Under Spitalfields Market i östra London finns en stor massgrav med många tusen döda människor, 10 000 döda kroppar har hittats på platsen. Totalt kan det ha funnits 18 00 begravda i massgraven på platsen:
Some 10,500 medieval skeletons were found at Spitalfields market, the site of the Augustinian priory and hospital of St Mary Spital, and the remains suggest there may have been as many as 18,000. The excavation between 1991 and 2007 by the Museum of London Archaeology (Mola) was the largest ever archaeological investigation in the capital. It was a member of that team, osteologist Don Walker, who discovered the link with a volcano. The findings will be revealed in Mola’s report, to be published on Monday.
Dödsorsaken har visat sig vara svält på grund av missväxt. Anledningen till missväxten var ett vulkanutbrott år 1258 som sänkte jordens medeltemperatur med 4 grader. Det gjorde att det blev så kallt i England att skörden slog fel. Sannolikt var vulkanutbrottet det största som någonsin inträffat på jorden:
Scientific evidence – including radiocarbon dating of the bones and geological data from across the globe – shows for the first time that mass fatalities in the 13th century were caused by one of the largest volcanic eruptions of the past 10,000 years.
Such was the size of the eruption that its sulphurous gases would have released a stratospheric aerosol veil or dry fog that blocked out sunlight, altered atmospheric circulation patterns and cooled the Earth’s surface. It caused crops to wither, bringing famine, pestilence and death.
Mass deaths required capacious burial pits, as recorded in contemporary accounts. In 1258, a monk reported: ”The north wind prevailed for several months… scarcely a small rare flower or shooting germ appeared, whence the hope of harvest was uncertain… Innumerable multitudes of poor people died, and their bodies were found lying all about swollen from want… Nor did those who had homes dare to harbour the sick and dying, for fear of infection… The pestilence was immense – insufferable; it attacked the poor particularly. In London alone 15,000 of the poor perished; in England and elsewhere thousands died.”
Vulkanutbrottet bör ha varit ungefär 8 gånger kraftigare än Krakataus utbrott 1883. Det utbrottet sänkte medeltemperaturen i världen med 1,2 grader. Ett annat vulkanutbrott i historisk tid som vållade stora problem i Storbritannien var utbrottet i den isländska vulkanen Laki år 1783:
Den 8 juni 1783 öppnades en spricka med 130 vulkankratrar genom freatiska utbrott på grund av grundvatten som blandades med stigande basaltmagma. Efter några dagar blev utbrotten mindre explosiva, med stromboliska och hawaiianska utbrott och stora lavaflöden. Ett åtta månader långt svavelaerosol resulterade i årtusendets största klimatiska och sociala förändringar.[1]
Händelsen kallas Skaftáreldar och Síðueldur. Den resulterade i omkring 14 km³ basaltlava, 0,91 km³ pyroklastiskt material[2] och lavafontänerna uppskattas ha nått 800-1 400 meter. I Storbritannien blev sommaren 1783 känd som ”sandsommaren” på grund av allt nedfall från vulkanen. En uppskattning är att 23 000 britter dog till följd av förgiftning i samband med nedfallet[3] Den aerosol som skapades av utbrottet orsakade en nedkylning av norra halvklotet.
Utbrottet fortsatte till 7 februari 1784, men den största delen lava producerades under de första fem månaderna. Grímsvötnvulkanan, som Lakisprickan kommer ur, hade utbrott samtidigt men det pågick till 1785. Utsläppet av gaser, med bland annat omkring 8 miljoner ton fluor och omkring 120 miljoner ton svaveldioxid, blev i Europa känt som Lakidimman.
Lakidimman tog många offer med sig och de som blivit smittade av den giftiga dimman fick plågsamma smärtor i kroppen. Kroppen började svullna upp och likaså tandköttet. När man begravde kropparna,la man dem oftast 3-4-10 st i samma grop. På sommaren när solen gick upp och ner var den blodröd, folket sa att det var som om den hade doppats i döda. Efter sommaren 1783 började extrema väder komma. Folket trodde att det var på grund av lakidimman som det blev så. Det började bli mycket molnigt och ett oväder med hagel, nästan stora som en näve, föll från himlen. Enorma blixtar som man aldrig hade sett förut trädde fram på himlen. Efter hösten 1783 blev det kallt. Kallare än vanligt, vintern blev ett hårt slag och folk dog allt mer.
Vulkanutbrott är uppenbarligen inga saker att leka med. Vi minns alla problemen för flyget i Europa under Eyjafjallajökulls utbrott år 2010.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Arkeologi, Vulkanutbrott, Dödsfall, Medeltiden, London, Spitalfields Market, Laki, Krakatau, Eyjafjallajökull, Storbritannien, London, England, Natur, Historia, Samhälle
