Råda säteri – ritat av en göteborgare och byggt av vinster från te och opium

Råda säteri, som ägs av Härryda kommun, uppmärksammas i en artikel i GP där man skriver att det ska bli mer publikt och utåtriktat. Den som driver verksamheten på Råda är Robert Säll som också driver Hällsnäs vid Landvettersjön och han vill visa upp mer av det som finns på säteriet:

Robert Sälls förhoppning är att de allra flesta människor ska ha en anledning att besöka Råda och verka i den historiska miljön.

En tanke som också spirar är att göra säteriet till ett slags centrum för hållbar utveckling.

Thomas Fransson från Landvetter har ihop med sin bror startat ett företag som försöker påverka produktionen av kaffe från Centralamerika till att blir mer rättvis och ekologisk. I kaffestugan vid Råda säteri står en nyinköpt rost och här i huset ska han informera och utbilda företag som i sin tur säljer kaffe. Tanken är att det till nästa sommar här ska öppna en gelateria med färskglass också.

En annan nyhet är en stor boksamling av västgötaböcker som författaren Dan Korn tillgängliggjort. En samling som ska uppskattas av många hoppas Robert Säll.

– Tanken är att vi ska ställa ut en del, men också att den intresserade ska kunna komma in här och sitta och bläddra i en bok från 1500-talet.

I en not till artikeln nämns att säteriets nuvarande byggande byggdes av Martin Törngren som var direktör i Ostindiska kompaniet. Där nämns också att säteribyggnaden ritades av den brittiske hovarkitekten William Chambers. Det som inte nämns är att William Chambers var från Göteborg och svåger till Martin Törngren vars fru som ogift hette Sara Chambers. De var bägge två barn till John Chambers d.ä. och syskon till John Chambers d.y. Ett fjärde syskon var Mary Chambers, gift med David Sandberg, adlad af Sandeberg och också direktör i Ostindiska kompaniet.

Båda bröderna Chambers var också superkargörer i Ostindiska, William Chambers bara en resa, men James Chambers under en rad resor och för en period också fast placerad i Kanton. James Chambers blev en rik man på sitt uppdrag för Ostindiska. Huvuddelen av en superkargörs förtjänster kom från egen handel och en del från procent på vinsterna under resan. En del av handeln var med opium från Batavia (nuv. Djakarta i Indonesien) och Indien till Kanton för vidare smuggling till Kina. Denna opiumhandel var mycket lönsam. Den viktigaste handelsvaran var dock te som köptes i Kanton och sedan såldes vidare från Göteborg till andra europeiska länder. Huvudmottagare av te var England (även för det mest av de te som såldes till andra länder som exempelvis Nederländerna) dit det smugglades med stor förtjänst.

Direktörerna hade lön och utdelning på sina aktier i de olika bolag som genom åren utgjorde det som kallas Ostindiska Kompaniet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Tim Gibran

    Och…inte minst. På Råda säteri ligger den bland växtnördar som jag välkända firman Gerbianska, med lökjuveler till försäljning på plats och på nätet. Jag fick just idag en liten låda med en (!) lök, eller knöl i från Gebianska på posten. Firman drivs av den eminente odlaren och växtreseguiden Gerben Tjeerdsma.

  • Tim Gibran

    Och dessutom, som kuriosa: Dan Korns syster lever med västkustens odlargigant nummer två. Gerbens kollega Peter Korn. Göteborgstrakten är centrum för svensk trädgårdsodling av sällsynheter, bl a beroende på att Botaniska i Göteborg ger Spin-off.