Katla – en vulkan med ett vackert namn

I Astrid Lindgrens bok Bröderna Lejonhjärta så heter den eldsprutande draken Katla:

Katla är en drakhona från tidernas begynnelse, vars eld dödar eller förlamar den som träffas. I tusentals år har hon sovit i Katlagrottan men vaknade och gick till anfall mot Tengils borg. Men hennes anfall avbröts när Tengil blåste i ett horn och nu lyder Katla den som har hornet. Tengil håller henne kedjad i en grotta nära Karmafallet. Där spanar hon över vattenytan efter lindormen Karm, som hon hatar.

Draken har alltså samma namn som en fruktad isländsk eldsprutande vulkan. Det är inte utan att man tror att Astrid Lingren döpt sin drake tilld etta poetiska och vackra namn (kanske uppfattar jag namnet på det sättet på grund av boken, vad vet jag) efter den isländska vulkanen. Katla är en av Islands värsta vulkaner och har inte haft ett utbrott sen 1918. Katla brukar ha utbrott med 50-80 års mellanrum och varje gång som Eyjafjallajökul tidigare haft utbrott har Katla haft utbrott.

Katla är en vulkan som spritt ut enorma mängder aska och orsakat stor materiell förstörelse på Island vid en del av sina utbrott. Askan från ett utbrott från Katla för cirka 12 000 år sen återfinns i mätbara och synbara asklager i alla områden runt Nordatlanten. Vid det senaste utbrottet 1918 blev Islands södra kust förflyttad 5 km längre ut.

Eyjafjallajökull är en vulkan som inte alls är lika aktiv som Katla och har sen 930 haft 4 utbrott (inklusive det nuvarande) vilket kan jämföras med Katlas 16 stycken under samma tidsperiod. Alla kända tidigare utbrott från Eyjafjallajökull har följts av utbrott från Katla. Men å andra sidan kan Eyjafjallajökulls utbrott vara väldigt länge. Det senaste varade två år, 1821-1823. Detta utbrott spred aska över hela södra Island och dödade boskap. Utbrottet följdes av ett utbrott från Katla år 1823.

Skadorna denna gång har det ekonomiska planet (om än kanske inte för alla) blivit mycket stora på grund av att askmolnet spred sig över stora delar av norra Europa med vindar som just denna gång gick i denna riktning. Hur länge flygstoppet kommer att vara verkar i det nuvarande läget ganska oklart och även utbrottets längd är något man inte vet nåt om.

Vilka skador ett utbrott från Katla skulle kunna åsamka det moderna och uppenbart sårbara samhället är nog inte ens något som en endaste person egentligen vill eller kan spekulera i.

Intressant?
Bloggat: Annarkia, Röda Malmö,
I media: VG1, 2, 3, 4, 5, VLT, BLT1, 2, 3,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

5 svar på “Katla – en vulkan med ett vackert namn”

  1. Det paradoxala kan bli att ett för CO2- nivåerna katastrofalt Katlautbrott kan tvinga den märkligt flexibla kapitalismen till en i a f temporär övergång till fler båttransporter. Som är mycket mer miljövänliga än flyget. Och billigare per ton.

  2. Alla verkar helt livrädda för att spekulera i ett långt flygstopp. Jag tror tvärtom att man ska vara inställd på ett långt flygstopp.

    Fakta är följande:
    – Vulkanutbrott är ofta långvariga, från några veckor upp till drygt ett halvår, att tro att vulkanen Eyjafjallajökul ska lägga av efter 2-3 dygn är ett stort skämt. All statistik talar emot det.
    – Vindriktningen brukar ligga som den gör nu från Island till Europa vid den här årstiden. Det kan naturligtvis komma små avbrott, men den nuvarande vindriktningen är den naturliga.
    – Flygplan kan inte flyga genom askmoln och det problemet kommer inte att lösas de närmsta veckorna om det ens är möjligt att lösa. Det handlar inte enbart om att planen kan störta, de blir även helt förstörda av att flyga genom askmoln.

    Utifrån dessa enkla fakta är den naturliga slutsatsen att flygtrafiken med största sannolikhet kommer att vara utslagen under de närmsta veckorna. Att låtsas som flyget ska gå igen som vanligt om 3 dagar är inte bara naivt utan ganska verklighetsfrånvänt. Att så många har så svårt att acceptera läget och enkla fakta är ganska intressant och kanske värt att skriva om i sig.

  3. Det jag vill se är främst en utvärdering på hur flygstoppet har påverkat ekosystemet. Det borde vara fullt möjligt att göra, även om såklart klimatförnekarna kommer att säga att det inte går.

Kommentarer är stängda.