Massövervakningens problematiska sidor

I Göteborgs-Posten har en advokat vid namn Peter Hellman skrivit mycket bra om problemen med massövervakning och kameraövervakning. Han menar att det skapar ett oacceptabelt samhälle med bristande personlig integritet och bristande frihet utan att det ger något som helst mervärde i form av minskad brottslighet. Det senare är oftast det argument som används för att motivera olika övervakningsinsatser men kamerövervakning har ingen effekt på brottsligheten i sin helhet och motverkar inte på något sätt våldsbrottslighet:

Av rapporten ”Fungerar kamerabevakning brottsförebyggande?” från Brottsförebyggande rådet 2018 framgår vidare att kameraövervakning, enligt några av de starkaste studierna i världen, visserligen minskar vissa typer av brott men att den inte har någon effekt på våldsbrott eller ordningsstörningar. Den forskning som finns pekar alltså på att de nya övervakningsverktyg som polisen fått de senaste åren faktiskt inte fungerar brottsförebyggande på det sätt som många tycks tro. Inte heller medför kameraövervakning, enligt rapporten, brottsförebyggande effekter i centrumkärnor. Trots detta är det just för övervakning av centrummiljö som polisen nu börjar använda drönare.

[…]

Slutligen visar studier att endast aktiv övervakning, där någon tittar på bilderna i realtid, fungerar brottsförebyggande. Det är förmodligen också det som skapar trygghet; tron på att om ett våldsbrott skulle ske så är det någon som genom en kamera kan se det och skicka polis till platsen. Polisens nya verktyg i form av ansiktsigenkänning genom artificiell intelligens fungerar dock inte trygghetsskapande utan bara i form av att genomgången av inspelat material kan göras mer effektivt.

Det finns inte heller några som helst belägg för att en omfattande övervakning med kameror leder till ökad uppklarning av brott. Storbritannien har övervakningskameror precis överallt. De har lika hög brottslighet som Sverige och polisen i landet klarar inte upp brott i större utsträckning än i Sverige. Storbritannien hade en mordfrekvens på 1,20 år 2018 jämfört med Sveriges 1,08. Mordfrekvensen är antalet fall av dödligt våld per 100 000 invånare.

Hellman uttrycker också en stor oro för ansiktsigenkänning. När det gäller brottsbekämpning ser jag inte något problem med etta, men rent generellt är det ett problem. I exempelvis Vitryssland skulle regimen kunna använda sådant för att identifiera och göra databaser över oppositionella som sen skulle kunna gripas en och en genom razzior i hemmen och bar försvinna. Så skulle det också kunna bli i Sverige om partier som Sverigedemokraterna kom till makten så på det planet är Hellmans oro mycket relevant. Därför är det nödvändigt med en noggrann lagstiftning som precis reglerar när ansiktsigenkänning får användas. Detta skulle göra det mycket svårare för auktoritära regimer i Sverige att utnyttja ansiktsigenkänning i politiska syften.

Överhuvudtaget är det ett problem att låta polisen använd massövervakning med kameror, databaser och annat. Polisen i Sverige har inte direkt gjort sig kända för sin stora tilltro till att följa lagar eller demokratiska regler när det gäller åsiktsregistrering och liknande. De har till och med upprättat rent rasistiska register över exempelvis romer. Polisen i Sverige är helt enkelt inte pålitlig i dessa sammanhang.