Betydligt mer narkotika än tidigare studier visat smugglas troligen till Sverige varje år. Det visar polisens genomgång av avlyssningsmaterialet från Encrochat. Genomgången visar också att såväl myndigheter som företag utsätts för otillåten påverkan.
Analysen av Encrochatmaterialet bekräftar polisens underrättelsebild att narkotikahandel och konflikter kring narkotika är bakomliggande orsak till många våldsuppgörelser i form av skjutningar och sprängningar.
– Mycket av det vi har kunnat utläsa i chattarna har vi känt till sedan tidigare och vi kan konstatera att polisens underrättelsetjänst gör korrekta bedömningar av brottsligheten i Sverige. Men vi kan också konstatera att narkotikahandeln har växt sig betydligt större under senare år, säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid polisens nationella operativa avdelning, NOA, i ett pressmeddelande.
Kommunikationen från Encrochat visar att smugglingen av narkotika bedrivs i en närmast industriell skala. Materialet som analyserats omfattar dock kommunikation under en begränsad period och grundar sig på en källa (Encrochat). Med dessa omständigheter i beaktande uppskattar polisen att över 100 ton narkotika per år smugglas till Sverige. Detta är en mycket osäker siffra och kan vara både för hög och för låg. Den är främst osäker då den bara baserar sig på uppgifter från encrochat.
Smugglingen som syns i Encrochatmaterialet sker främst genom vägtransporter där narkotikan göms i legal last och slutdestinationen är främst storstäderna Stockholm, Malmö och Göteborg, men även flera mellanstora städer. Öresundsbron bedöms bland användarna av Encrochat vara den vanligaste smuggelvägen in till Sverige, men även andra gränsövergångar har diskuterats. Kontakterna utomlands är oftast exilsvenskar i Spanien och Nederländerna som sen tidigare tillhör samma kriminella nätverk köparna i Sverige.
– Polisens tillgång till krypterad kommunikation mellan kriminella skulle öka våra möjligheter att förebygga, upptäcka och förhindra grov organiserad brottslighet. Det är också uppenbart att rättsväsendet inte är dimensionerat för den omfattande narkotikamarknad vi har i Sverige. Det är även tydligt att såväl den privata sektorn som den offentliga behöver öka sin förmåga att stå emot otillåten påverkan, säger Linda H Staaf.
Kommunikationen på Encrochat visar också att kriminella aktörer utövar otillåten påverkan och att kriminella försöker få kontakt med politiker, med tjänstemän i offentlig förvaltning samt med tjänstemän inom rättsväsendet för att på olika sätt skydda eller främja brottslig verksamhet.
Den privata sektorn är enligt chattarna mer utsatt än den offentliga. Det vanligaste är att kriminella försöker påverka advokater på olika sätt och inom banksfären har flera kriminella aktörer kontakter som hjälper dem att begå olika typer av brott, exempelvis bedrägerier eller anställda som tar emot mutor för att bevilja banklån.
I rapporten drar polisen långtgående slutsatser om kriminella miljöer i de tre svenska storstäderna. De flesta av dessa slutsatser saknar fog då de bara handlar om användare av Encrochat och inte omfattar alla kriminella. Om antalet användare av Encrochat är lågt i en region blir bilden av kriminaliteten skev. Mycket tyder exempelvis på att många kända kriminella nätverk i Göteborgsområdet och Malmöområdet inte använt Encrochat. Det går alltså sannolikt inte att dra generella slutsatser för all kriminalitet utifrån Encrochatmaterialet.
Att då dra slutsatsen att de kriminella i Göteborgsområdet inte har så många internationella kontakter som polisen gör i sin rapport förefaller att dra slutsatserna lite för långt. För vi vet ju att Hells Angels MC, Bandidos MC, Albanligan och släkten Ali Khans kriminella gren har omfattande internationella kontakter. Detsamma gäller de släktbaserade kriminella nätverken i Skåne som ju är av samma slag som Ali Khan-nätverket. Dessa nätverk förekommer inte i nån större utsträckning i Encrochatmaterialet.
Inte heller ett av Sverige största och mest välkända kriminella nätverk, Södertäljenätverket, verkar förekomma i materialet i nån större utsträckning. Samma verkar gälla Mekky-falangen i Malmö.
Flera av största enskilda narkotikabeslagen i Sverige har gjorts i fartygstrafiken, ofta av en ren tillfällighet, vilket tyder på att fartygstrafiken till Sveriges stora importhamnar Göteborg och Helsingborg är viktigare smugglingsvägar för narkotika än vad som framgår av Encrochatmaterialet.
Kommunikationen på Encrochat vad det gäller narkotika handlar främst om cannabis (74%) varav hasch är vanligast, kokain (12%) och amfetamin (11%). De nätverk som främst sysslar med smuggling, import och försäljning av amfetamin och heroin verkar inte finnas med i materialet i nån större utsträckning. Detta är tydligt då amfetamin är betydligt mindre vanligt i encrochatmaterialet än de är bland narkotikaanvändare i Sverige. Amfetamin är dessutom vanligare i Göteborgsområdet än i andra svenska regioner. Heroinet ska ofta till andra delar av Norden och handhas därför sällan av de nätverk som syns i Encrochatmaterialet.
Det är sen gammalt känt att kriminella nätverk i Göteborg, exempelvis Albanligan, har stor betydelse för herointillförseln till Oslo-området. Dessutom är det känt att amfetamin till stor del hanteras av kriminella med anknytning till Hells Angels. Något som gäller hela Sverige. Några sådana personer verkar överhuvudtaget inte förekomma i materialet från encrochat. Polisens samlade bedömning i rapporten är dock att MC-gängen är mer välorganiserade än andra kriminella gruppering och har större betydelse än vad som tidigare antagits.
Avlyssningsmaterialet från Encrochat tyder också på att Göteborgsområdets kriminella är bättre organiserade (tajtare), inte är lika pratsamma och undviker många kontakter. De verkar också delvis isolerade från andra kriminella miljöer i Sverige, i alla fall när det gäller de som använde sig av Encrochat för sin kommunikation. Detta är en bild som gällt i decennier och inte bara när det gäller brottslighet. Göteborg är och har länge varit en egen miljö, delvis skild från resten av Sverige.
Encrochat var den krypterade kommunikationsplattform som fransk polis fick tillgång till under 2020 och som svensk polis genom internationellt polissamarbete via Europol kunde ta del av.
