Feministiskt initiativ tycker att klass är ett alltför trubbigt instrument för att analysera samhället. Det tar ju inte upp att kvinnor, invandrare och homosexuella har mindre makt och resurser än ”vita, heteronormativa män”. De har en poäng där.
Men man kan lika gärna vända på resonemanget. Feminism, antirasism och hbtq-aktivism är ett alltför trubbigt instrument för samhällsanalys. Detta eftersom det inte tar upp att arbetare och lägre tjänstemän (kvinnor som män) har mindre makt och resurser än medelklass och överklass.
Säg att vi får in fler kvinnor & invandrare & HBT-personer som vd:ar, i bolagsstyrelser, som företagare, som högavlönade, som politiker etcetera som medelklassidealisterna i FI vill.
Det vore rättvisare, men skulle det förändra samhället i grunden? Nej, vi skulle fortfarande ha kvar samma ojämlika, orättvisa, kapitalistiska klassamhälle.
Säg istället att den stora majoritet av befolkningen som är vanliga arbetare/arbeterskor och lägre tjänstemän/tjänstekvinnor tar majoritetsmakten över företagen. Då får vi däremot ett helt nytt samhällssystem. Vi får socialism.
Det visar att klass fortsätter att vara den grundläggande makt- och resursklyftan i samhället. Kön/genus, etnicitet/kultur/”ras”, samt sexualitet är viktigt att ta upp (för att arbeta mot diskriminering). Men klass är viktigast.
Hans Norebrink, vårdarbetare
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Klassblindhet, Jämlikhet, Jämställdhet, Diskriminering, Klass, Socialism, Arbetarklass, Feminism, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.