Minskat drogbruk bland ungdomar

Publicerad denFörfattareAnders_S

Enligt den så kallade Stockholmsenkäten så minskar droganvändningen bland ungdomar. Stockholmsenkäten är en undersökning bland ungdomar där de får svara på en mängd frågor om brott och utsatthet för brott, droger och spel, psykisk hälsa samt skola, fritid och föräldrar. Undersökningen genomförs vartannat år. Den senaste har genomförts i år. De som tillfrågas går i 9:e klass eller andra året på gymnasiet. Det mesta går åt rätt håll enligt denna undersökning.

Precis som med brottsligheten så visar resultaten av Stockholmsenkäten en motsatt bild mot den som media i allmänhet presenterar. Droganvändningen bland ungdomar ökar inte och om alkohol räknas in så minskar den.

Minskat bruk av alkohol

Konsumtionen av alkohol har minskat markant under 2000-talet. Från 2002 till 2022 har andelen elever i Stockholms stad som uppger att de inte dricker alkohol mer än fördubblats bland elever i årskurs 9 och nästan tredubblats bland elever i år 2 på gymnasiet. Efter en tillfällig nedgång 2020 fortsätter nu den positiva trenden och då främst i grundskolan.

Av elever i grundskolans årskurs 9 anger 63 procent att de inte dricker alkohol, jämfört med 59 procent 2020. Andelen pojkar i årskurs 9 som helt avstår från alkohol är som tidigare högre än andelen flickor. 71 respektive 56 %.

En tredjedel av eleverna i år 2 på gymnasiet uppger att de inte dricker alkohol, vilket har varit fallet fyra mätningar i rad sedan år 2016. Även här är andelen pojkar som helt avstår från alkohol högre än andelen flickor (38 respektive 28 %).

CAN:s nationella skolundersökning om droger

Den generellt positiva trenden avseende ungdomars alkoholkonsumtion återfinns även i motsvarande nationella och internationella undersökningar. På riksnivå har fortsatt sjunkande siffror redovisats för alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 och i år 2 på gymnasiet (CAN 2021) och de befinner sig nu på en unikt låg nivå.

På europeisk nivå karaktäriseras utvecklingen av ungas alkoholvanor de senaste 20 åren av stabilitet eller minskningar (ESPAD 2019).

Oförändrat bruk av narkotika

Sedan 2002 är variationerna små inom frågan om elever någon gång använt narkotika. För elever i årskurs 9 är resultatet vanligtvis strax över 10 procent. I årets mätning svarade 12 procent av dessa elever att de någon gång använt narkotika.

För elever i gymnasiet gäller samma trend. I årets mätning uppger 26 procent att de någon gång använt narkotika, vilket följer resultat i tidigare års mätningar. Sett över tid har pojkar i år 2 på gymnasiet i störst utsträckning testat narkotika jämfört med övriga grupper. I årets mätning är skillnaden dock något lägre än vanligt. 28 procent av pojkarna och 24 procent av flickorna i årskurs 2 på gymnasiet har någon gång använt narkotika.

Av de elever som någon gång har använt narkotika uppger 87 procent i årskurs 9 att de använt cannabis. De ska jämföras med 94 % år 2020. 97 procent i årskurs 2 i gymnasiet (jämfört med 98 % 2020) anger att de använt cannabis. Att cannabis är det vanligaste preparatet stämmer överens med såväl nationella som internationella undersökningar. Efter cannabis är ecstasy, LSD, amfetamin, kokain och sömn-/lugnande medel av bensodiazepintyp) vanligast förekommande.

Av de elever som inte har använt narkotika någon gång uppger 24 procent i årskurs 9 att de någon gång haft möjligheten att prova narkotika, vilket är en lägre siffra än 2020 som då var 31 procent. Ingen skillnad i svar syns mellan pojkar och flickor. För gymnasiet år 2 anger 42 procent att de någon gång haft möjligheten att prova narkotika, vilket är något lägre än 2020 då denna siffra var 44 procent. Utvecklingen är trots årets minskning relativt stabil över tid.

CAN:s nationella skolundersökning om droger

I jämförelse med nationella siffror (CAN 2021) tycks unga i Stockholm ha testat narkotika i högre utsträckning i såväl årskurs 9 som i år 2 på gymnasiet. Bland elever i riket uppger 6 procent i årskurs 9 och 15 procent på gymnasiet år 2 att de har testat narkotika (jämfört med 12 % respektive 26 % bland Stockholmseleverna). På nationell nivå är trenden över tid likt i Stockholm att användningen av narkotika i stort är oförändrad.

Sett ur ett internationellt perspektiv är det mer ovanligt att ha testat narkotika i Sverige jämfört med övriga Europa (ESPAD 2019).

Sniffning och boffning – lustgas vanligast

Att sniffa innebär att andas in ångor från lättflyktiga lösningsmedel, till exempel aceton, bensin eller lim. Vid boffning andas istället olika drivgaser in. Exempelvis butangas och lustgas. I grundskolan är andelen elever som anger att de inte har sniffat/boffat någon gång 94 procent samt 91 procent i gymnasiet. I svaren syns inga skillnader mellan pojkar och flickor.

Att sniffa eller boffa är fortsatt lågt förekommande men sedan 2016 syns en svag ökning då motsvarande siffror var 97 procent för grundskolan och 95 procent för gymnasiet.

I frågan till de som uppger att de sniffat om vilken substans de har använt har ett nytt svarsalternativ med lustgas inkluderats i årets mätning. I gymnasiets år 2 uppger 84 procent av de som sniffar att de använt lustgas, medan denna siffra är 61 procent bland grundskolans elever i årskurs 9.

CAN:s nationella skolundersökning om droger

Frågor om sniffning har ingått i CAN:s nationella skolundersökningar sedan dessa startade 1971. Då svarade drygt 20 procent av eleverna i årskurs 9 att de någon gång sniffat. I den senaste mätningen uppgav omkring 4 procent i årskurs 9 och gymnasiets år 2 att de sniffat någon gång. Det är något lägre siffror än i Stockholmsenkäten.

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.