Om det finns varg i ett område påverkar det inte fårskötseln. Däremot påverkar det älgjakten. Det visar en studie utförd av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet.
Studien ger inget stöd för att färre personer väljer att bedriva fårskötsel i kommuner med varg. Inte heller har författarna kunnat visa på någon skillnad i prisutvecklingen för skogsfastigheter i varg- respektive icke-vargområden. Studien visar dock att antalet sålda jaktkort har minskat i kommuner med vargförekomst under den senaste sjuårsperioden. Likaså har avskjutningen av älg minskat i dessa områden sedan 1998. De aktuella tidsperioderna som författarna studerat varierar mellan 7 och 17 år.
Vargens återkomst till Sverige har orsakat en intensiv debatt om faktiska och tänkbara effekter på till exempel älgjakt, fårskötsel och skogsbruk. Syftet med studien är att undersöka sådana effekter på kommunnivå, där kommunerna har delats in i varg- respektive icke-vargområden. Studien har genomförts av Göran Ericsson, professor vid SLU, Camilla Sandström, forskare vid Umeå universitet och Emma Kvastegård, student vid SLU:s masterprogram skötsel av fisk- och viltpopulationer. Studien baseras på data från SLU:s inventering av vargrevir, samt uppgifter om antal fårföretag, antal lösta jaktkort, älgavskjutning samt pris på skogsmarksfastigheter i kommuner med respektive utan varg.
Flest vargar i socioekonomiskt utsatta områden
Många av de områden där vargen har etablerat sig är socioekonomiskt utsatta, vilket innebär att de kännetecknas av hög utflyttningsgrad, låg medelinkomst, låg utbildningsnivå och hög arbetslöshet. Eftersom socioekonomiska faktorer påverkar människors välbefinnande, men även känsla av utsatthet, så antar författarna att detta kan påverka intensiteten i vargdebatten.
Studien är av pilotkaraktär och behöver följas upp av fler studier, både kvantitativa och kvalitativa.
Svensson/SLU
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Attityder till varg, Fårskötsel, SLU, Umeå universitet, Varg, Vargattityder, Vargdebatt, Varglän, Vargrevir, Älgjakt, Jakt, Natur, Jordbruk
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
På meta nivå kan det stämma – men för den enskilde fårägaren kan en vargattack orsaka stora förluster. Riktad skyddsjakt borde tillåtas – men inte allmän storjakt som centerpartiet har drivit igenom.
Jag är helt överens med dig. Självklart kan det vara mycket kostsamt för en enskild fårägare. Vid en viss storlek på vargstammen bör också licensjakt vara tillåten.
Det är väl den stora knäck-frågan. Alltså, hur många vargar ska vi ha?
Som allt har uratat sig nu, eftersom stammen växer och inga politiska beslut är tagna så kommer det att råda stora konfilkter i många år till… tyvärr.
Det kommer inte att bli mindre jäst i degen om EU blandar sig i mer.
Jag tycker Sverige kan ha lika många vargar som Grekland. Dvs ungefär 2 000. Vilket ju är lite färre än antalet björnar. Men det förutsätter en förändrad rennäringspolitik och att vargar tillåts i renbeteslandet.
Tror inte man ska mäta med andra länder.Vi kan inte bli greker, rumäner eller annat för mycket kulturella skillander. I grekland och rumänien har de t.ex. fåraherdar och boskapsskötsel är mest för självhushållet (i framförallt rumänien går småpojkar som fåraherdar, i sverige går vi i skolan). Vi kommer aldrig att hå råd med betalda fåraherdar. Och ingen vill köpa kött/päls/ull till mycket högre priser än vad som är i dag.
Problemet med renbetesland är ju att vi har en ursprungsbefolkning att ta hänsyn till. Hur ska man lösa det? Ska vi inskränka på den samiska kulturen bara för att vi ska ha en stor vargstam? Tror inte samerna håller med dig där. Vet ej heller vad alla möjliga EU/FN-direktiv säger där.
Klyftan/motsättningarna mellan landsbygden och staden kommer att bli ännu större än vad den är idag. Den s.k. ”socioekonomiska effekten” är nog den som kommer att krypa upp i agendorna ju närmare valet vi kommer. (Tilläggas bör att jag inte har läst rapporten. Får nog göra det någon kväll). Rapporten visar väl också att de som lever med vargen inte vill ha den. Så om vi får 2000 vargar så kommer det att få mycket kraftiga reaktioner. Man kommer helt enkelt inte att kunna förankra detta utan måste i sådant fall köra över de som lever med problemet.
Att inte fårskötseln har minskat beror nog på att de som håller på med det inte har något annat val. Däremot kommer vi nog att få se en minskning när nästa generation som ska ta över får/boskapsfarmarna. Är de beredda att göra det extra arbetet?
(Långt blev det… sorry nu är kafferasten slut)
Det finns inga enkla lösningar på denna fråga. Nöjer mig med att konstatera det. Men en liten kommentar om samerna. Endast ett par tusen samer lever på rennäring (av totalt kanske 40 000 samer i Sverige). Det största samepartiet är mot den lagstiftning som finns idag. Ska vi ta hänsyn till samerna så ska rennäringslagstiftningen göras om ändå. Läs:
http://blog.zaramis.se/2013/05/19/sametingsval-idag-storst-blir-parti-som-ar-mot-nuvarande-renlagstiftning/
http://blog.zaramis.se/2013/02/26/battre-med-varg-an-olonsam-och-subventionerad-rennaring/