Förtätning och mer grönska i städer har ofta setts som motsatsförhållanden. Men, med hjälp av högupplösta satellitbilder kan forskare tvärtom visa att städerna i Danmark har blivit både tätare och grönare under den 20-årsperiod som studerats.
Tidigare studier har visat på en ökad grönska i landskapet som helhet, men här avslöjas att det har hänt även i områden där det också har blivit en ökad befolkningsförtätning.
– Detta visar att städer i vår klimatzon kan bli både tätare och grönare och vi vet att grönska i städer är viktigt för människors fysiska och mentala hälsa, säger Karl Samuelsson, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.
Forskarna har tittat på bostadsområden i Danmark och tagit med varenda adress i hela landet, över två miljoner adresser. De har undersökt hur många som bor inom en radie av tvåhundrafemtio meter runt varje adress och hur grönt området är.
Förändringar i befolkningstäthet och grönska (A): Århus, (B): Köpenhamn, (C): Odense.
– Det är ett stort datamaterial, som visar över 20 år av utveckling, 1995 fram till 2016, och vad vi vet är det första gången nationell befolkningstäthet kartläggs utifrån individuella adresspunkter. För att se grönskans utveckling har vi använt oss av satellitbilder, säger Karl Samuelsson.
Karl vill här slå ett slag för de fjärranalysmetoder de använt, med högupplösta bilder från satelliter som ständigt blir bättre, där det kommer att bli möjlig att i än större detalj se hur landskapet utvecklas.
– Det ger oss väldigt stora möjligheter inför framtiden att förstå den här typen av trender i större utsträckning.
Även om klimatförändringarna sedan mitten av 90-talet, med ett varmare klimat men också mera nederbörd, förmodligen är det som orsakar den här ökande grönskan, så trycker han på att stadsplaneringen också gjort det möjligt genom att inte bebygga grönytor.
– Det är ett intressant resultat som inte riktigt finns med i diskussionen kring dessa frågor. Att klimatförändringarna, i alla fall på våra breddgrader, antagligen kommer att göra städerna mer gröna i framtiden.
Karl säger att det är viktigt att visa att det går att åstadkomma strategiska förtätningar, utan att göra städer så täta att det får negativa folkhälsoeffekter av trängsel och stress, och samtidigt få den positiva effekten av att städerna kan bli grönare på sikt.
Klimatforskare förutspår att vi får mer nederbörd i vår del av världen i framtiden, men också att vädret blir ojämnt, med torrperioder och perioder med väldigt kraftiga regnoväder.
– Framtidens städer skulle kunna bli mer motståndskraftiga om de drar nytta av den ökade grönskan och skapar en grönstruktur som kan klara av den här typen av extremväder.
– Detta betyder inte att klimatförändringarna är bra, de är katastrofala och vi måste fortfarande stoppa dem. Men förhållandevis så ser vi i Norden kanske inte lika katastrofala effekter jämfört med vad man kan se på andra platser i världen, säger Karl Samuelsson.
Alexander Ståhles doktorsavhandling visade ju också att boende i Stockholms innerstad är mest nöjda med sina grönområden. Vilket Alexander förklarade med att när det är många människor som betalar underhåll så underhålls det bättre. Förorters grönområden används av så få, och är så utbredda, att det inte går att lägga ner tillräckligt med skötsel.
Intressant.
Observera att kartan visar förändringen i befolkningstäthet, inte bebyggelsetätheten. Ökad befolkning behöver inte innebära tätare bebyggelse, det kan lika gärna innebära ökad trångboddhet eller att man byter ut industrier mot bostäder. Det är klart att det går att det går att bygga utan att det behöver innebära mindre grönska, men då behöver man bygga mer som man ofta gjorde på 1940- och 50-talet, när man bevarade grönskan ända fram till huset, inte som man brukar göra nu när nybyggnad oftast innebär att man tar bort all växtlighet och spränger fram en stor platt yta i hela området.