Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) undersöker regelbundet skolelevers användning av alkohol och andra droger. Sen lång tid tillbaka har bruket och missbruket av alkohol minskat. Jämfört med 1970-talet har bruket av alkohol mer än halverats bland skolungdomar i nionde klass. Från ungefär 90% till cirka 40%.
Andelen niondeklassare som druckit alkohol under de senaste 12 månaderna var som högst under 70-talet då ungefär 90 % av niondeklassarna var alkoholkonsumenter. Mellan 80-talets mitt och 90-talets slut var nivån relativt stabil, runt 80 %. Sedan år 2000 har trenden bland niondeklassarna varit tydligt nedåtgående. Vid den senaste mätningen 2018 uppgav totalt 39 % av eleverna i årskurs 9 att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. Detta är de lägsta andelar som noterats sedan mätningarna startade år 1971.
Resultatet från en senaste CAN-undersökningen vad gäller andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9 är trots detta i linje med de resultat som framkommit i mätningarna under de senaste tre åren då skillnaden mellan dessa år inte är statistiskt säkerställd. År 2018 svarade 36 % av pojkarna och 43 % av flickorna att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. En högre andel flickor än pojkar var således alkoholkonsumenter enligt denna definition. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Andelen elever i årskurs 9 som druckit alkohol de senaste 30 dagarna var 19 % under både 2018 och 2017. Motsvarande andelar år 2012, var 28 %. Minskningen har varit kraftig de senaste 15 åren.
Minskningen av alkoholkonsumtionen av ungdomar har sannolikt stor betydelse för minskningen av brottsligheten, framförallt minskningen av våldsbrottsligheten, bland ungdomar. Det finns troligen flera anledningar till minskningen av alkoholkonsumtionen bland unga, men en bidragande orsak är sannolikt en högre andel ungdomar med muslimsk bakgrund. Indirekt betyder det också att brottsligheten minskar på grund av högre andel ungdomar med muslimsk bakgrund. Detta ligger helt i linje med att brottsligheten generellt är lägre i muslimska länder än i de flesta andra länder. Alkoholkonsumtionen har en stor betydelse för nivån på brottsligheten i ett land och ungdomars minskande drickande i Sverige är säkerligen en viktig anledning till minskad brottslighet.
Men även annat såsom ökat hälsomedvetande, att unga i ökad utsträckning umgås på sociala medier, ökat datorspelande eller andra typer av digitalt spelande, att föräldrarna är mer restriktiva i sina bjudvanor eller på andra sätt restriktiva då det gäller alkohol gentemot sina barn och en effekt av mångårigt alkoholpreventivt arbete spelar sannolikt roll. Om en ung man sitter framför datorn och spelar konsumerar han inte alkohol.
Även svenska skolungdomars narkotikabruk har halverats sen 1970-talet. Från omkring 15% bland niondeklassarna till omkring 7-8 %. Under 2018 svarade 8 % av pojkarna och 6 % av flickorna i årskurs 9 att de någon gång använt narkotika. Sen mitten av 90-talet har nivån varierat mellan 5–10 %, och i det perspektivet är årets resultat inte särskilt avvikande även om värdet för både pojkar och flickor var något högre jämfört med förra året, skillnaderna jämfört med förra året var dock inte signifikanta. Niorna uppvisade relativt omfattande narkotikaerfarenheter i början av 1970-talet och periodens lägsta värden uppmättes under slutet av 1980-talet. Under hela mätperioden har könsskillnaderna varit förhållandevis små bland niondeklassarna, även om pojkarnas värden i genomsnitt legat cirka två procentenheter högre de senaste tio åren. De senaste tjugo åren har det varken skett en minskning eller en ökning när det gäller bruket av narkotika.
När det gäller bruket av narkotika handlar det i stort sett uteslutande om cannabis (marijuana och hasch).
Missbruket (i detta fall bruk utan recept) av läkemedelsklassade preparat har under de sista femton åren ökat något bland ungdomar. Det handlar om två grupper av läkemedel, dels sömntabletter och lugnande medel, dels smärtstillande medel. Missbruket av båda grupperna av läkemedel är lika stor.
Sedan 2004 har andelen elever i årskurs 9 som uppgett att de någon gång använt sömnmedel eller lugnande läkemedel rört sig omkring 3 %. Bland gymnasieeleverna har nivåerna i regel varit någon procentenhet högre jämfört med årskurs 9 och legat omkring 4 %. Utvecklingen, sedan 2004, kan i båda årskurserna beskrivas som relativt stabil. Dock har nivåerna varierat något och i år var det 4 % i årskurs 9 och 5 % i gymnasiets år 2 som uppgett att de någon gång använt sömnmedel eller lugnande läkemedel. Jämförs resultaten från den senaste CAN-undersökningen med vad som framkom i 2012 års undersökning syns en liten men statistiskt säkerställd ökning mellan dessa år. I årskurs 9 har flickornas värden legat något högre än pojkarnas under i stort sett hela perioden från 1989. I årets undersökning låg dock pojkar och flickor på samma nivå (4 %). Även i gymnasiet låg pojkar och flickor på samma nivå i årets mätning (5 %).
Bland elever i årskurs 9 var det i den senaste CAN-undersökningen totalt 4 %, knappt 3 % av pojkarna och uppemot 5 % av flickorna, som uppgav att de någon gång använt receptbelagda smärtstillande läkemedel. Skillnaden mellan pojkar och flickor var statistiskt säkerställd. I gymnasiets år 2 var motsvarande andel 5 % av samtliga elever. Uppdelat på pojkar och flickor var nivåerna 5 respektive 4 %. I denna årskurs kunde dock ingen statistiskt säkerställd skillnad uppmätas mellan pojkar och flickor.
Läs om drogutvecklingen i samhället som helhet:
- Knarket i Sverige – cannabis
- Knarket i Sverige – amfetamin
- Knarket i Sverige – metamfetamin
- Knarket i Sverige – kokain
- Knarket i Sverige – heroin och opium
- Knarket i Sverige – nya psykoaktiva substanser
- Knarket i Sverige – narkotikaklassade läkemedel
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.