Godset, som omnämnes åtminstone så tidigt som på 1400-talet (år 1499), då Knut Knutsson (Baad) som också ägde Morlanda, sålde gården till Henrik Krummedike som vid tidpunkten var hövitsman på Bohus och länsherre i Viken. Henrik Krummedike var sin tids störste godsägare i Danmark-Norge. Knut Knutssons farmor föddes som Ragnfridr Knutsson (Tre Rosor) och kom från en släkt som i generationer varit finder med släkten Krummedike. Hon var syster till Alv Knutsson (Tre Rosor) och de var barn till Knut Jönsson (Tre Rosor) som genom giftermål kom att bli Norges största godsägare genom att äga Giske- och Sudreimgodsen Alv Knutsson son Knut Alvsson var i sin tur i sitt andra gifte gift med Mette Ivarsdotter (Dyre).
Senare kom godset att delas mellan två ägare. Peter Bagge på Holma säteri ägde år 1613 den ena delen medan den andra först ägdes av Peder Jensen Dalpil på Röstorp och sen till 1610 av Thormod Mattsson (Stråle), gift med Anna Pedersdotter (Måneskiöld). När Thormod Mattson dog 1610 hamande hans änka i en rättsprocess med Jon Pedersson Dalpil, som till den tidgare ägaren Peder Jensen Dalpil om ägandet. De tycks dock inte ha nått någon överenskommelse och Anna Pedersdotter behäll ägorna såväl genom sitt andra gifte med Jörgen Pedersen Ornig som till den tredje Hans Jenssen Dyre. Den senares brorson Thomas Dyre gifte sig med Margareta Hviftfeldt, arvtagare till Sundsby.
Därefter tycks bägge delarna av Ströms säteri ha sålts till Daniel Bildt på Morlanda och gjorts till en enhet vid 1600-talets mitt av hans änka Dorotea Bielke. Efter hennes död 1674 köptes Ström av Rutger von Ascheberg. Det ägdes efter hans död av hans måg, landshövding D. Maclean (David Macklier, död 1708) som var gift med Eleonora Elisabeth Ascheberg. Därefter ärvdes säteriet vid Eleonora Elisabeth Macleans död av sonen Rutger Macklean (tillfångatagen vid Poltava och därefter fånge i Sibirien) bland annat sonsonen Gustaf Macklean (död 1804). Den senares bror Rutger Macklean blev känd som jordbruksreformator på sitt skånska gods Svaneholm. Ström tillhörde efter Gustaf Mackleans död hans efterkommande på kvinnolinjen av friherrliga ätten Bennet. Nuvarande huvudbyggnad uppfördes enligt Edvard Medéns ritningar.
På 1940-talet köpte Inlands bruk slottet och använde det som personalbostäder åt företagsledningen. På 1980-talet byggdes slottet om till konferensanläggning. Efter en konkurs 1990 lämnades slottet åt sitt öde och förföll och vandaliserades under 15 år. 2007 såldes slottet och en renovering av byggnaderna inleddes. De båda 1600-talsflyglarna är nu totalrenoverade och fasaden är ommålad i sin ursprungliga gula kulör.
Andra källor: G. Brusewitz, Elfsyssel, 1864 (faksimilupplaga 1975)
Intressant?
I media: GP1, 2, 3,
Läs även andra bloggares åsikter om Bohuslän, David Macklier, Rutger Macklean, Gustaf MAcklean, Hans Jenssen Dyre, Knut Knutsson Båt, Henrik Krummedike, Peder Jensen Dalpil, Ströms slott, Ströms säteri, Lilla Edet, Ström, Hjärtum, Rutger von Ascheberg, Inlands bruk, Historia
Tags: Bohuslän, David Macklier, Rutger Macklean, Gustaf MAcklean, Hans Jenssen Dyre, Knut Knutsson Båt, Henrik Krummedike, Peder Jensen Dalpil, Ströms slott, Ströms säteri, Lilla Edet, Ström, Hjärtum, Rutger von Ascheberg, Inlands bruk, Historia
Powered by Qumana
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
4 svar på “Ströms säteri – Krummedike, Bildt, Ascheberg, Macklean och Bennet”
Kommentarer är stängda.