Trustorhärvan – Posener, Jisander, Lord Moyne

Trustoraffären inleddes sommaren 1997 då Jonathan Guinness, mer känd som lord Moyne, köpte aktiemajoriteten i det svenska investmentbolaget Trustor. Bolaget betalades med Trustors egen kassa vilket är olagligt. Totalt kan 770 Mkr ha försvunnit från Trustors konto. Men det råder delade meningar om detta, för när alla tillgångar var räknade – och utdelade till aktieägarna – så hade de flesta pengarna återfunnits och värdet av aktierna dubblats.

Det finns olika versioner av vad som hände under affären, en som Joachim Posener berättar och en som alla andra inblandade berättar. Poseners historia går i korthet ut på att han hade kontaktats av sin kusin Thomas Jisander och erbjudits ett jobb som konsult för att hjälpa till med förvärvet av Trustor AB. Han berättade att han inte hade varit med vid några av de avgörande tillfällena, att han inte hade haft möjlighet att skicka pengar från Trustor då endast VD och styrelse kunde göra detta – och han var varken VD eller styrelseledamot. Han pekar inte ut nån annan som skyldig och menar att han själv absolut inte gjort nåt brottsligt.

Den andra historien är den som främst berättats i rättegångar och media. Thomas Jisander, Poseners kusin, berättade att under våren 1997 släpptes Joachim Posener fri från ett sexårigt fängelsestraff i Danmark för den så kallade Thulhärvan för vilken han dömdes 1994 (en viss strafflindring där alltså). En tid innan hans frigivning hade Joachim Posener tagit kontakt med Thomas Jisander. Han berättade om sin idé om att köpa Trustor och att han skulle göra precis samma sak som under Thulhärvan, fast denna gång hade han enligt Thomas Jisander tagit kontakt med en advokat och stämt träff med honom och gått igenom vad som var olagligt i den förra härvan för att inte upprepa det igen. Peter Mattsson, en barndomsvän till Thomas Jisander hade flyttat till London. Där träffade han Jonathan Guinness (lord Moyne). Thomas Jisander hade kontakt med både Joachim Posener och Peter Mattsson. Dessa tre och Jonathan Guinness drog upp planerna för hur man skulle gå vidare med köpet av Trustor.

På vintern 1996-1997 tog Peter Mattsson och Thomas Jisander kontakt med olika aktiemäklare varvid Mattsson presenterade sig som personligt ombud för en av Englands rikaste män, Lord Moyne. Detta ledde så småningom till att Lord Moyne, Jonathan Guinness, köpte ut Trustors dåvarande huvudägare, Per-Olov Norberg. Norberg gav en så kallad respit så att betalningen av själva aktierna kunde ske 5 dagar efter att han fått aktierna. Detta är nyckeln till den kommande plundringen. Aktierna som Lord Moyne köpte var röststarka A-aktier, vilket innebar att Moyne köpte 17% av företaget men fick över 50% av rösterna och därmed kontroll över bolaget.

Team Moyne förflyttade sig till London och hyrde ett kontor där. Men betalningen av själva Trustor hadeännu inte slutförts. Moyne saknade kapitalet för att betala aktierna, cirka 220 miljoner. Det slutade med att Jonathan Guinness (Trustors ordförande) och Lindsay Smallbone (Trustors VD) transfererade pengar från företaget Trustor via Lord Moynes personliga konto till Per Olov Norbergs bankkonto. Enligt Thomas Jisander så ska Trustors tillsatta VD Lindsay Smallbone ha manipulerat och utelämnat uppgifter om vart finansieringen kom ifrån, vilket gör det svårt att bedöma vem som faktiskt begått brottet.

Gunnar Lindstedt som anat ovisshet och misstanke till köpet av Trustor, skrev en artikel i Svenska Dagbladet om situationen. Polis och åklagare slår till mot Trustors kontor och säkrar viss dokumentation. Härvan rullades gradvis upp i november 1997:

31 oktober: SvD avslöjar att lord Moynes medhjälpare, svensken Peter Mattsson och vd Lindsay Smallbone har ett tvivelaktigt förflutet. Dessutom synar den svenska polisen företagets affärer. Stockholms Fondbörs stoppar handeln med Trustoraktien och statsåklagare Bo Skarinder inleder en förundersökning.

2 november: SvD berättar att Trustors kassa fördes ut ur landet redan i somras. Dessutom beskrivs Peter Mattssons vilda liv i St Tropez där han bland annat köpte champagne för 200 000 franc om dagen.

3 november: Bo Skarinder berättar att de 600 miljonerna inte finns kvar på kontot i Barclays Bank.

5 november: SvD avslöjar att lord Moyne agerat som bulvan. Hjärnan bakom var den ökände ekobrottslingen Joachim Posener, tillsammans med Thomas Jisander och Peter Mattsson.

6 november: Minoritetsaktieägarna håller krismöte.

7 november: Lord Moyne och Lindsay Smallbone meddelar att de tänker lämna sina poster, samt att lord Moyne tänker sälja sina Trustoraktier. Ny vd blir Björn Björnsson. Peter Mattsson och Thomas Jisander anhålls.

8 november: Flera hundra miljoner har förts vidare från Trustors konto i London till banker i ett tiotal andra länder, avslöjar SvD. Dessa konton tillhör centralgestalterna i Trustoraffären, lord Moyne, Posener, Mattsson, Jisander och Smallbone.

10 november: Peter Mattsson och Thomas Jisander häktas misstänkta för medhjälp till grov trolöshet mot huvudman.

11 november: Trustors nya ledning får besked om att 135 miljoner kronor finns kvar på företagets konto i Barclays Bank.

12 november: Finansinspektion beslutar att granska Erik Penser Fondkommission och S-E-Banken för deras roller i Trustoraffären.

14 november: 417 miljoner kronor har återfunnits på ett Trustorkonto i en bank i Luxemburg. Men även en bank på Caymanöarna gör anspråk på pengarna.

17 november: Trustor och ITC Bank från Caymanöarna möts i en domstol i Luxemburg för att tvista om de 418 miljonerna på Trustors konto. Samma dag beslutar Stockholms tingsrätt om kvarstad på lord Moynes Trustoraktier, som ligger i depå hos Penser Fondkommission.

19 november: Lord Moyne erkänner att köpet av Trustor inte skedde för hans egna pengar.

20 november: Trustors förre vice vd Richard Djursén berättar i SvD att förre ägaren Per-Olov Norberg skulle få 80 miljoner kronor extra i ett hemligt sidoavtal. Ett annat sidoavtal reglerade försäljningen av Trustors bilkomponentföretag.

21 november: Minoritetsaktieägarna stämmer Trustor och begär företaget i likvidation.

Thomas Jisander och Peter Mattsson fick fem respektive tre år fängelse i tingsrätten år 2001, men friades i hovrätten ett år senare. 2004 åtalades Jisander på nytt och år 2009 dömdes Thomas Jisander till 1,5 års fängelse för att ha förskingrat runt 20 miljoner kronor som han förde över till stiftelser i Liechtenstein som han själv kontrollerade. När Jisander skulle ha inställt sig för att sitat va sitt fängelsestraff uteblev han och efterlystes internationellt. Han bodde enligt uppgifter då i Italien.

Joachim Posener föddes 1964 på Lidingö i Stockholms län, är utbildad jurist och dömd för ekobrott i Danmark. 1994 dömdes Posener till fängelse  för den så kallade Thulhärvan i vilken han svindlat 4 danska börsbolag på omkring en halv miljard kronor. Han kom ut 1997 och satte omedelbart igång med att arbeta med Trustorköpet. Enligt polisen fick Posener med sig runt 46 miljoner kronor ur Trustors kassa år 1997 när han försvann, något som Posener själv förnekat. Enligt egen utsago hade Posener erhållit omkring 10 miljoner kronor.

Fram till juni 2007, då flera av de misstänkta brotten preskriberades, var Posener internationellt efterlyst och häktad i sin frånvaro misstänkt för medhjälp till grov förskingring. En misstanke om grov oredlighet mot borgenär kvarstod dock fram till den december 2009 då denna avskrevs. En skatteskuld på 20 miljoner kvarstod dock. Han höll sig dock gömd hela tiden han var efterlyst, bland annat med hjälp av falska namn som Joe Falk, Ralph Falk, Joe Rolfsson och Allan Rolfsson.

Jonathan Guiness, lord Moyne, åtalades i tingsrätten år 2001 för sin medverkan i Trustoraffären men frikändes. Enligt åklagaren var Moyne bara en frontfigur och dörröppnare för de verkliga gärningsmännen.

Lindsay Smallbone sattes in som vd i Trustor efter att bolaget köpts för sina egna pengar i maj 1997. Han åtalades aldrig år 2001 men ska nu höras i domstol om miljonutbetalningar till Thomas Jisanders konto i Liechtenstein.

Peter Mattsson dömdes som redan nämnts till tre års fängelse i juni 2001 för sin medverkan i Trustorskandalen. Hovrätten frikände honom dock precis som skedde med Jisander. Hösten 2004 krävde Mattson 12 miljoner i ersättning av staten. 10 av dem skulle gälla förlorad arbetsinkomst, något han aldrig lyckats styrka att han haft. Han fick 250 000 kronor i januari 2005.

Ytterligare en av de som tycks ha berikat sig genom underliga affärer i Trustor är Richard Djursén som var vice vd. Han dömdes i tingsrätten år 2003 att återbetala 2,4 miljoner kronor till nya Trustor. Rikard Djursén är dock friad från misstankar om brott. Nyligen förlikades parterna. Djursén slipper betala 2,4 miljoner kronor till Trustor, samtidigt som han drar tillbaka sitt krav på Trustor på 10 miljoner kronor. Idag driver han möbelföretaget Folkhemmet och har en föraktfull syn på sina medmänniskor.

Trustor AB ägs idag av Jarl von Kantzow (1938-).

Läs mer: AB1, 2, 3, 4, SR1, 2,  E24_1, 2, 3, SVT1, 2, 3, NM, Hankins, DM1, 2, EBM, DPS, SVD1, BT, Kjellberg, Journalisten, AV,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Trustor, Trustorhärvan, Trustoraffären, Joachim Posener, Thomas Jisander, Peter Mattsson, Jonathan Guinness, Lord Moyne, Per-Olov Norberg, Thulhärvan, Bo Skarinder, Richard Djursén, Jarl Von Kantzow, Fifflare, Ekonomi, Brott, Samhälle

Tags: Trustor, Trustorhärvan, Trustoraffären, Joachim Posener, Thomas Jisander, Peter Mattsson, Jonathan Guinness, Lord Moyne, Per-Olov Norberg, Thulhärvan, Bo Skarinder, Richard Djursén, Jarl Von Kantzow, Fifflare, Ekonomi, Brott, Samhälle

Powered by Qumana