En annan värld – kampen mot kärnkraft

Del 3 av 5 i serien En annan värld

I slutet av 1970-talet var jag en av tiotusentals människor som på olika sätt var engagerad i rörelsen mot kärnkraft. I Folkkampanjen mot kärnkraft. Det var en mycket bred och folklig organisation där vi kämpade för ett bättre samhälle, ett annat samhälle. Ett samhälle som inte byggde på ständig tillväxt och resursslöseri, ett samhälle där katastrofer av Tjernobyls och Fukushimas kaliber inte skulle kunna inträffa. Ett samhälle som satsade på miljövänlighet (och klimatvänlighet, trots att klimatproblemen inte var kända då), alternativ energi och alternativ produktion. Vi kämpade för ett samhälle uppbyggt på solidariska, kollektiva lösningar och inte på en miljöförstörande bilism.

Nog hade vi också vunnit folkomröstningen om nej till kärnkraft om inte socialdemokraterna tagit till sitt byråkratiska och odemokratiska trick med en linje 2. En linje som hävdade att man var mot kärnkraft, men i praktiken så var den för kärnkraft. Vilket vi ju sett i den utveckling som det svenska samhället tagit sen dess.

Folkkampanjen mot kärnkraft plågades också av interna stridigheter. Mellan behoven av byråkratisk kontroll från de två riksdagspartier som var del av kampanjen, centerpartiet och vänsterpartiet och ett folkligt rakt igenom demokratiskt inflytande. I Göteborg segrade den folkliga demokratiska linjen. Partiernas inflytande var mindre här och vanligt folks inflytande var större. Den interna demokratin i organisationen var bättre och djupare och det fanns förhållandevis fler medlemmar i kampanjen i Göteborg än på andra håll i landet.

Det fanns i Göteborg en stark organisation som drev den demokratiska folkrörelselinjen inom Folkkampanjen mot kärnkraft, nämligen Göteborgs miljögrupp (organisationen, liksom Folkkampanjen mot kärnkraft, finns än idag, det är göteborgsavdelningen av Jordens Vänner). Den gruppen hade många ledande medlemmar som också var medlemmar i KAF (som idag heter Socialistiska Partiet, SP). Jag var inte en av dem, jag var inte ens medlem i SP/KAF då. I Folkkampanjen representerade jag dels mig själv, dels musikföreningen Sprängkullen. Mina förhållningsorder och inställning till demokratin inom Folkkampanjen var enkla. Att ge stöd till de som vill ha mer demokrati och att vara mot alla byråkratiska kontrollförsök från partiernas sida.

Men åter till kampen för ett annat samhälle. Vi förlorade den kampen då. I folkomröstningen såväl som på andra håll. Kärnkraften byggdes, inga egentliga satsningar på alternativ produktion och miljövänlig alternativ energiproduktion gjordes. Men vi fortsatte kämpa ändå. I ljuset av de katastrofala olyckorna i Tjernobyl för 25 år sen och i Fukushima i år så framstår vår kamp som viktigt och vettig. Det är uppenbart av ondo att vi förlorade och det är viktigt att vi fortsätter kampen framöver. Kampen för en annan värld, för ett annat samhälle, för en omställning av produktionen, för ett klimatvänligt samhälle, för ett miljövänligt samhälle där den eviga tillväxten med tillhörande resursslöseri inte är gud.

Därför ses viförsta maj klockan 12 på Järntorget i Göteborg. Möte med Socialistiska Partiet och jag är en talarna. Därför ses vi på Hisingen den 21 maj klockan 11:00 på Hjalmar Brantingsplatsen och demonstrerar mot nazism och rasism, för tolerans, mångfald och solidaritet. Därför är vi för ett klimatvänligt samhälle, för en klimatomställning, något som Lars Henriksson och Göran Greider ska diskutera på ett möte i Göteborg den 18 maj. Klockan 18:30 på Allégården (tidigare Hagahuset och Dicksonska Folkbiblioteket).

Intressant?

Borgarmedia: DN1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, SVD1, 2, 3, 4, 5, 6, GP1, 2, Ny Teknik1, 2, 3, 4, 5, 6, 7,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< En annan värld – mina år på SaabEn annan värld – kampen mot rasism >>
Advertisements