Rånet mot Finlands Bank 2007

Del 20 av 20 i serien Kända svenska rån

Anders AdaliI februari 2007 rånades en värdetransport på Finlands Banks gård i Åbo och rånarna försvann med 1,5 miljoner euro. På hösten samma år försökte delvis samma gäng råna en ny värdetransport, denna gång i Lundo men greps. Tretton personer dömdes, bland dem Anders Adali från Stockholm, som är den som planerat rånet mot Finlands Bak i Åbo. Till rånförsöket i Lundo har han inte kunnat bindas.

Rånarna kunde gripas i Lundo därför att den finska polisen haft dem under övervakning en tid. Finska polisens spaningar efter rånet i Åbo ledde till Sverige och ett samarbete mellan svensk och finsk polis påbörjades. Efter ett avbrutet rånförsök i maj inleddes en katt och råtta-lek mellan polisen och rånarna. Ytterligare tre rånförsök avbröts fram till den 31 oktober då polisen slog till och grep 13 personer. Totalt misstänkte polisen 15 personer:

Enligt undersökningsledaren Teijo Ristola på centralkriminalpolisen i Åbo, var rånarna väl förberedda och proffsiga. Han och Tapio Huttunen deltog i en pressinformation på polishuset i Åbo i går.

– Sammanlagt har organisationen som planerade det här brottet femton medlemmar från Finland, Sverige och Estland. De utländska rånarna kom till Finland med flyg och färja i början av veckan. Många av dem ägde falska resedokument, vissa i flera exemplar, och de var bra utrustade. En del av männen har tidigare blivit dömda för grovt rån, säger Ristola.

– Samtidigt arresterades ytterligare några personer i Helsingfors och Sverige, som misstänks vara inblandade i det planerade rånet.

Förutom Anders Adali dömdes ytterligare två svenskar för inblandning i rånet mot Finlands Bank och rånförsöket i Lundo, nämligen Tony Batalla och Björn Malmberg som båda två var efterlysta efter rånförsöket mot Lundo. Bägge två använde också olika alias, exempelvis så kallade sig Tony Batalla (Johan Anthony Batalla) också för Vidas Larynaitis, Tony Persson och Giedrius Tamosiunas medan Mikael Björn Malmberg kallade sig Kazimieras Motieka. De två greps vad jag förstår i Spanien år 2008.

Tre gärningsmän, som ska ha ingått i kärngruppen som planerat rånet mot Finlands Bank, dömdes till cirka åtta års fängelse vardera. Tre andra fick villkorligt straff för medhjälp till brott. Övriga inblandade fick fängelse i allt från två månader till 9,5 år. Fler av de dömda dömdes också för rånförsöket i Lundo.

Anders Adali har själv skrivit en bok, Sista rånet: en bok om ett värdetransportrån, (när den först kom ut i Finland hette den Pengar, Pengar, Pengar) som utförligt går igenom förberedelserna för rånet:

Grejen var att han kände till en väktare på G4S som var villig att berätta allt som fanns att veta om deras säkerhet, rutiner, värdetransporter, rundorna som de körde och bemanningen. Väktaren var med på allt och han var villig att göra vad som helst. Tipset gällde G4S penningdepå i Åbo. De hade inte blivit informerade om säkerheten eller fått några specifika detaljer om objektet. Det enda som gjorts var att kolla stället utvändigt och områdena omkring. Allt såg väldigt enkelt ut, det var inte som i Sverige, där säkerheten var på en helt annan nivå. Depån låg i bottenvåningen till ett litet köpcentrum med ett vanligt stängsel kring parkeringsområdet. De hade lagt märke till två kameror, en där bilarna körde in på området och en riktad mot garageporten till depån. Alla värdetransportbilar såg ut att vara av äldre modell, och höll knappast svensk standard. Depån liknade mest en bilverkstad. Mer visste de inte eftersom det inte varit tryggt för dom att spana. De hade kommit fram till att de aldrig skulle kunna röra sig tillräckligt fritt i Åbo för att kunna utföra det som behövdes. Att ligga under radarn i Åbo fungerade inte för ett gäng svartskallar.

[…]

Jag funderade på att ringa en av mina killar, Johan, som hade finska föräldrar men var född i Sverige. Han pratade felfri finska, vilket han alltid påpekade för mig så fort han fick en chans. Vi två kunde åka till Åbo och spana. Den andra killen jag ville skulle haka på var Janne. Han hade precis som Johan varit med om vårt förra jobb. Båda var blonda och så nordiska man kunde bli. Det var viktigt att vi smälte in när vi rekognoserade. Jag ville köpa bensindunkar och fylla dom för att vi inte skulle behöva stanna på vägen och tanka och riskera att fastna på några kameror. Vi skulle glida in och ut ur Finland helt obemärkta.

[…]

Johan hade varit grymt effektiv. Han hade kontaktat sin gamla FN-polare från Finland. Dagen efter hade polaren flugit till Stockholm. Johan hade frågat om han kunde fixa en bostad i Finland och när killen nyfiket frågat vad den behövdes till hade Johan berättat att den behövdes för ett jobb i Åbo. Jag undrade om det varit särskilt smart men Johan försäkrade mig om att det var lugnt och att polaren erbjudit sina tjänster och sin lägenhet, en trea i S:t Karins som låg strax utanför Åbo. Killen hade ingen tjej, inga barn, garaget låg på baksidan av huset och det fanns ingen insyn till det från de övriga garagen”

Under planeringen av rånet i Åbo framkom det också att det inte vara ett brott att planera ett rån i Finland vilket de inblandade svenskarna förstås tyckte var märkligt. De kallade den finske kompisen för FN. Adali berättar mycket utförligt om förberedelserna, om hur FN kollar läget kring depån, om när de träffar väktaren osv. trost de noggranna förberedelserna är det ändå så att flera saker går fel när det utför rånet. Väskorna de köpt var fel osv. Även flykten planerades noga med olika flyktväg för olika deltagare. Förutom Adali deltog flera svenskar i själva rånet enligt Adali, han kallar dem Leo, Johan, Henke och Janne. Det är fler äna det natal som dömts för rånet i Åbo och rånförsöket i Lundo.

Eftersom Adali och hans kumpaner dröjde med att genomföra rånet blev beställarna i Sverige otåliga och kontaktade därför även några andra rånare som började planera i januari 2007. Det andra gänget i vilket det ingick en person som Adali kallar för greken drog sig dock tillbaka när de insåg att det redan fanns en grupp rånare som planerade ett rån. Greken kom att hjälpa till med att fixa en bil som skulle användas i rånet tillsammans med en kriminell ryss som var verksam i Tallinn, S.t Petersburg och Helsingfors.

Rånet gick ur rånarnas synpunkt bra och de kom undan. Men finska polisen misstänkte snabbt en koppling till Sverige. Inte så förvånande då värdetransportrån var ovanligt i Finland, men mycket vanligt i Sverige. Enligt Adali var det sedan greken och han vänner som tillsammans med de finska kontakterna genomförde rånförsöket i Lundo, detta trots att polisen i Finland upptäckt dem på ett tidigt stadium. Adali hävdar att han och hans vän Johan inte på något sätt deltog i rånförsöket i Lundo. Däremot uppger han att han hade koppling till de nåt eller några avbrutna rånförsöken.

I boken efterord ifrågasätter Anders Adalis advokat Björn Hurtig den finska rättssäkerheten som han menar är mycket sämre än den svenska. Han menar också att de misstänkt för rånet mot Värdetransporten vid Finlands Bank och rånförsöket i Lundo inte fick en rättvis rättegång.

Efter tre och ett halvt år i finskt fängelse och några månader på en anstalt i Mariefred släpptes Adali.

Tony Batalla är också känds för att dömts för postrånet i Eskilstuna 1993. En eller flera av de som var med om rånet i Åbo rånade i år (2016) en ny värdetransport, denna gång i Salo.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Köp boken från Adlibris

Köp boken från Bokus

Series Navigation<< Postrånet i Eskilstuna 1993
About these ads