Arbete mot organiserad brottslighet visar goda resultat

Myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet visar goda resultat är vad svenska myndigheter hävdar i en rapport. De har åtalat fler och drivit in mer pengar. De har gjort fler kontroller och utredningar. Mätt ut mer pengar. Utvisat fler människor. Folk har dömts till längre straff. Fler åkte fast för ekonomisk brottslighet. Cannabisbeslagen har ökat. Detta är framgångar enligt myndigheterna.

Men hur det har gått med brottsligheten som sådan har rapporten inget svar. Den nämner det inte ens. För om brottsligheten inte minskat spelar ju inget av allt det där nån som helst roll. Det är klart att det är bra om de som begår brott åker fast, men om brottsligheten samtidigt ökar är det ju kanske ändå en lägre andel av brottslingarna som åker fast.

– Det är tillfredsställande att vi har fortsatt hög lagföring. Vi hade något färre åtalade och dömda än 2021 men däremot fler utdömda fängelseår. För vår del har det inneburit att vi avsatt stora resurser för att genomföra satsningen. Våra erfarna åklagare har lagt ned många arbetstimmar när det gäller utredningar kopplade till Operativa rådet, cirka 21 000 åklagartimmar, säger riksåklagare Petra Lundh i ett pressmeddelande.

Minskad brottslighet

Från andra källor vet vi dock att brottsligheten minskar. Den har dessutom minskat stadigt under lång tid, sen 1990-talet för att vara exakt. Det betyder att de myndighetsgemensamma satsningarna förmodligen har mycket lite med den minskade brottsligheten att göra. Förmodligen är det istället det faktum att befolkningen blir genomsnittlig allt äldre som är huvudorsaken bakom den minskade brottsligheten ihop med minskat bruk av alkohol och bättre stöldskydd/inbrottsskydd.

Narkotikabrott

I en stor del av domarna, cirka 60%, har personer dömts för narkotikabrott. Den överväldigande delen av dessa domar handlar om eget bruk och innehav för eget bruk. Många av domarna för narkotikabrott har dömts ut i rättegångar där det också dömts ut straff för våldsbrott med mera. Men ringa narkotikabrott och narkotikabrott står ändå för den största delen av alla domar även om vi inte räknar de fall där det huvudsakligen dömts för andra brott. Det förefaller som ett slöseri med resurser.

Myndighetsgemensamt

Myndighetsgemensamma satsningar, utredningar med mera som leder till åtal och domar är naturligtvis bra. En del brott hade inte upptäckts utan samarbete mellan olika myndigheter. Men rapporten förefaller överdriva betydelsen av dessa satsningar. Och som jag ser det är den enda verkliga framgången om det som görs leder till minskad brottslighet. Om de myndighetsgemensamma satsningarna leder till det har vi faktiskt ingen aning om.

Fakta om det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet

Sedan 2009 samverkar tolv svenska myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en satsning mot den organiserade brottsligheten. Satsningen sker på uppdrag av regeringen.

De samverkande myndigheterna ska gemensamt bekämpa den organiserade brottsligheten. Fokus ligger på bekämpning av allvarlig och samhällshotande organiserad brottslighet, och mot organiserad brottslighet i lokalsamhället med särskilt fokus på utsatta områden.

Myndigheterna som ingår i satsningen är Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polisen, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Ytterligare nio myndigheter ingår som nätverksmyndigheter: Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Pensionsmyndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Transportstyrelsen samt Länsstyrelsen i Stockholms län som samordnar övriga länsstyrelser i satsningen.