Boknytt
När lojaliteten prövas
Anders Carlberg
Hjalmarson & Högberg
Sansat om Israel
Det behövs eftertänksamma lyssnande röster i den infekterade svart-vita Israel-Palestinakonflikten. Just en sådan röst utgör Anders Carlberg, som i tio år var ordförande för judiska församlingen i Göteborg, med sin lilla bok ”När lojaliteten prövas – Om Israel och svensk-judisk identitet”.
Han är lojal mot Israel som judisk och demokratisk stat, men kritiserar de religiösa, högernationalistiska, auktoritära och expansionistiska strömningarna i landet. Och speciellt den fanatiska bosättarrörelsen, som gör allt för att omintetgöra den nödvändiga binationella tvåstatslösningen.
Han ser två sidor av sionismen; Den goda nationella befrielsesionismen, som ger judarna en egen nation efter all förföljelse. Och den onda koloniala territoriella ofta rasistiska ”sionismen” som helst vill att palestinierna emigrerar från Västbanken och Gaza. Lämnar Bibelns land till enbart judarna.
Där håller jag med honom, jag är för en stat för judarna som folk, sida vid sida med en stat för palestinierna som folk. Men man bör skilja på judendom som religion, och sionism som nationalism för en folkgrupp. All erfarenhet visar att det är livsfarligt att blanda tro och etnicitet.
Anders Carlberg pratar exempelvis om ”det svenska” kontra ”det judiska”. Det är att prata äpplen och päron. Anders Carlberg är en svensk som råkar ha en judisk tro. Det finns ingen motsättning mellan att tillhöra det svenska folket och att utöva den judiska religionen.
Hans Norebrink
Läs också Anders Svenssons recension av samma bok.
Läs mer: SR, GP, Minsta bröder, Blomberg, Dagen, Hedengrens,
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om När lojaliteten prövas, Anders Carlberg, Israel, Sionism, Palestina, Jude, Svensk, Judendom, Rasism, Kultur, Böcker, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
”Den goda nationella befrielsesionismen” är något som aldrig funnits. Istället var det en rasistisk rörelse som massakrerade och stal mark, allt baserat på etniska grunder och inspirerat av dåtidens mest rasistiska rörelser, inklusive nazismen. Det finns absolut ingen skillnad på dagens kampanjer för att tvinga palestinier att lämna sina hem på västbanken och Gaza och på de tidigare attackerna mot palestinier som levde i det som idag är Israel. Det var en ond, kolonial och rasistisk sionism det också.
Det här är ett klassiskt exempel på människor som försöker urskulda sina egna rasistiska ställningstaganden genom att hänvisa till att andra är värre.
Jag är överens med din kritik av Hans skrivningar. Sionismen har i grunden alltid varit samma sak. Anders Carlbergs kritik av Israel är dock oerhört betydelsefull i den judiska minoriteten i Sverige. Det kan skapa en åsiktsmässig förändring bland svenska judar.
Hans svarar så här:
Jag menar att BÅDA sidorna fanns med från början, men att den onda sidan nu i stort sett tagit över. NU har vi en kolonial erövrarstat som smygande och gradvis ockuperar palestinsk mark, och med detta lyckas övertyga en del folk om att de ändå på något sätt vill acceptera en tvåstatslösning.
DÅ, förr, måste man göra en skillnad mellan imperialistiska koloniala västerländska stormakter, och en nationell rörelse bland en folkmordsdrabbad folkspillra. Som var fångad i västerlädska överlägsenhetskänslor gentemot araberna. Men som ville skapa ett nationellt hem och en tillflyktsort för judarna, en i sig bra tanke. Tyvärr fanns ju redan ett folk på plats, vilket man inte tagit hänsyn till.
Eftersom jag är för tanken på en judisk-israelisk stat i nationell bemärkelse, inte religiös (för det judiska folket, inte den judiska religionen), speciellt när nu den judiska staten nu existerar, är det en oroande utveckling som sker nu.
Som Ingmar Karlsson skriver i ”Bruden är vacker men har redan en man”, som jag recenserat och vars synpunkter jag instämmer i, så hotar Israels expansionism hela projektet med en judisk-nationell stat. Israel gräver sin egen grav med sin ockupation av Västbanken.
Enda lösningen som på sikt kan garantera det judisk-nationella Israels överlevnad är en tvåstatslösning, en integration av Israel i det arabiska Mellanöstern politiskt och ekonomiskt, samt en integration mellan judar och icke-judar i Israel. Tyvärr är utsikterna för det små.
Hans Norebrink