Boliden – Sveriges stora guldproducent

Del 7 av 9 i serien Gruvindustrin idag

Gruvbolaget Boliden har i långa tider varit Sverige största producent av guld, koppar, bly, silver och zink  Så länge man bröt gruvan i själva Boliden var man också världens största producent av arsenik. Bägge sakerna är biprodukter från företagets koppargruvor. I dessa får man oftast också bly, zink och silver som biprodukter. När det gäller guld så återvinner man dessutom mycket från skort av olika slag och Boliden har för det ändamålet precis byggt en ny anläggning i Rönnskärsverken utanför Skellefteå. Vid anläggningen återvinns också silver och koppar.

Förutom smältverket i Rönnskär så äger Boliden ytterligare ett gäng smältverk, Bergsöe i Landskrona som återvinner bly från bilbatterier, zinksmältvekren i Odda i Norge och Kokkola i Finland, Harjavalta/Björneborg i Finland där koppar, silver och guld produceras. Svavelsyra och svaveldioxid är viktiga biprodukter vid alla smältverken. Vid Odda produceras även aluminiumflorid som används vid aluminiumtillverkning och anhydritgips som används i byggindustrin. Andra produkter som utvinns vid Rönnskärsverken är bl.a. selen, koppartellurid som är råvara för tellurtillverkning. Vid såväl Rönnskärsverken och i Björneborg framställs nickelsulfat som säljs för vidare förädling.

Malmen bryts i flera gruvor inom Sverige och i en gruva på Irland, Tara. Tara är Europas största och världen nionde största zinkgruva. Den största gruvan är dock koppargruvan Aitik i Norrbotten, medan Garpenberg är den äldsta. Garpenberg har brutits sen 1200-talet och producerar malm som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver. Boliden köpte Garpenbergs gruva år 1957. Aitik är också Sverige största guldproducerande gruva. I Skelleftefältet bryts malm i underjordsgruvorna Renström och Kristineberg samt dagbrotten Maurliden och Maurliden Östra. Även i dessa gruvor bryts en komplexmalm av liknande typ som i Garpenberg. En ny guldgruva ska dessutom öppnas i Kankberg.

År 1915-1920 förvärvade Centralgruppens Emissionsbolag, ett antal gruvor och innehav i andra gruvföretag, men sålde en del av sina tillgångar och joint-ventures efter att ha gått med betydande förlust i flera år. Malmen vid Boliden hittades 1924. Centralgruppen var ett av den tidens spekulativa riskkapitalbolag.

I maj 1925 övertogs företaget av den bank som ursprungligen finansierat rörelsen. Banken bildade sedan två gruvföretag, Västerbottens Gruvaktiebolag och Skellefteå Gruvaktiebolag. Finansmannen Ivar Kreuger engagerade sig och blev efter ett antal transaktioner ägare till 90 procent av aktierna. Under några dramatiska år satte han sin prägel på företagen.  I februari 1931 slogs de två företagen ihop och blev Boliden.

Våren 1926 bröts den första Bolidenmalmen som utvecklades till Bolidengruvan, vilken under några decennier var Europas största och rikaste guldgruva. Fyndigheten innehöll även koppar och stora kvantiteter silver. I anslutning till gruvan växte samhället Boliden snabbt upp.

Den ledande kraften bakom Bolidenbolagets uppbyggnad var Oscar Falkman (1877-1961). Han hade varit drivande i den prospekteringsverksamhet som inleddes på 1910-talet och som påskyndades på grund av metallbristen i spåren av första världskriget. Falkman var vd i Boliden fram till 1941.  Boliden AB ingick i Ivar Kreugers affärsimperium fram till 1932.

För att bearbeta Bolidenmalmen byggdes smältverket i Rönnskär. 1930 påbörjade smältverket sin verksamhet.
1943 togs världens längsta linbana i drift mellan Bolidens gruva i Kristineberg och Boliden. Linbanan var 96 kilometer lång och var i drift i 44 år. 1968 startade driften vid Aitikgruvan utanför Gällivare.

Under 1970-talets första år växte företaget genom ett joint-venture med det tyska bolaget Preussag, Boliden-Bergsöe AB, vilket sedan blev ett helägt dotterföretag.

I mitten av 1980-talet  inleddes det som senare kom att utvecklas till en allvarlig miljöskandal i Chile. Boliden exporterade sammanlagt 20 000 ton våtverksslam från Rönnskärsverken till det chilenska företaget Promel i Arica, Chile för bearbetning. Boliden betalade Promel för bearbetningen som aldrig skedde. Istället lagrades slammet i utkanterna av staden Arica på en plats som under 1990-talet på initiativ av de sociala myndigheterna gjordes om till bostadsområde för mindre bemedlade chilenare. Dessa var ovetande om avfallet, vilket fick till följd att många skadades av bly, kvicksilver och arsenik. Under hösten 2009 meddelade chilenska staten att de cirka 7 000 boende i området kommer att evakueras. Avfallet exporterades innan Baselkonventionen förbjöd export av miljöfarligt avfall.

I slutet av 1987 köpte Trelleborgskoncernen Boliden. Innan dess kontrollerades bolaget av AB Custos och innan 1972 av AB Custos/Skandinaviska Bankens ägargrupp. 1987 förvärvade Boliden också det spanska företaget Apirsa S.L. som bedrev utvinning av zink vid dagbrottet Aznacóllar, 45 km väster om Sevilla. 1996 startade Trelleborg en större omstrukturering av koncernen. Det nya bolaget, Boliden Limited, bildades i Toronto. Falconbride Nickel, ett stort kandensiskt gruvföretag, ägdes vid denna tid till 50% av Trelleborg och till 50% av Noranda.  1998 öpte Boliden Limited det kanadensiska bolaget Westmin. Köpet betydde att Boliden bland annat tog över komplexmalmgruvan Myra Falls i Kanada och kopparprojekt i Chile.

Den 25 april 1998 brast dammen vid Apirsas gruva Los Frailes som då ägdes av Bolidens dotterbolag Boliden Apirsa S.L. Fyra och en halv miljon kubikmeter anrikningssand rann ut i den närbelägna floden Rio Agrio. Omfattande utredningar påvisade felaktigheter både i dammens ursprungliga konstruktion och i efterföljande konstruktionsprojekt. Företaget påbörjade omedelbart ett omfattande återställningsarbete. Efter dammolyckan inleddes ett brottmålsförfarande mot Apirsa och dess ställföreträdare. År 2000 lade brottmålsdomaren ned åtalet. Beslutet överklagades men fastställdes slutligt 2001. I brottsmålsprocessen slogs fast att olyckan orsakades av design- och konstruktionsfel på dammen, inte av Apirsas verksamhet vid gruvan. Det pågår fortfarande civila processer i fallet men Bolidens ledning bedömer att man inte kommer att behöva betala nånting.

1999 noterades Bolidens aktier på Stockholmsbörsen och 2001 flyttades Bolidens huvudkontor tillbaka till Sverige.
I slutet av 2003 köpte Bolidens smältverk och en gruva av den finländska stålkoncernen Outokumpu. Smältverken Kokkola och Harjavalta/Björneborg samt Odda i Norge blev en del av Boliden. I köpet ingick också zinkgruvan Tara på Irland. Gruvan Myra Falls och samtliga aktier i North Atlantic Natural Resources avyttrades 2004. Gruvintressena i Chile såldes år 2001 till Falconbridge. Trelleborg hade då redan sålt sin andel i Falconbridge. Falconbridge köptes 2005 upp helt av huvudägaren Noranda som då bytte nan till Falconbridge.

Boliden ägs idag av en stor mängd aktieägare och ingen kan sägas ha kontroll över företaget. Riskkapitalbolaget Blackrock är störst med 4,9% och i övrigt är det en mängd fonder och försäkringsbolag. I styrelsen sitter Ander Ullberg som också sitter i styrelsen för riskkapitalbolaget Valedo Partners liksom i styrelserna för BE Group, Eneqvistbolagen, Studsvik, Atlas Copco (Wallenberg), Beijer Alma (Wall), Sapa Holding (Hagen), och Åkers. Vidare är Marie Berglund, Staffan Bohman, Lennart Evrell (Nordea), Michael G:son Löw, Ulla Litzén, Leif Rönnbäck, Matti Sundberg och representanter för de anställda med i styrelsen.

Blackrock är världens största kapitalförvaltningsbolag med nästan 11 000 anställda. Stora ägare är i bolaget är PNC (27,1%) och Barclays (19,7%).

Läs mer: NyTeknik1, 2AV, RT, E24_1,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Gruvboom i NorrbottenLundin Mining – Sveriges tredje största gruvbolag >>
Advertisements