Ferna bruk kom i familjen von Hermanssons ägo genom arv år 1828. Detta år dog Jakob Ramsell Dahlson (-1828) och bruket (som var fideikommiss) gick i arv till hans syster Karolina Dahlson, gift med Carl Johan von Hermansson. Därefter ärvdes bruket av hans son C. F. von Hermanssons (-1906).
Till Ferna fideikommiss hörde, förutom Ferna, även Bockhammar, Trummelsberg, Finnbo och halva Björnhyttan med masugn, övriga till godset hörande egendomar var andra hälften i Björnhyttan samt hela Virsbo bruk. Det senare inköpt av C. F. von Hermanson. Till Ferna-verken hörde också gruvor och andelar i gruvor, såsom Risbergs-och Kolningsbergsfälten i Norberg, delar av Nybergs-, Gräsbergs- och Grängesbergsgruvorna i Dalarna samt i de manganhaltiga gruvorna vid Schisshyttan. Vidare 3 masugnar vid Trummelsberg, Finnbo och Björnhyttan samt Lancashiresmide vid Bockhammar, Kedjebo och Virsbo och valsverk i Ferna. I början av 1880-talet utgjordes Färna bruk med underlydande av omkr. 45,000 hektar och var Sveriges största fideikomiss.
Carl F. von Hermansson gick i konkurs i slutet av 1800-talet och bruksegendomarna (förutom fideikomisset) såldes av i bitar. Det stora brukskomplexet kom sakta men säkert att styckas upp med start genom att Björnhytte bruk och Virsbo bruk såldes. Även mark såldes. Vid 1900-talets början hade den sammanlagda arealen för fideikommisset sjunkit till 22,677 hektar. Virsbo såldes år 1893 till ett konsortium med bland annat kung Oscar II. Senare inträdde minister Herman Lagercrantz som delägare och han blev 1907 ensam ägare till Virsbo. 1921 ombildades Virsbo bruk till aktiebolag, Wirsbo AB (från 1951 Wirsbo Bruks AB), och det börsnoterades 1946. Familjen Lagercrantz och släktingar behöll kontrollen i bolaget fram till mitten av 1970-talet då först Beijerinvest AB tog över och sedan Gränges AB. Till slut införlivades bruket i Gränges. Idag består bruket, tidigare Wirsbo Bruk av tre företag, Uponor (plaströr), Ruukki (stålrör) och Componenta Wirsbo (smide).
Vid C. F. von Hermanssons död ärvdes fideikomissgodset av dennes äldsta dotter Eva, gift med Samuel af Ugglas. År 1907 avvecklades fideikommisset. Både Trummelsberg och Finnbo lades ner samma år. 1930 lades verksamheten ned vid Färna. 1934 köptes resterna av bruket av Domänverket, sedermera Assi Domän. I 55 år bedrev verket internutbildning på området. Av de gamla produktionsanläggningarna finns idag bara grundmurar kvar.
Andra källor:
Artur Attman, Svenskt järn 1600- och 1700-tal, 1986
Artur Attman, Svenskt järn och stål 1800-1914, 1986
Nordström, Bergsmän & brukspatroner, 1987
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om von Hermansson, Ferna bruk, Färna, Carl Johan von Hermansson, CF von Hermansson, Bockhammar, Trummelsberg, Finnbo, Björnhyttan, Virsbo, Wirsbo Bruks AB, Kedjebo, Schisshyttan, Grängesberg, Herman Lagercrantz, Beijerinvest AB, Gränges AB, Samuel af Ugglas, Domänverket, Assi Domän, Historia, Ekonomi
Powered by ScribeFire.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
2 svar på “von Hermansson – Ferna och konkurs”
Kommentarer är stängda.