Polisens internutredningar ofta undermåliga

När polisen utreder sig själva så inser alla att kvaliteten på utredningarna blir därefter. Inte speciellt bra. Men det är faktiskt så det går till i Sverige. Här utreder polisen själva om polisen begått brott. Det innebär oftats att förundersökningar läggs ner efter att ett undermåligt utredningsarbete genomförs. Så var det med poliser misstänkta brott under EU-toppmötet 2001 och så har det varit med utredningen kring Johan Liljeqvists död. Förmodligen kommer det att bli samma sak med utredningen om övergrepp i samband med det påhittade bombhotet i Göteborg.

Den utredningen utreder inte ens hela händelsen utan bara det felaktiga gripandet av en man som skulle kallas som vittne och inte var misstänkt för brott. Men den stora skandalen i det fallet är förstås att man överhuvudtaget fabricerade ihop ett bombhot. Det fanns ju uppenbarligen inget bombhot och det fanns ingen anledning att gripa nån. Hela händelsen borde undersökas.

Ordentliga utredningar av polisens misstänkta brott får vi inte förrän den dagen vi får en oberoende myndighet som utreder polisers misstänkta brott. Så fungerar det i mång andra länder (exempelvis Storbritannien och Norge). I andra länder har man istället flera olika polismyndigheter.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Pingback: Ny tröja: Print this, fuckers! | Min luktar oxo fisk!()

  • Gunnar

    Att polisen utreder sina egna brottsmisstankar sänker trovärdigheten på dem till långt under vattennivån. Det är givet att en sådan utredning aldrig kan bli oberoende och kvalitativ. De som beslutar ställer sig bakom detta system. Varför?