Våldtäkter som brott inte jämförbart mellan olika länder

Det stor skillnad mellan länderna när det gäller vilka gärningar som juridiskt rubriceras som våldtäkt. I vissa länder krävs att offret har gjort fysiskt motstånd, medan gränsen för våldtäkt i andra länder går vid bristen på frivillighet. Även hur anmälda våldtäkter registreras och räknas varierar kraftigt mellan olika länder. Till exempel kan det skilja sig åt om upprepade våldtäkter inom ett förhållande räknas en eller flera gånger. Till det kommer att anmälningsbenägenheten, och därmed i vad mån begångna våldtäkter kommer till rättsväsendets kännedom, troligtvis är olika hög i olika länder.

Rapporten Anmälda och uppklarade våldtäkter i Europa tar upp vilka olika problem som uppstår vid en jämförelse av olika länders våldtäktsnivåer eller uppklarningsnivåer utifrån kriminalstatistik. För att illustrera hur andra faktorer, utöver den faktiska våldtäktsbrottsligheten och rättsväsendets effektivitet, påverkar statistiken.

– Vi har i rapporten räknat om den svenska anmälningsstatistiken så att den blir jämförbar med statistiken från Tyskland. Det visar sig då att med samma rättsliga och statistiska förutsättningar som i Tyskland skulle antalet våldtäktsanmälningar i Sverige minska med tre fjärdedelar och att Sverige skulle hamna ungefär i mitten av skalan över anmälningsstatistiken i Eurostat, säger Lars Lewenhagen, utredare på Brå, i ett pressmeddelande.

Sverige sticker heller inte ut i en europeisk undersökning över andelen kvinnor som uppgett att de någon gång utsatts för en våldtäkt. Av totalt 27 länder i undersökningen tillhör Sverige en grupp av tio länder där den uppgivna utsattheten ligger mellan 10 och 12 procent. Det finns med andra ord litet stöd för att Sverige skulle avvika markant från andra länder i nordvästra Europa när det gäller våldtäktsnivån.

Andel kvinnor som uppgett att de blivit våldtagna i en brottsoffer­undersökning

En ytterligare aspekt att ta hänsyn till är att anmälningsbenägenheten kan variera. Det går inte att utesluta att skillnaderna i anmälda våldtäkter i viss mån speglar faktiska skillnader i antalet våldtäkter. Men det skulle också kunna bero på att kvinnor i Sverige och andra nordeuropeiska länder är mer benägna att polisanmäla när de utsatts för en våldtäkt än kvinnor i Sydeuropa.

Ett tecken på det är att Sverige ligger högt eller högst i Europa när det gäller flera faktorer som har ett samband med en hög benägenhet att polisanmäla en våldtäkt. Sådana faktorer är till exempel förtroende för rättsväsendet och hög grad av jämställdhet. Andelen av befolkningen som tar avstånd från våldtäktsmyter, till exempel att en kvinna som följer med en man hem får skylla sig själv om hon blir våldtagen, är också högst i Europa. Detta påverkar också huruvida en kvinna uppger att hon utsatts för en våldtäkt. Så även den statistiken är svår att jämföra. Kvinnor i nordvästra Europa är sannolikt mer benägna att betrakta fler sorters övergrepp som våldtänkt.

– Sverige ligger mycket högre när det gäller jämställdhet, förtroende för rättsväsendet än länder i Sydeuropa och fler har en syn på våldtäkt, som ger ett brett stöd för utsatta kvinnor. Det talar för att den lägre anmälningsnivån i Sydeuropa beror på att kvinnor i mindre utsträckning vänder sig till polisen när de blivit utsatta, säger Stina Holmberg, FoU-råd på Brå.

Sammantaget lyfter rapporten fram att man bör vara försiktig med att dra slutsatser om skillnader i faktiska våldtäktsnivåer utifrån Eurostat. En positiv utveckling är dock de nya riktlinjer som har tagits fram för ländernas uppgiftslämning till Eurostat. Där anges till exempel tydligt hur brotten bör registreras och räknas – vilket kommer att underlätta jämförelser länderna emellan. Nu är utmaningen framöver att medlemsländerna ska ha tid och resurser att anpassa sitt uppgiftslämnande till de nya riktlinjerna.