Trygghet och otrygghet på Järvafältet

Resultaten pekar på stora problem med trygghet i Stockholmsförorterna Hjulsta, Tensta, Rinkeby, Akalla, Husby och Kista. I rapporten uppmärksammas att invånare i dessa stadsdelar drabbas av utsatthet och oro kopplat till en rad olika aspekter av livet. Samtidigt framgår av enkätstudien att de som svarat trivs i sin stadsdel och ger uttryck för tillit till andra människor i sitt bostadsområde.

Undersökningen bygger på en blandad insamlingsdesign. Via sociala medier har webbformulär spridits som intresserade besvarat. Boende i Järvaområdet har också svarat på enkäten efter att respondenter rekryterats på lokala torg, det vill säga genom ett bekvämlighetsurval.

Frågorna som besvarats har berört olika aspekter av otrygghet, oro och utsatthet utifrån en bred förståelse av dessa fenomen och deras inverkan på människors livsvillkor. Syftet har varit att kartlägga frågor om trygghet utifrån en flerdimensionell ansats. Eftersom Järvaområdet pekades ut som särskilt drabbat i början av coronakrisen har enkäten också inkluderat frågor som handlar om pandemins konsekvenser.

Mer specifikt berör rapporten upplevelser av trygghet och oro kopplat till personligt mående, framtidsdrömmar och ekonomisk situation. Därutöver adresseras utsatthet och rädsla för kriminalitet samt frågor om rasism och diskriminering. Bilden av det egna bostadsområdet och tilliten till människorna som bor där behandlas också. Vidare undersöks erfarenheter av och förtroende för olika samhälleliga institutioner, såsom sociala myndigheter, media och polisen. I denna rapport presenteras ett urval av enkätstudiens resultat, däribland att:

• 85 procent av svarande uppger att de trivs i sin stadsdel.
• 82 procent intar en kritisk hållning till traditionella mediers rapportering om deras bostadsområde.
• 25 procent av de kvinnliga svarande uppger att de har sökt hjälp för sitt psykiska mående under de senaste tolv månaderna. Motsvarande bland män är 11 procent.
• Bland de svarande med bakgrund i Norden, Afrika söder om Sahara samt Syd- och Centralamerika är andelen som uppger att de utsatts för brott i form av fysiskt våld eller hot om våld de senaste tolv månaderna 13–14 procent. Motsvarande bland de svarande med bakgrund i Asien, övriga Europa samt Mellanöstern och Nordafrika är 21–23 procent.
• 31 procent av de kvinnor som svarat på enkäten uppger att de avstår från att gå ut på kvällen på grund av rädsla för brott. Motsvarande för män är 23 procent.
• 55 procent uppger att de känner någon i deras bostadsområde som har förlorat sitt liv genom dödligt våld.
• 57 procent uppger att de blivit utsatta för rasism och diskriminering de senaste tolv månaderna.
• 66 procent av de män som svarat på enkäten uppger att de stoppats och kontrollerats av polis de senaste tolv månaderna. Motsvarande bland kvinnor är 26 procent.
• 26 procent av de svarande med bakgrund i Norden uppger att polisen utsatt dem för kränkande behandling eller använt oproportionerligt våld vid något tillfälle. Andelen bland de som har en bakgrund i övriga Europa, Syd- och Centralamerika samt Asien är 31–37 procent. Bland de som har en bakgrund i Mellanöstern och Nordafrika samt Afrika söder om Sahara uppgår andelen till 52 procent respektive 54 procent.

Det är uppenbart att polisiära övergrepp och övergrepp från ordningsvakter med rasistiska inslag är vanliga. Det är mycket vanligare att bli utsatt för den typen av våld och övergrepp än av våld från kriminella eller våld från närstående.

Undersökningen har fokuserat på unga människor och en oproportionerligt stor del av de svarande utgörs av unga människor. Då unga människor oftare utsätts för våld av alla de slag är resultatet av undersökningen inte representativt för Husby befolkning som helhet utan avspeglar till stor del läget bland unga. Det går inte att generalisera utifrån undersökningen och den ger bara en begränsad bild av verkligheten och resultatet representerar bara de som ingår i undersökningen.

Läs mer: Otrygghet och gemenskap i ytterstadsdel – rasism och våld skapar oro