Enligt min uppfattning har Aftonbladet vinstmaximerat sin hantering av Littorin-affären. Istället för att direkt avslöja vad deras anklagelser handlade om kom man med halvkvädna visor och antydningar om att Sven Otto Littorin hade begått ett brott. Dessutom antydde om att man hade bevis för det. Nu verkar det som om man faktiskt inte har regelrätta bevis för saken, utan istället ett utpekande från en kvinna som uppger att hon sålt sex till den tidigare arbetsmarknadsministern. Ett utpekande som mycket väl kan vara sant men som Sven Otto Littorin förnekar. Det senare är dock problematiskt, politiker brukar förneka såna här anklagelser på rutin och deras trovärdighet är inte speciellt hög. Se bara på hur det blev med Geijer-affären där alla förnekade men allt sedan visade sig vara sant.
Aftonbaldet har vi vilket fall som helst tjänat grova pengar på sitt cynisk spel med Littorin genom att dra ut på avslöjandet av vilket brott det kunde röra sig om så länge som möjligt. Sådant agerande, inriktat på att tjäna så mycket pengar som möjligt, är inte bra. Varken för Aftonbladets och medias trovärdighet eller för Sven Otto Littorin, hans barns, hans familjs eller hans exfrus välbefinnande. Speciellt är det ett vidrigt agerande om han faktiskt är oskyldig till att ha köpt sex.
Intressant?
Bloggat: Röda Malmö, Scaber,
Borgarmedia: SVD1, 2, 3, 4, DN1, 2, GP1, 2, EX,
Läs även andra bloggares åsikter om Sven Otto Littorin, Sexköp, Cynism, Aftonbladet, Profit, Regeringen, Media, Brott, Samhälle
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Om skuldfrågan kan vi, som sägs, givetvis inte veta något säkert.
Däremot uppvisar detta fall mycket av fenomenet ”planterad nyhet”. Att avslöjandet, efter fyra år, kommer just vid den aktuella tidpunkten (…som både kan kopplas till Almedalsvecka och pågående vårdnadstvist) är knappast en tillfällighet utan här känns det som om någon noga planerat. I allra västra fall har inte bara Aftonbladet drivit en lösnummermaximeringsstraegi utan, kanske omedvetet, låtit sig utnyttjat i ett spel om vars bakgrund man bara kan spekulera.
Hur som helst är följden att fokus tagits från andra frågor under senare delen av den ”politikintensiva” Almedalsveckan. Att politik tenderar att utvecklas till massmediala ”affärer” är ganska tråkigt och nog heller inte särskilt hälsosamt för demokratin.
Nu är jag inte den förste att försvara Aftonbladet eller kvällstidningsjournalistik, men i det här fallet ska man nog inte vara för cynisk. Vi får inte glömma att historien började med att Littorin avgick och använde sina barn som ursäkt. Alla borgerliga tidningar svalde denna ursäkt trots att den uppenbart inte höll ihop: han avgick utan förvarning under Almedalsveckan men hänvisade till saker som hänt för ett bra tag sedan. Men det så förstår jag att Aftonbladet gick ut med att Littorin faktiskt avgått efter att de ställt frågor till honom. Hade de inte gjort det så hade de begått ett stort fel. Men det som de i mitt tycke borde ha gjort var att direkt specificera att det handlade om sexköpsanklagelser. Fast och andra sidan kan jag se hur de skulle kritiserats om de gjort detta.
Sedan vet jag inte om Aftonbladet någonsin sagt att de haft otvivelaktiga bevis. De har sagt att de har haft uppgifterna i flera veckor och att de försökt att verifiera dem. Anledningen till att de konfronterade Littorin var ju just att de själva inte var helt säkra. Att Littorin avgick var nog en händelseutveckling som de nog inte hade räknat med.
Att detta har utvecklats till en affär har ingenting med medias cyniska penningmaximering, det har att göra med att det är uppseende väckande att en av de viktigaste ministrarna avgång under tumultartade omständigheter och att regeringen uppenbart försöker att lägga ut dimridåer. Det är en affär som är värd att diskuteras. Att klaga på media kan ofta vara rätt, men det kan också vara att göra det lätt för sig.
MJE: http://www.zaramis.nu/blog/2010/07/11/mdoeraternas-cyniska-hantering-av-littorinaffaren/
Jag tycker det är otroligt dåligt av aftonbladet att publicera en sk nyhet där man under ett mycket känsligt i en vårdnadstvist påstår att Littorin har köpt sex, detta gör man utan klara bevis och offentligt. Jag vill veta hur de tänker göra om det visar sig att han är oskyldig, ska det verkligen räcka med med en ursäkt.
Om han är oskyldigt ser jag verkligen fram mot att aftonbladet får betala en stor summa i skadestånd till Littorin.
Joakim: Problemet är att det knappast går att bevisa att han är oskyldig eller ens det motsatta, att han skulle vara skyldig.
Mycket sympatiskt inlägg, tack för det! Jag tycker inte heller om hur det här har gått till, det är alldeles för mycket smutskastning och alldeles för lösa grunder. Att agerandet i efterhand kan kritiseras är självklart, men kanske hoppades Littorin att AB inte skulle publicera om han inte längre var en offentlig person. Mellin är ju själv inne på det resonemanget, men avvisar det sedan för ”allmännyttan” (d.v.s. man hade redan sagt A och kunde nu inte backa).
Jag vet inte vad som borde ha gjorts här. Det är klart att den som först framför en nyhet får större trovärdighet än den som försöker gömma sig. Samtidigt så har jag förståelse för att människan hoppas att det inte blir något drev om han bara ligger lågt, speciellt om det är ett läge där han vet att det omöjligt kan finnas bevis.
Jag hoppas och tror att vänsterblocket är starka nog utan den här typen av hjälp i valet, och tycker att man ska spara sina fördömanden till de som faktiskt är bevisat skyldiga.