Finns det inga jobb så kan man inte heller få tag på nåt jobb. Det är liksom grundproblematiken på den svenska arbetsmarknaden. Det finns för lite jobb. En sådan situation drabbar nyanlända och ungdomar värre än andra. I ett sånt läge spelar det liksom ingen roll hur man organiserar, hur man vrider och vänder, hur rekrytering ser ut eller nåt annat. Man kan inte lösa bristen på jobb genom omorganiseringar av rekrytering till jobb som inte finns. Det finns ju liksom en anledning till att unga svenskar söker sig till Oslo, London, Köpenhamn och andra städer i andra länder för att få jobb. En av de orsakerna (men förstås inte den enda) är att det inte finns några arbeten att få i Sverige.
I viss branscher klagar företag på att de inte får tag på folk. Exempelvis klagar programvaruföretag ofta. Mend et där är bara trams. Det finns gott om programmerare utan jobb. De snackar helt enkelt skit. De vill inte anställa folk över 45 och inte heller folk utan erfarenhet. Tror sjutton att de inte får tag på folk då. Bär man sig korkat och dumt åt som företagen gör så blir det svårt.
Ett annat företag som klagade på att man inte kan får tag på folk var Balfour Beatty Rail som misslyckades med att sköta underhållet på järnvägarna i västra Sverige. Jag såg företagsrepresentanter gnälla och klaga i TV. Men sanningen var att de överhuvudtaget inte försökte få tag på folk. De sökte inget folk. De hade inga lediga platser när man kolade på deras hemsidor och på olika bemannings- och arbetsförmedlingsföretag. De stor alltså och blåljög helt enkelt. Så tor jag ofta det är när företag hävdar att de inte kan få tag på folk.
Och då kommer vi in på problematiken md bemanningsföretag oh privata arbetsförmedlingar, tillfälliga jobb oh osäkra jobb. Hela detta system har lett till att företagen getts möjlighet att alltid hålla minsta möjliga arbetsstyrka. Det missgynnar de fasta anställda arbetarna som får slita hårdare och blir sjuka och utslitna, det missgynnar de tillfälligt anställda som inte vet om de har jobb eller inte nästa vecka. Det leder till ökad arbetslöshet när storföretagen inte längre måste behålla en viss överanställning för att klara uppgångar i produktionen. Med bemanningsföretag och tillfällig anställningar har så vitt jag kan förstå arbetslösheten alltså ökat.
Hels systemet med privata arbetsförmedlingar och bemanningsföretag innebär också fler led som varje presumtiv nyanställd ska gå igenom. Bemanningsföretag, presentation av den som vill ha jobbet för det aktuella företaget, eventuell träff med det aktuella företaget. Ibland handlar det dessutom om flera led med bemanningsföretag. Ett sånt system missgynnar de som inte har kontakter och de som inte är bra på det svenska språket. Dvs folk från arbetarklassen, ungdomar och invandrare.
En återgång till tidigare situation med en gemensamt ägd och kontrollerad arbetsförmedling, med förbud mot tillfälliga anställningar och bemanningsföretag vore det enda rimliga. För att öka antalet arbetstillfällen så måste också övertidsuttagen minskas rejält. En arbetstidsförkortning är också något som måste diskuteras.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Arbete, Bemanningsföretag, Personalbrist, Tillfälliga anställningar, Arbetsförmedling, Arbetstid, Övertid, Arbetsmarknad, Arbetslöshet, Invandring, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Pratade med en företagare som hade anställt flera konsulter. Han sa att det är stora kostnader för att anställa och därför har vi höga krav. Där bl a fick även en dansk plats i det svenska företaget. En företagare skall ha en person som är självgående och har en utbildning och erfarenhet kring det jobb han söker + språk och ”västerländsk kulturella koder”. Har företagaren dessa kriterier för anställning kan man tänka sig att det inte blir någon från arabländerna som får jobbet. Vi kan inte bortse – vi måste bara inse att det finns – otroligt stora krav från svenska företag.
Det är i allmänhet helt orimliga krav som inte alls behöver acceptera. Som bara blir möjliga genom att en person ska filtreras genom en rad instanser. Företagen skulle lätt kunna få tag på folk, utbilda internt osv. Om de bara släppte på sina extrema vinstkrav.
Det kostar mycket att anställa därför att systemet är så krångligt och dyrt. Det ska ge många och stora vinster i flera led. Till en rad rekryterings- bemannings- och konsultföretag. Idiotiskt.
Det är klart att ett företag måste ha stora krav på anställda, hur ska det annars gå i konkurrensen. Artikeln om utanförskapet i arbetslivet är löjlig. När den dagen stundar då det behövs arbetskraft i Sverige, då tar man den från reserven. Och att arbetslösheten är större bland i Sverige bosatta utlänningar är ju helt logiskt. De kan sämre svenska, många kan inte alls, och språket måste man kunna behärska för att undvika missförstånd i arbetet eller annars kan följderna bli t.om. katastrofala. Det finns alltid alternativ när man ska anställa, svensk eller utlänning? Om kvalifikationerna är lika bör ju det att man är svensk väga mer i vågskålen enbart därför att kunskaperna i svenska är mycket bättre. Under väntan på bättre tider inom arbetsmarknaden kan man ju prova lyckan i något annat land, svensk eller utlänning