Andreas Malm skriver i Aftonbladet att covid-19 bara är den första i en lång rad av zoonotiska sjukdomar, dvs sjukdomar som sprid från djur till människa, som kommer att spridas bland människor. En del kommer att vara värre och en del kommer att vara lindrigare. Så långt är det hela korrekt. Han menar vidare att avskogningen i världen inneburit att allt fler zoonotiska sjukdomar spridit sig från djur till människor. Problemet med det påståendet är att det saknas all form av empiriska bevis för det.
En stor del av alla allvarliga epidemiska sjukdomar som skapar pandemier har alltid varit zoonotiska. Det är inget nytt. Vi har pesten som människan fick när hon tämjde hästen (men som sprids av bl.a. svartråttor), smittkoppor och tuberkulos som vi fick från nötboskap, kikhosta från får, påssjuka från grisar, influensa från fåglar (ofta via grisar), coronavirus (förkylningar, olika varianter av sars dvs inklusive covid-19) från fladdermöss, marburgfeber och ebola från fladdermöss (sprids ofta via andra djur), tyfus (ricksettia) från fästingar, löss och andra blodsugande insekter men också från gnagare via dessa spindlar och insekter, kolera som kommer från råttor och många många fler som difteri, dysenteri, zikafeber, denguefeber,med flera vilka kommer från och via andra djur.
Det finns också zoonotiska sjukdomar som inte orsakar pandemier som malaria, TBE, borrelia, rabies, salmonella, campylobacter, toxoplasmosis, norovirus med flera. Rabies sprids av hundar men de flesta av de andra sprids av myggor, flugor och andra små insekter. En del sprids dock genom mat som hanteras fel.
Det är allts inget nytt, zoonotiska sjukdomar har alltid funnits med människan och alltid varit en del av livet. Det har inte förändrats. En del av sjukdomar har försvunnit eller utplånats, andra tillkommit. och några belägg för att det blivit vanligare med denna typ av sjukdomar finns inte. Idag är cirka 60% av alla kända infektionsjukdomar zoonotiska medan 75% av alla infektionsjukdomar som blivit kända under senare tid är zoonotiska vilket tyder på att det i alla fall finns uppgifter som tyder på att de kommer att bli vanligare. Om de däremot är vanligare idag än förr finns det inga belägg för.
Dessutom kan det ju vara så att många av de relativt nyupptäckta sjukdomarna funnits mycket länge men bara berört isolerade grupper av människor. Grundproblemet är i så fall den ökade rörligheten och inte sjukdomarna i sig. Den mycket högre dödligheten förr i tiden på grund av svält, kyla, hetta, sjukdomar med mera) kan också ha motverkat spridningen av olika infektionsjukdomar. Dör folk så dör också sjukdomen. Sen kan vi också fundera över om vad som anses vara vanligt. Om zoonotiska sjukdomar står för en större del av dödligheten kan de sägas vara vanligare även om de till antalet är färre. För 100 år sen orsakade de helt klart en högre dödlighet än idag.
Oavsett orsak och om de blivit vanligare eller inte så är dock zoonotiska sjukdomar ett växande problem av allvarlig art. Men orsakerna och orsakssambanden är troligen inte så enkla som Andreas Malm ger sken av och avskogning förefaller faktiskt inte på något sätt vara grundproblemet.
Att det skulle vara en omfattande avskogning som Andreas Malm påstår är inte heller säkert. Helt säkert är att skogstäcket minskat i Afrika, Sydasien, Sydostasien, Centralemriak och Sydamerika så ökar skogsarealen i Europa (inl. Ryssland) och Nordamerika:
The IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) states that there is disagreement about whether the global forest is shrinking or not, and quote research indicating that tree cover has increased 7.1% between 1982 and 2016. IPCC also writes: «While above-ground biomass carbon stocks are estimated to be declining in the tropics, they are increasing globally due to increasing stocks in temperate and boreal forests […].»
Samtidigt uppger FAO att det minskat något:
FAO estimate that the global forest carbon stock has decreased 0.9%, and tree cover 4.2% between 1990 and 2020. The forest carbon stock in Europe (including Russia) increased from 158.7 to 172.4 Gt between 1990 and 2020. In North America, the forest carbon stock increased from 136.6 to 140 Gt in the same period. However, carbon stock decreased from 94.3 to 80.9 Gt in Africa, 45.8 to 41.5 Gt in South and Southeast Asia combined, 33.4 to 33.1 Gt in Oceania, 5 to 4.1 Gt in Central America, and from 161.8 to 144.8 Gt in South America.
Den katastrofala situation som Malm målar upp vad det gäller avskogning i sin debattartikel i Aftonbladet (och sannolikt också i sin bok) existerar med andra ord inte. Han tycks bara räkna med tropikerna och glömmer bort världens största skogsbälte, det tempererade skogsbältet i norr. Det är helt enkelt en falsk verklighetsbeskrivning som saknar stöd i material från IPCC och FAO och därmed faller också argumentationen vad det gäller zoonotiska sjukdomar.
Däremot orsakar klimatförändringarna förändringar i de ekologiska systemen. Malm tar därvidlag upp ett antal exempel från andra delar av världen men verkar helt omedveten om att en av de största förändringarna av det slaget sker precis utanför hans dörr. I Östersjön där uppvärmningen av havet tillsammans med övergödningen är den viktigaste anledningen till torsken troligtvis kommer att försvinna helt och att andra fiskarter tar över (idag främst storspigg och skarpsill, i framtiden sardiner, ansjovis, guldsparid med flera). Han går så att säga över ån efter vatten.
Läs också:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Ett skäl till att smittsamma sjukdomar blir allt ofarligare är, enligt Jared Diamond: Guns, germs and steel (eller var det William McNeill: Plagues and peoples?) att det som du säger ovan inte är nån fördel för bakterien eller viruset att värddjuret dör. Därför är det de ofarliga bakterierna/virusarna som har en evolutionär fördel, och mutationer som gör dem ofarliga vinner i längden.