Så framställs det i media. Men riktigt så är det inte. i Sverige åtalades Jonas Falk för inblandning i ett stort smugglingsärende. Narkotikasmuggling av kokain från Colombia. Den som smugglade var en man som heter Mauritz Andersson och han grep på bar gärning med 1,2 ton kokain i sin segelbåt av fransk polis i Västindien. Svenska polis ansåg att Jonas Falk stod bakom smugglingen, trots att detta hela tiden förnekats av Mauritz Andersson såväl som av Jonas Falk. Svenska polisen fick Jonas Falk utlämnad från Colombia där han vid tillfället levde. Dick Sundevall i Magasinet Paragraf menar att den utlämningen sannolikt var olaglig enligt colombianska lag och att den omgavs av underligheter:
Sverige och Colombia har inget utlämningsavtal. Därför kan inte Jonas Falk utlämnas till Sverige. Men när det gäller narkotikabrott kan det prövas i domstol, och leda till en utlämning. En sådan prövning tar cirka ett år. Hade han då utlämnats för misstankarna om narkotikabrott hade han inte senare kunnat lämnas vidare till något annat land.
Då vill istället de svenska åklagarna att han ska utvisas. Vilket går snabbare eftersom säkerhetspolisen, i det här fallet DAS, kan fatta beslut om det. Men Jonas Falk lever ihop med en flickvän i Colombia när han grips. Och därmed kan han enligt colombiansk lag inte utvisas. Det är att observera att ingen påstår att detta med en colombiansk flickvän skulle vara något slags trick från Falks sida, utan tvärtom bekräftas det av olika dokument. Och i colombiansk press klargörs att han när han greps så var han tillsammans med sin colombianska flickvän. Men DAS ordnar i samarbete med den svenska ambassaden så att Falk ändå blir utvisad.
I tingsrätten dömdes Jonas Falk för grovt narkotikabrott till 18 års fängelse och 50 miljoner kronor i skadestånd. Domen överklagades och i hovrätten frikändes Jonas Falk helt och släpptes fri. Åklagarna lyckades inte övertyga hovrätten om att Falk varit Anderssons uppdragsgivare.
Falk greps dock i stort sett med en gång igen, nu misstänkt för penningtvätt i Spanien. Han utlämnades till Spanien och ska snart åtalas igen. Nu för penningtvätt. Penningtvättsbrott har i Sverige den egenskapen att en åklagare inte behöver bevisa att pengarna kommer från ett visst brott utan bara att det är sannolikt att pengarna kommer från brottslig verksamhet. Jonas Falk kommer alltså inte att åtalas för de brott han frikändes för i Sverige, han kommer att åtalas för att han tvättat pengar som troligen kommer från brottslig verksamhet. Den påstådda inblandningen i kokainmålet kommer därvidlag säkert att spela en viss roll, men andra saker är säkert viktigare, exempelvis att Jonas Falk tillsammans med flera svenskar investerade stora pengar i en nattklubb i Spanien:
I fokus för rättegången står bland annat nattklubben Oshum Concept Club i centrala Barcelona. I dag är klubben stängd. Men 2010 var det en av Barcelonas heta nöjesmetropoler, med en nyöppnad restaurangdel och ett påkostat dansgolv som rymde över tusen gäster.
Få utomstående visste att en grupp svenskar stod bakom. De nya delägarna, som hade köpt in sig för 2,5 miljoner euro, höll låg profil. Och får man tro det åtal som DN tagit del av fanns det en förklaring: Jonas Falk hade byggt upp en kriminell organisation som blivit stormrik på att smuggla kokain från Sydamerika till Europa och nu behövde tvätta pengarna vita.
Ytterligare tre miljoner euro investerades i en exklusiv villa i staden Sitges och i en restaurang på Mallorca, pengar som också påstås komma från smuggling.
Men det som gör målet juridiskt komplicerat är att såväl Jonas Falk som flera andra, däribland en kvinnlig släkting till honom, redan har friats från narkotikahandel.
Så vitt det har framgått har Jonas Falk inte haft några större inkomstkällor som redovisats öppet. Vad han tjänat pengar på framstår därmed som oklart även om det inte kan bevisas att han tjänat pengar på narkotikabrott. För ett penningsvättsåtal kan dock detta räcka till en fällande dom.
I Göteborg har en man precis dömts för penningtvättsbrott på grund av att han haft tillgång till stora summor pengar, köpt en dyr lägenhet, dyra klockor med mera. I bakgrunden i denna rättegång figurerade knarklangning, men mannen ifråga har personligen inte kunnat knytas till knarkhanteringen. Han har inte åtalats för det ens.
Att Jonas Falk frikänts för inblandning i knarksmuggling är säkerligen försvårande för åtalet för penningtvättsbrott i Spanien men är inte nödvändigtvis något som gör att han blir frikänd. Om lagen i Spanien är som i Sverige behöver åklagaren inte bevisa att Jonas Falk varit direkt inblandad i ett brott, utan bara bevisa att pengarna troligen kommit från brottslig verksamhet.
Tillsammans med Jonas Falk har ytterligare fem svenskar åtalats för penningtvätt. En av dessa är Jonas Falks moster Harriette Broman. Falk och hans moster är också åtalade för skattebrott och slutligen är Falk också åtalad för deltagande i kriminell organisation. Ett brott som inte finns i Sverige och som Sverige krävde skulle utgå från åtalet om Falk utlämnades. Nu åtalas han för det ändå. Falks moster friades för penninghäleri och häleri men dömdes för grovt bokföringsbrott år 2104. Dessutom har fem spanska och två brittiska medborgare åtalats för delaktighet i penningtvätt. Bland dem finns två advokater och en banktjänsteman.
Joans Falk har också figurerat i samband med ett skumt svenskt gruvbolag, Mineral Invest där han ska ha investerat. Även i samband med detta väcktes misstankar om penningtvätt hos den spanska polisen. Detta verkar dock inte var inkluderat i det nu aktuella åtalet i Spanien.
Att Falk nu åtalas i Spanien menar flera kommentatorer i media är ett problem för rättsäkerheten medan Dick Sundevall går ännu längre och menar att Flak är utsatt fför förföljelse från svenska myndigheter:
I början av 1990-talet begick Jonas Falk ett antal grova rån. Det senaste 1995. Han dömdes för dessa och frigavs 2003. Efter att ha försökt börja studera på Stockholms universitet men hela tiden blivit stoppad av polis och anklagad för olika saker, men aldrig blivit dömd igen, beslutade han sig för att lämna Sverige.
Svensk polis började 2008 spana mot Falk i Spanien. Först misstänkte man att han sålde rånarplaner. Det visade sig vara grundlöst. Då riktade man in sig på olagliga affärer med diamanter, och gick så långt att man utsatte en vän till Falk för en provokation genom att utge sig för att vara diamanthandlare. Dock utan resultat, då även ”diamantspåret” visade sig grundlöst.
I maj 2009 gick Sverige, Spanien, Frankrike och Schweiz, på svenskt initiativ, ihop i ett så kallat Joint Investigation Team (JIT). Frankrike och Schweiz hoppade dock av ganska snabbt. Arbetshypotesen för denna JIT var att Jonas Falk hade tillgångar som härrörde från grov brottslighet.
[…]
Vi kan inte ha den ordningen att polis och åklagare bestämmer sig för att någon är en grov brottsling, och sedan kör på med ytterst tveksamma och till och med olagliga metoder för att få honom fälld. Och när det inte lyckas, skickar honom vidare till nästa land, trots att han i Sverige har frikänts från de brott som anklagelserna i det landet bygger på.
Falk begick grova rån som ung man för drygt 20 år sedan. Han har dömts och avtjänat sitt straff för det. Sedan han frigavs 2003 har nu åklagaren konstaterat att inget tyder på att han fortsatt begå rån. Han har därefter misstänkts för grovt narkotikabrott, men aldrig dömts för narkotikabrott av något slag.
Jonas Falk ska naturligtvis som alla andra stå till svars om han begår nya brott. Men han är inte fredlös för att han för 20 år sedan dömdes för brott. Han har rättigheter. Och dessa rättigheter har nu kränkts gång på gång. Och kränkningarna fortsätter. När ska staten Sverige bestämma sig för att det nu får vara nog när det gäller hur en svensk medborgare behandlas?
Det ligger en hel del i vad Dick Sundevall skriver. Allt verkar inte ha gått rätt till i hanteringen av Jonas Falk och de brottsmisstankar som funnits och finns mot honom. Rättssäkerheten verkar ha åsidosatts flera gånger och på flera olika sätt. Det är inte rimligt och det verkar helt klart så att Jonas Flak faktiskt förföljs av svenska myndigheter.
Sedan kan det ju också diskuteras om inte låga beviskraven för penningtvättsbrott i sig innebär en begränsning av rättsäkerheten. Hade det sett annorlunda ut i Sverige med detta så hade Vårvädersligans påstådda ledare Eddie Jobe knappast dömts för brott trots de stora summor pengar han hanterade. De kan ju faktiskt inte knytas direkt till brottslig verksamhet utan det handlar om att han inte kunnat bevisa att han haft lagliga inkomster som motsvarar de stora pengarna. Frågan är om det så det ska vara eller om det går att tänka sig att vi får stå ut med en viss rättsosäkerhet när det gällerr just penningtvättsbrott. På det sätt som det är just nu. En del journalister tycks anse att det är bäst som det är nu.
Så Jonas Falk åtalas inte för samma brott som han friats för i Sverige. Han åtalas för andra brott som dock har samröre med de brott han åtalades för i Sverige. För att dömas i Spanien för de brott han är åtalad för där krävs vad jag förstår inte att han kan bevisas skyldig till de brott han inte är skyldig till enligt domen i Sverige.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om JIT, Kokain, Kokainsmuggling, Narkotikabrott, Jonas Falk, Mauritz Andersson, Dick Sundevall, Magasinet Paragraf, Harriette Broman, Penningtvättsbrott, Skattebrott, Rättsövergrepp, Rättssäkerhet, Barcelona, Oshum Concept Club, Spanien, Colombia, Brott, Ekonomi, Rättsväsen, Samhälle
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Ett svar på “Jonas Falk åtalas i Spanien för något han frikänts för i Sverige”
Kommentarer är stängda.