Våld mot politiker ovanligt

Lisa Wallin

Lisa Wallin. Foto: Liselotte van der Meijs

Däremot är politiker ofta utsatta för hot och trakasserier i sociala medier. En av fem politiker utsattes under 2012 för brott eller liknande incidenter i samband med sitt förtroendeuppdrag. Det vanligaste är hot eller påhopp i sociala medier. Det visar den andra kartläggningen av politikers utsatthet som Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerar idag.

– I årets kartläggning har vi bättre lyckats fånga upp det som sker via sociala medier, och det är tydligt att det är en arena där politiker blir utsatta för hot och trakasserier. Av dem som utsattes under 2012, uppger 41 procent att det skedde via sociala medier, säger Lisa Wallin, utredare på Brå.

Hot och trakasserier vanligt, våld ovanligt

Sammanlagt 19 procent av samtliga förtroendevalda utsattes för hot eller trakasserier på grund av sitt förtroendeuppdrag under 2012. Förhållandevis få förtroendevalda utsattes för våld, skadegörelse eller stöld (2,7 procent). Särskilt ovanligt var fysiskt våld mot person.

Aktiva politiker mer utsatta – särskilt kvinnor

En av tre politiker som innehar en ordförandepost och hälften av heltidspolitikerna utsattes under 2012. Kvinnor med ordförandeposter är mer utsatta än män i samma position (37 respektive 28 procent). Även bland heltidspolitiker är kvinnor mer utsatta än män (59 respektive 45 procent).

Kvinnor och män väljer att inte polisanmäla av skilda anledningar

Endast 17 procent av incidenterna polisanmäldes. Det främsta skälet till att kvinnor inte polis­anmälde händelsen var att utsatthet upplevdes ingå i förtroendeuppdraget (27 procent, jämfört med 19 procent bland män). Bland männen var det främsta skälet att de inte trodde att en anmälan skulle leda till något (28 procent, jämfört med 24 procent bland kvinnor). Fyra av tio incidenter rapporterades till annan än polisen, t.ex. en säkerhetsansvarig. Det var dock mer än varannan förtroendevald (54 procent) som varken polisanmälde eller rapporterade händelsen.

– Allt behöver inte polisanmälas men det ska rapporteras i någon form, säger Sanna Wallin, utredare på Brå. Det är problematiskt att det ofta är de vanligaste händelserna som varken anmäls eller rapporteras, det skapar en kunskapslucka hos dem som ska arbeta förebyggande.

Självcensur vanligt bland dem som utsatts

En av fyra (25 procent) utsatta förtroendevalda valde att inte engagera sig eller uttala sig i en särskild politisk fråga efter att ha utsatts för hot, trakasserier eller våld. Det var inte heller ovanligt att överväga att lämna samtliga uppdrag (17 procent) eller att tveka inför beslut (16 procent). Det var dock relativt få som faktiskt lämnade samtliga uppdrag eller ändrade beslut efter utsattheten (4 procent vardera).

Svensson/Brå

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,


Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.