Det minskande våldet i samhället

Våld, misshandel, mord, sexualbrott personrån. Det är exempel på brottslighet som minskar eller inte ökar. Det handlar om brottslighet mot person. Den minskar i Sverige sedan 15-20 år tillbaka. Hur länge som minskningen pågått beror på vilket brott det handlar om.

Brott mot person

Var nionde person uppger att de under 2012 utsatts för något av brotten misshandel, rån, sexualbrott, hot och trakasserier. Sedan 2005, då Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) startade, har andelen utsatta minskat med nära två procentenheter. NTU visar en tydlig minskning av utsattheten för brott mot person sedan mitten av 00-talet. Vid den senast mätningen har det dock skett en marginell ökning jämfört med föregående år (0,2 procentenheter).

Dödligt våld

Såväl Brås statistik över konstaterade fall av dödligt våld (mord, dråp, vållande till annans död) som Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik visar en tydlig minskning sedan 1990-talets början. Under 2013 skedde en ökning jämfört med de två föregående åren, men den faller inom den normala årliga variationen. Dödligt våld är ovanligt och antalet fall per år kan variera ganska mycket utan att det innebär ett trendbrott.

Minskningen i Sverige är inte unik i ett europeiskt perspektiv. Det finns jämförbara studier som visar att efterkrigstidens ökning av dödligt våld avstannat och sedan minskat runt 1990 i flertalet europeiska länder. En analys av internationell mordstatistik mellan 1990 och 2008 (polis- och dödsorsaksstatistik) visar också att i princip samtliga 28 europeiska länder som var med i analysen uppvisar minskat antal fall av dödligt våld.

Det dödliga våldet har alltså minskat under mer än 20 års tid. När det gäller misshandel har minskningen bara pågått i några få år.

Misshandel

Mellan 2 och 4 procent av befolkningen drabbas årligen av misshandel enligt de olika undersökningarna. Enligt NTU motsvarade andelen drabbade under 2012 ungefär 142 000 personer och enligt SCB:s undersökning ULF ungefär 279 000 personer. Nivån av utsatta skiljer sig något mellan undersökningarna beroende på att frågorna som ingår skiljer sig åt, samt på andra skillnader i undersökningarnas upplägg.

Såväl självdeklarationsstudier som slutenvårdsdata visar att misshandeln har minskat något de senaste åren. Antalet anmälningar om misshandel har minskat de senaste två åren efter en mer eller mindre kontinuerlig ökning sedan 70-talet. Bedömningen från Brå är dock att förändringar i antalet anmälningar om misshandel i första hand inte återspeglar förändringar i den faktiska misshandelsbrottsligheten.

Personrån

Enligt NTU utsattes en knapp procent av befolkningen för personrån under 2012. Det motsvarar omkring 60 000 personer i befolkningen (16–79 år). Det är vanligare att män utsätts för personrån jämfört med kvinnor, i synnerhet unga män.

Enligt NTU:s mätning för 2012 har utsattheten för personrån minskat något jämfört med föregående år. Nivån ligger dock ungefär på samma nivå som vid första mätningen av NTU 2005, varför bedömningen från Brå är att utsattheten för rån är oförändrad. Skolundersökningen om brott (SUB) visar en minskning av såväl offer som förövare av rån bland elever i årskurs 9. Brå menar detta talar för en viss minskning bland unga.

Sexualbrott

I NTU uppger 0,8 procent av de tillfrågade att de utsattes för sexualbrott under 2012. Det motsvarar ungefär 62 000 personer i befolkningen. De flesta personer som utsatts har råkat ut för en enstaka händelse, men en mindre grupp är upprepat utsatt. Det är betydligt vanligare att kvinnor utsätts. Under 2012 utsattes 1,4 procent av kvinnorna och 0,3 procent av männen.

Den självdeklarerade utsattheten för sexualbrott har varierat mellan 0,7 och 0,9 procent sedan första mätningen 2005. Ingen tydlig trend går att utläsa.

Hot och trakasserier

Andra brott mot person är hot och trakasserier. När det gäller utsattheten för hot är det ingen minskning och ingen ökning sen 2005 medan utsattheten för trakasserier minskat fram till 2011 varefter det skett en viss ökning av utsattheten för trakasserier bland kvinnor.

Totalt 4,2 procent av de svarande i NTU uppgav att de utsatts för hot som gjort dem rädda under 2012. Uppräknat till befolkningen motsvarar det omkring 310 000 personer (16–79 år). De flesta utsatta uppger att det rörde sig om endast en händelse under året. En liten grupp personer (5 procent) har dock råkat ut för många händelser (tio hot eller fler). Kvinnor uppger i något större utsträckning att de utsatts för hot. Utsattheten för hot är störst i de yngsta åldersgrupperna och ju äldre åldersgrupp som studeras, desto lägre är utsattheten.

NTU visar att andelen i befolkningen som utsatts för hot som varit så allvarliga att de känt sig rädda har legat relativ stabil över tid. Såväl kvinnor som flickor i 15-årsåldern är mer utsatta för hot än män/pojkar. Bland unga har skillnaderna i utsatthet mellan könen blivit större över tid.

Trakasserier är ett begrepp som tar fasta på upprepade kränkningar. Det kan röra sig om exempelvis direkta hot eller våld, men också om mindre allvarliga fall av oönskade besök, telefonsamtal, meddelanden och liknande. Totalt 4,1 procent av de svarande i NTU uppgav att de blivit utsatta för trakasserier under 2012. Det motsvarar ungefär 299 000 personer i befolkningen (16–79 år)

NTU visar att trakasserier har ökat något de senaste två åren. En uppdelning på kön visar att det är bland kvinnor som utsattheten ökat. För såväl kvinnor som män är nivån i dag dock lägre än i mitten av 00-talet.

Svensson/Brå

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Brå, NTU, SUB, SCB, Nationella Trygghetsundersökningen, Skolundersökningen om brott, Brott, Våld, Samhälle