 1969
Forsgren & Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1972
Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1976

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Bankväsende, Öst-Götha Bank, Östgöta Enskilda Bank, Östergötlands Enskilda Bank, Norrköpings Enskilda Bank, Östergötland, Cloetta, Facit, Åtvidabergs Industrier, Ericsson, Svenfelt, Lundberg, Östgötabanken, Den danske bank, Ekonomi, Historia, Linköping, Norrköping, Samhälle
Technorati Tags: Bankväsende, Öst-Götha Bank, Östgöta Enskilda Bank, Östergötlands Enskilda Bank, Norrköpings Enskilda Bank, Östergötland, Cloetta, Facit, Åtvidabergs Industrier, Ericsson, Svenfelt, Lundberg, Östgötabanken, Den danske bank, Ekonomi, Historia, Linköping, Norrköping