Hatbrott inte vanligare men fler anmälningar

Hatbrott 2015Under 2015 identifierade Brå drygt 6 980 polisanmälningar med hatbrottsmotiv, vilket är den högsta nivån hittills. Ökningen kan till stor del förklaras av ett ökat antal anmälningar om skadegörelse och klotter med främlingsfientliga motiv. Det visar statistikrapporten Hatbrott 2015 från Brottsförebyggande rådet (Brå).

Det är bara en del av alla hatbrott som anmäls till polisen och som kan identifieras som hatbrott av Brå. Av polisanmälningarna från 2015 uppskattar Brå att knappt 6 980 anmälningar innehåller ett hatbrottsmotiv. Av dessa bedömdes

  • 68 procent (knappt 4 770 anmälningar) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv
  • 9 procent (drygt 600 anmälningar) ha sexuell läggning som motiv
  • 8 procent (knappt 560 anmälningar) ha islamofobiska motiv
  • 6 procent (knappt 390 anmälningar) ha kristofobiska motiv
  • 5 procent (drygt 330 anmälningar) ha andra antireligiösa motiv
  • 4 procent (knappt 280 anmälningar) ha antisemitiska motiv
  • 1 procent (drygt 60 anmälningar) ha transfobiska motiv.

Sedan förra mätningen, 2014, har de av Brå identifierade anmälningarna ökat med 11 procent. Den vanligaste brottstypen är olaga hot/ofredande (43 procent), men skadegörelse och klotter är den brottstyp som ökat mest (med 80 procent).

– Hatbrott kan riktas mot individer, men även mot till exempel byggnader och föreningar. Jämfört med föregående år har vi sett betydligt mer klotter och skadegörelse inom offentliga transportmedel och på andra platser och byggnader, som genererar stor spridning av främlingsfientliga budskap, säger Sofia Axell, utredare på Brå.

Enligt Brås nationella trygghetsundersökning (NTU), är utsattheten för hatbrott relativt jämn för samtliga motiv, jämfört med tidigare år. Störst uppges utsattheten vara för hatbrott med främlingsfientliga motiv. Uppskattningsvis 107 000 personer (1,4 procent av befolkningen) har utsatts för 190 000 främlingsfientliga hatbrott under 2014.

– Även om polisanmälningarna där Brå kunnat identifiera hatbrott ökar för vissa motiv, är det viktigt att komma ihåg att antalet anmälningar inte speglar den faktiska utsattheten för hatbrott. Där är NTU ett bättre mått för att beskriva utsattheten. Om anmälningarna ökar behöver det inte vara negativt, eftersom det kan betyda att fler av de som utsätts faktiskt vågar anmäla det till polisen, säger Sara Westerberg, utredare på Brå.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

About these ads