Selimovic skriver bra om antirasism och rasism

Idag har DN publicerat en debattartikel av Jasenko Selimovic om rasism och antirasism som är rätt bra. Den går på samma tema som ett tidigare inlägg jag skrivit, Det finns inte bara en antirasism. Selimovic skriver bland annat att folk kallas rasister lite till höger och vänster och hur som helst:

Vanligast och kanske oskyldigast är att brännmärka sina motståndare genom att kalla dem för rasister. Ibland blir det tragikomiskt. Författaren Johanna Langhorst påstod till exempel att Fredrik Reinfeldt har en underton som är ”rasistisk”, för att bara någon månad senare själv anklagas för att ägna sig åt ”vit välvillig rasism” av skribenten Lidija Praizovic.

Som sådant är detta beteende relativt oförargligt som Selimovic skriver. Det kan fungera som en del av debatten. Men gör som jag ser det debatten svårare och onödigt förvirrad. Värre är annat missburk. Det är inte rasistiskt att vara kritisk mot arbetskraftsinvandring så som den ser ut i dagens Sverige. Det är inte rasistiskt att vara kritisk mot islam, det är inte rasistiskt att ta avstånd från fundamentalism. Om det är rasistiskt beror på hur kritiken formuleras. Selimovic avslutar sin debattartikel så här:

Det innebär naturligtvis inte att vi måste ha samma åsikt om hur den antirasistiska kampen ska föras. Jag har debatterat med dem som har påstått att Sverige är genomsyrat av rasism. Jag anser detta påstående vara ett misstag. Eftersom jag vet att på samma sätt som invandrarna är trötta på att kollektiviseras, kallas kriminella eller liknande invektiv, så är även svenskar trötta på att kollektivt kallas rasister. Jag är medveten om att det finns de som vill upprätta stridslinjen i den antirasistiska kampen mellan goda, diskriminerade invandrare och rasistiska svenskar. Jag tror att det alienerar en hel del människor och skapar ännu större stöd för SD. Jag vill upprätta stridslinjen mellan de goda krafterna (svenskar och invandrare), och de rasistiska, diskriminerande (också svenskar och invandrare). Men dessa olika synsätt berikar kampen mot rasism. Både jag och andra kommer fortsätta kämpa mot främlingsfientlighet, på det sätt var och en anser vara bäst. Men jag tycker inte att någon av oss behöver tolerera den cyniska användningen och det medvetna missbruket av den antirasistiska kampen.

Det där med att kollektiviseras håller jag inte med om. Det kanske inte alltid är så kul att i debatten hamna i en definierad grupp, att kollektiviseras. Men. För att samhället ska kunna diskuteras och fungera krävs det en viss indelning i kollektiv och grupper. Både i teorin och verkligheten. Men sådant ska inte heller avhålla os från att se enskilda människor, individen. Vettiga åtgärder för att råda bot på problem i samhället är i mycket stor utsträckning kollektiva åtgärder och lösningar. Individuella lösningar räcker helt enkelt inte alltid.

När det gäller antirasism är jag helt överens med Selimovic. Det finns olika sätt att definiera problemen och många olika sätt att bekämpa problemen. Jag anser inte heller att klyftan går mellan invandrare och infödda svenskar, utan mellan rasister och antirasister. Ingen är rasist bara för att den är född i Sverige av föräldrar födda i Sverige.

Sverige är världens minst rasistiska land. Det visar undersökning efter undersökning. Att då påstå att Sverige genomsyras av rasism som en del antirasister gör är att sprida falska information. Falsk information leder till felaktiga åtgärder och sannolikt till ett större stöd för rasistiska partier som Sverigedemokraterna.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Jasenko Selimovic, Brännmärkning, Arbetskraftsinvandring, Antirasism, Rasism, Samhälle, Politik