Knarket i Sverige – nya psykoaktiva substanser

Del 6 av 6 i serien Knarket i Sverige

Designer drugs, nätdroger, RC-droger och en del är vad dessa berusningsmedel kallas. Det är kemikalier vars effekter liknar existerande narkotikas effekter. Det kan var så kallad spice som försöker efterlikna effekterna av marijuana eller så handlar det om ämnen som försöker efterlikna effekterna av heroin och andra opiater.Många av de senare preparaten är så kallade fentanylanaloger, de liknar fentanyl, ett smärtstillande medel som missbrukas.

Under senare år har har antalet nya substanser ökat kraftigt och varje gång en ny substans narkotikaklassas skapas en ny liknande substans med marginella förändringar i den kemiska strukturen vilket gör att den kan säljas lagligt över interner.

Användningen av den här typen av droger kan utgöra stora risker då brukaren inte kan vara säker på den faktiska sammansättningen och innehållet i preparatet. Ett flertal substanser är ytterst potenta och sammankopplas med hög dödlighet och andra skadeverkningar samtidigt som andra är verkningslösa eller ger oönskade ruseffekter. Det är inte ovanligt att ett antal olika substanser förekommer i ett och samma missbrukspreparat.

Nya psykoaktiva substanser liknar som tidigare nämnts de traditionella drogerna cannabis, opioider eller amfetamin. Under 2014 stod grupperna syntetiska cannabinoider och syntetiska katinoner (amfetaminliknande) för två tredjedelar av samtliga beslag av nya psykoaktiva substanser i Sverige, vilket speglar den relativt stora efterfrågan på cannabis och stimulantia (amfetamin, MDMA) som finns på marknaden. Syntetiska cannabinoider har efter 2014 minskat påtagligt i Sverige samtidigt som det har skett en ökning av syntetiska opioder. I framförallt internetflödet från 2013 och framåt har ett antal nya bensodiazepiner (derivat) som tidigare inte varit föremål för klassificering i Sverige också påträffats.

En särskilt oroande utveckling på den svenska drogmarknaden är ökningen av handeln med ana- loger av starka syntetiska opioider, som fentanylanaloger. Beslagen av nya fentanylanaloger har ökat i Sverige och försäljningen på internet kan sammankopplas med ett flertal dödsfall och överdoser då dessa substanser ofta är mycket starka och svårdoserade. Nässpray är sen 2014-2015 det vanligaste sättet att droga sig med fentanylanaloger. Substansen beställs från Kina och blandningen, samt påfyllnad av flaskorna, utförs sedan i säljarledet. Förekomsten av fentanyler och fentanylanaloger är fortfarande marginell i Sverige och bruket är begränsat till framförallt etablerade blandmissbrukare och personer som har brukat opioider tidigare. Antalet brukare har dock ökat stadigt under senare år. Dödligheten är mycket hög i förhållande till antalet användare.

Syntetiska cannabinoider som ”Spice” har uppvisat en kraftig nedgång efter 2014. Idag finns syntetiska cannabinoider alltjämt i omlopp men är betydligt begränsat. Från en låg förekomst före 2009 sågs utvecklingen av syntetiska cannabinoider, i form av rökmixar, några år senare som en av de mest framträdande, och snabbast växande, trenderna på den svenska drogmarknaden. Spridningen av spice förekom över hela landet men med koncentration till landets norra delar och till mindre orter. Beslagen sågs främst i postsändningar från Nederländerna, Tyskland och Storbritannien som närmaste avsändarland, där det mesta av de syntetiska cannabinoiderna har sitt ursprung i Kina eller Indien. Flertalet europeiska länder rapporterar en ökning av beslag av syntetiska cannabinoider under 2015/2016 där marknadsföringen framförallt riktas mot ungdomar.

Den omfattande klassningen av syntetiska cannabinoider i Sverige i början av 2015, parallellt med en ökad uppmärksamhet om preparatens farlighet och säljförbud på den svenska Darknet-marknaden, utgör enligt Tullverket förklaringar till att utvecklingen i Sverige avviker från den europeiska trenden. Även om det noterats en tydlig nedgång på syntetiska cannabinoider i Sverige utesluter inte Tullverket att försäljningen återigen kan öka.

Kina är det viktigaste ursprungslandet för nya psykoaktiva substanser, men även Indien spelar en betydande roll. Beslag som görs i Sverige kommer i huvudsak från Kina men har sålts via andra länder i EU, främst Tyskland och Nederländerna men även Storbritannien. De når därför Sverige som EU-trafik. Beredningen och packningen av substanserna sker i Europa. Allt oftare produceras också nya droger på laboratorier i Europa och säljs direkt på marknaden.

Källa: Drogsituationsrapporten i Sverige 2013-2016

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Knarket i Sverige – heroin och opium
Advertisements